Efterkrigstiden svåra frågor 9an
Fråga 1
Vem kan ha sagt följande och i vilket sammanhang? ''Om vi går in och slår ut missilerna minskar vi riskerna för oss själva. Men vi ökar riskerna för att de sovjet tar Berlin med våld. vilket bara ger mig ett alternativ, att avfyra kärnvapen.''
Jag tror själv att det var president Truman och att det handlade om japan, men jag är osäker och behöver hjälp på vad det skulle kunna handla om.
Fråga 2
Engelskan ersatte tyskan förstaspråk i skolorna i Sverige 1946. Vad kan det ha berott på?
Jag har ingen aning vad jag ska svara på denna dock.
Är det ett äkta citat? I så fall borde det ju kunna gå att googla sig till det.
Citatet nämner Berlin och tar upp det som kallas "Berlinfrågan". Västmakterna(Storbr., Fra, USA) och Sovjet delade på segern av Tyskland och delade landet i två delar Västtyskland och Östtyskland. Den viktiga huvudstaden Berlin låg dock i den sovjetiska delen och var en svår nöt att knäcka hur man skulle göra med den. Både Sovjet och västmakterna ville ha kontroll över Berlin, vilket ledde till en kamp om denna stad, därav meningen "risken för att de tar Berlin med våld". Man ville gärna se en fredlig lösning av Berlinfrågan vilket det delvis blev genom en delning av Berlin.
https://www.svensktidskrift.se/arkiv100/1971/119%20Berlinfr%C3%A5gan.pdf
Det andra som citatet handlar om är kapprustningen av kärnvapen. Flera stater utvecklar kärnvapen och ett kärnvapenkrig ligger som ett ständigt hot.
http://laromkarnvapen.se/historia/kalla-kriget/
1946 är året efter kriget. Tyskland som tidigare var stort, starkt och mäktigt samt hade goda relationer till Sverige har nu förlorat och är nere för räkning och ockuperat av västmakterna. Hitlers ogärningar har också trätt fram. Vad kan det ha betytt för tyskans status som språk och popularitet samt nyttan att lära tyska? Nu är det istället England och USA som är dominerande i Europa och vinnarna i kriget. Hur kan det hänga ihop med att man vill att eleverna ska lära sig engelska i skolorna?
Jonto skrev:Är det ett äkta citat? I så fall borde det ju kunna gå att googla sig till det.
Citatet nämner Berlin och tar upp det som kallas "Berlinfrågan". Västmakterna(Storbr., Fra, USA) och Sovjet delade på segern av Tyskland och delade landet i två delar Västtyskland och Östtyskland. Den viktiga huvudstaden Berlin låg dock i den sovjetiska delen och var en svår nöt att knäcka hur man skulle göra med den. Både Sovjet och västmakterna ville ha kontroll över Berlin, vilket ledde till en kamp om denna stad, därav meningen "risken för att de tar Berlin med våld". Man ville gärna se en fredlig lösning av Berlinfrågan vilket det delvis blev genom en delning av Berlin.
https://www.svensktidskrift.se/arkiv100/1971/119%20Berlinfr%C3%A5gan.pdf
Det andra som citatet handlar om är kapprustningen av kärnvapen. Flera stater utvecklar kärnvapen och ett kärnvapenkrig ligger som ett ständigt hot.
http://laromkarnvapen.se/historia/kalla-kriget/
1946 är året efter kriget. Tyskland som tidigare var stort, starkt och mäktigt samt hade goda relationer till Sverige har nu förlorat och är nere för räkning och ockuperat av västmakterna. Hitlers ogärningar har också trätt fram. Vad kan det ha betytt för tyskans status som språk och popularitet samt nyttan att lära tyska? Nu är det istället England och USA som är dominerande i Europa och vinnarna i kriget. Hur kan det hänga ihop med att man vill att eleverna ska lära sig engelska i skolorna?
Tack så mycket för hjälpen, jag har en fråga om vad menas med ''Om vi går in och slår ut missilerna minskar vi riskerna för oss själva''
Alexander99 skrev:Jonto skrev:Är det ett äkta citat? I så fall borde det ju kunna gå att googla sig till det.
Citatet nämner Berlin och tar upp det som kallas "Berlinfrågan". Västmakterna(Storbr., Fra, USA) och Sovjet delade på segern av Tyskland och delade landet i två delar Västtyskland och Östtyskland. Den viktiga huvudstaden Berlin låg dock i den sovjetiska delen och var en svår nöt att knäcka hur man skulle göra med den. Både Sovjet och västmakterna ville ha kontroll över Berlin, vilket ledde till en kamp om denna stad, därav meningen "risken för att de tar Berlin med våld". Man ville gärna se en fredlig lösning av Berlinfrågan vilket det delvis blev genom en delning av Berlin.
https://www.svensktidskrift.se/arkiv100/1971/119%20Berlinfr%C3%A5gan.pdf
Det andra som citatet handlar om är kapprustningen av kärnvapen. Flera stater utvecklar kärnvapen och ett kärnvapenkrig ligger som ett ständigt hot.
http://laromkarnvapen.se/historia/kalla-kriget/
1946 är året efter kriget. Tyskland som tidigare var stort, starkt och mäktigt samt hade goda relationer till Sverige har nu förlorat och är nere för räkning och ockuperat av västmakterna. Hitlers ogärningar har också trätt fram. Vad kan det ha betytt för tyskans status som språk och popularitet samt nyttan att lära tyska? Nu är det istället England och USA som är dominerande i Europa och vinnarna i kriget. Hur kan det hänga ihop med att man vill att eleverna ska lära sig engelska i skolorna?
Tack så mycket för hjälpen, jag har en fråga om vad menas med ''Om vi går in och slår ut missilerna minskar vi riskerna för oss själva''
Svårt att veta, utan att veta exakt vem som uttalade citatet. Jag fattar det som att om man stoppar missilerna eller slå ut dem, så riskerar man sedan inte själva att behöva bli drabbade av dem och detta upplevs som säkrare trots att det kan sätta igång en konflikt.
Det står i Pluggakutens regler att varje tråd bara skall handla om en enda fråga, så jag strök över din andra fråga. Starta gärna en annan tråd om den frågan! /moderator
