Ekologi-populationsstorlek
Hej!
Jag studerar ekologi på gymnasiet och jag skulle vilja ha hjälp med följande fråga.
Vilka miljöfaktorer kan påverka harens och rävens populationsstorlek?
(Dett har jag försökt illustrera i ett diagram, ni ser det nedan. Den som har den brantaste lutningen tillhör haren och den med mindre höjd tillhör räven.) 
Jag svarade så här:
Rävens population styrs av antalet harar eftersom de är predatorer och har hararna som föda. Man kan se tydligt i diagrammet att när hararna har ökat till det mesta så minskar de eftersom rävarna äter dem. Då ökar rävarna och så fortsätter det. Men det finns flera faktorer som kan bestämma detta, exempelvis beror det på harens föda. De äter växter och vid en kall säsong får växter inte mycket solljus vilket hämmar tillväxten, på så sätt får hararna mindre näring vilket gör att deras populationen minskar. Hararna minskar kraftigt då rävarnas predation också ökar och rävarna föder rävungar och därmed förökar sig. Men dock kan de inte föröka sig allt för mycket eftersom hararna, nämligen födan blir mindre. Detta leder på lång sikt till att räven minskar. På så sätt fortsätter den popluationscykeln vidare i ungefär samma mönster tills det blir brist på någon resurs eller tills att någon ekologisk störning sker.
Tycker ni att mitt svar stämmer? Något som kan utveckla mer eller förklara mer utförligt?
Vilka andra miljöfaktorer kan påverka?
Ytterst tacksam för svar!
Rävar är allätare och äter förutom harar även t.ex. gnagare, kaniner, rådjurs- och älg-ungar, fåglar och tar även ägg samt smaskar på diverse bär och växter. Sedan äter dom rester (as) som andra rovdjur tagit och slaktavfall som människor lämnat vid jakt.
En stor betydelse för storleken på räv-populationen är diverse olika parasiter och sjukdomar som t.ex. regelbundet återkommande rävskabb, som kan reducera populationen med mer än hälften under ett år.
Så jag tvivlar på den starka populations-korrelationen av räv till tillgången på harar som du presenterar.
Affe Jkpg skrev:Rävar är allätare och äter förutom harar även t.ex. gnagare, kaniner, rådjurs- och älg-ungar, fåglar och tar även ägg samt smaskar på diverse bär och växter. Sedan äter dom rester (as) som andra rovdjur tagit och slaktavfall som människor lämnat vid jakt.
En stor betydelse för storleken på räv-populationen är diverse olika parasiter och sjukdomar som t.ex. regelbundet återkommande rävskabb, som kan reducera populationen med mer än hälften under ett år.
Så jag tvivlar på den starka populations-korrelationen av räv till tillgången på harar som du presenterar.
Tack!
Men hur kan det förklaras att populationen av harar ökar och minskar så kraftigt? Det måste vara en annan orsak.
Det finns i huvudsak två typer av harar i Sverige.
Skogshare (svenskhare) och fälthare (tyskhare)
