11 svar
4395 visningar
Smutstvätt behöver inte mer hjälp
Smutstvätt 25070 – Moderator
Postad: 18 aug 2018 21:21 Redigerad: 11 feb 2022 12:11

Eget försök

Det händer ganska ofta att det ställs frågor där svaret endast är en sökning bort. Det är såklart inget fel med att ställa sådana frågor, men det tar längre tid för den som frågar. Att kunna hitta information är också en viktig kompetens att ha. I ett försök att uppmuntra till eget informationssökande finns därför en tråd med tips och tricks för att underlätta er jakt efter kunskap! 

Innehållsförteckning:

  1. En liten Googleskola
  2. Att hitta förståelig information från trovärdiga källor
  3. Wikipedia och trovärdighet
  4. Hur har du försökt?

Klistrad av Teraeagle.

Smutstvätt 25070 – Moderator
Postad: 18 aug 2018 21:41 Redigerad: 19 jan 2022 22:29

En liten Googleskola:

Vi vill slå ett slag för att man gör en snabb sökning innan man frågar! Redan där är mycket vunnet i fråga om tid och effektivitet. Vissa frågor har besvarats flera gånger tidigare, och då kan ni få hjälp omedelbart. Det är dessutom en bra övning i att själv försöka lösa sina problem, innan man ber om hjälp. Nedan följer därför några tips för att vässa era sökförmågor. (Tipsen nedan är anpassade för Google, men liknande funktioner brukar finnas på de flesta sökmotorer)


  • Det kan vara mycket användbart att kunna söka inom en särskild hemsida. Använd då kommandot "site:HEMSIDENAMN SÖKORD". Då får du endast upp resultat från hemsidan i fråga, som har det aktuella sökordet i sig. Om du vill leta inom flera liknande hemsidor, kan du använda kommandot "related:HEMSIDENAMN SÖKORD". Ett exempel kan vara om du letar efter fler hemsidor med liknande innehåll. Då kan du skriva exempelvis "related:www.aftonbladet.se trafikolycka E4". Resultatet som visar är då andra hemsidor som liknar Aftonbladet, som också skriver om trafikolyckor på E4:an, som svt, DN, Expressen, GP, osv. Om du inte hittar något på en sida kan det vara ett lätt sätt att bredda vyerna.
  • Om du gjort en sökning, kan du välja att filtrera resultat efter tidpunkt och språk. Det görs genom att trycka på texten "Verktyg", precis under sökfältet. Då får du en liten meny där du kan välja vilket tidsspann du vill leta inom, samt om du vill ha svar från alla typer av sidor eller endast svenska/annat lands sidor.
  • Om du letar efter ett ordagrant resultat, eller vet om att orden i din sökning är väldigt vanliga, kan du använda citattecken. Skriv då "SÖKORD ETT TVÅ TRE". Då får du endast fram resultat som ordagrant har sökorden i sig. Om du vill ha med ett särskilt sökord, men de andra inte måste vara med, kan du sätta endast ett sökord inom parentes. Exempel: Olycka E4 "lastbil med grönsaker" ger resultat där en lastbil med grönsaker varit med om en olycka på väg E18. När dessa resultat är slut kommer resultat med andra lastbilar med grönsaker, som varit med om andra saker. 
  • Om du inte vill ha ett särskilt sökord i dina resultat, kan du sätta ett minustecken innan sökordet. Sökningen Olycka E18 -lastbil ger resultat som inte involverar en lastbil. 
  • Om du söker efter något kontroversiellt eller något annat som flitigt debatteras, kan en sökning i Privat surfläge/Incognitoläge/kärt barn har många namn vara något att prova. Då ger webbläsaren mindre information om vad du tidigare sökt på etc. till sökmotorn, och resultaten kan då ibland bli annorlunda.
  • Det går att söka med bilder! Gå in på Google Images, och tryck på den lilla kameran i sökfältet. Då kan du antingen söka med en egen bild, eller med en bildadress, och få fram andra bilder som liknar den du sökt med. 
Smutstvätt 25070 – Moderator
Postad: 18 aug 2018 22:17 Redigerad: 19 aug 2018 10:24

Att hitta trovärdig information:

Något av det viktigaste man som elev behöver göra är att värdera sitt källmaterial. Det är svårt, tar tid och inga riktlinjer är skrivna i sten, men alla försök är bättre än ingenting. 


För att hitta vetenskapliga artiklar kan sökverktyget Google Scholar användas. Om det rör sig om medicinska frågor kan sökverktyget PubMed användas. Kom ihåg att du fortfarande måste läsa igenom källan för att värdera den! Det finns mängder med skräp till vetenskap.  Om något verkar för bra för att vara sant, då är det också det. Börja med att kontrollera om studien/publikationen är "referentgranskad" (från engelskans peer review), alltså om några andra vetenskapsmän har granskat publikationen. Då är studien mer trovärdig. Om studien är referentgranskad, gå vidare med följande steg:

  • Författaren: Undersök vem författaren är. Vilken utbildning har hen? Är utbildningen/kvalifikationerna relevanta för studiens ämnesområde? En professor i bakteriell mikrobiologi kan vara en utmärkt källa om det rör sig om bakterier, men kan vara en mindre bra källa om det rör sig om ämnesomsättning hos människor, trots att de båda handlar om biologi på en mikroskopisk nivå. Har hen tidigare publicerat mycket material inom ämnet? Är författaren känd för att vara kontroversiell eller en auktoritet på området?
  • Metod: Det finns mängder av olika sätt att samla information på, vardera har olika trovärdighet. De mest trovärdiga metoderna är metastudier/övergripande studier, samt Randomized Controlled Trial, RCT. En bra tumregel för att undvika de minst pålitliga metoderna är att undvika fallstudier. Vilken typ av undersökning har gjorts? Vilka fallgropar finns i metoden? Hur har författarna gjort för att försöka motverka dessa? Hur stort är urvalet? Hur har urvalsgruppen hittats? Hur många parametrar mäts? Om en studie mäter väldigt många olika parametrar, är det ett varningstecken. Ett sådant exempel kan vara en studie av en viss mat, och studien vill undersöka om maten är bra för hälsan. Studien mäter parametrarna vikt, muskelmassa, energi/trötthet, kolesterol, syreupptagningsförmåga, reaktionsförmåga, minneskapacitet och kondition. Då kan man börja misstänka att ett positivt utslag snarare är slump än en konsekvens av födan. Med tillräckligt många parametrar kommer någon statistiskt sett att förändras lite grann, orelaterat till förändringen som studeras.
  • Resultat: Hur stort är bortfallet, och hur är det sammansatt? Om bortfallet är ungefär likadant i alla kategorier i urvalsgrupperna kan resultatet fortfarande vara relevant, så länge urvalsgruppen som kvarstår är tillräckligt stor. Om en kategori i urvalet (det kan exempelvis vara sådant som ålder, kön, politisk lutning, yrke, inkomst, etc.) däremot är särskilt stor, undersök om författarna har tagit hänsyn till detta i databearbetningen. Om en studie påstår sig kunna dra slutsatser om en hel grupp, trots att delar av gruppen saknas i den insamlade datan, är det inte ett trovärdigt resultat.
  • Diskussion och slutsats: Hur har resultatet bearbetats, och vilka slutsatser har dragits? Är det rimliga slutsatser, rent logiskt? Stämmer slutsatserna med den data som samlats in?
  • Till sist bör en viktig fråga besvaras: Vad säger den breda expertisen i ämnet om resultat som dessa? Som författaren och forskaren Emma Frans formulerade det: "En experts magkänsla är inte bättre än någon annans". Vad säger andra experter om studiens resultat? Om resultaten är alltför häpnadsväckande är de troligen inte sanna. Om en expert säger en sak, försök hitta fler experter på ämnet, och jämför åsikterna. En expert inom klimatforskning kan påstå att klimatförändringarna är påhittade, men om vi tittar på den breda expertisen är forskarna helt överens; klimatförändringarna är på riktigt. Försök därför alltid att hitta flera experter inom ett område att jämföra med.

Källmaterial: Larmrapporten, författad av Emma Frans. Utgiven år 2017 av Volante. 


Många vetenskapliga artiklar är låsta. Börja då med att läsa sammanfattningen/abstractet. Om det fortfarande verkar vara en trovärdig och relevant källa, kan du pröva följande:

  • Kontakta författaren. De har ofta rätt att dela med sig av sin artikel, utan att någon licens behövs. Förklara vem du är, varför du vill läsa deras artikel, och fråga snällt om det finns någon möjlighet att få läsa artikeln utan licens. Om du skriver ett vetenskapligt arbete, exempelvis ett projektarbete eller ett gymnasiearbete, erbjud gärna att skicka en kopia när du är klar. 
  • Fråga runt i din närhet, särskilt om du har någon i din familj eller släkt som arbetar inom forskning eller vetenskapliga yrken. Ibland fås då en licens via jobbet, som du kan låna.
  • Undersök om biblioteket i närheten av dig har möjlighet att ta fram artikeln åt dig. 
Smutstvätt 25070 – Moderator
Postad: 19 aug 2018 10:22 Redigerad: 12 jan 2022 20:15

Wikipedia och trovärdighet:

Att använda Wikipedia som källa bör göras med aktsamhet. Ibland är Wikipedia en mycket bra källa, medan denna källa ibland absolut inte bör användas. 

Bra källa:

  • Fakta om årtal, datum och liknande information.
  • Matematik och kemi, var dock försiktig med lösligheter inom kemin. Den engelska Wikipediasidan är oftast mycket, mycket bättre än den svenska.
  • Förklaringar av ord, samt definitioner av begrepp. Detta är dock mer för dig själv; om du hittar ett begrepp du inte hört tidigare, eller inte förstår, brukar Wikipedia ha mycket bra förklaringar.
  • Översättningar av terminologi: Terminologi brukar sällan finnas i ordböcker, och google translate ger ofta en direktöversatt soppa. Då är en bättre idé att gå in på en wikipediasida, och sedan byta språk, för att få rätt översättning.
  • Väl underbyggda artiklar med många, trovärdiga referenser.
  • Samlingssidor med händelser (exempelvis naturkatastrofer, terrorattentat, regeringsskiften) är ofta kompletta. Notera dock två saker. Den första är att informationen om händelserna, särskilt inom politik, inte nödvändigtvis är varken komplett eller korrekt. Den andra är att detta endast gäller i Nordamerika och Europa. Utanför dessa områden kan du inte lita på att samlingslistorna är ens i närheten av kompletta. Hans Rosling och tillsammans med Gapminder foundation konstaterade efter att ha jämfört den engelska Wikipedia med officiell statistik över antalet terrordåd år 2015 att "Medan nästan alla dödsfall i "väst" fanns med, var bara 25 procent av dem i "resten" med på listorna."1

1 Factfulness, Rosling H., Rosling O., Rosling Rönnlund A. Natur & Kultur (2018). Sida 147.


Dålig källa:

  • Politik
  • Frågor där det går att ha olika åsikter, eller där det vetenskapliga underlaget är tunt eller spretigt. 
  • Dåligt underbyggda artiklar.
  • Alla artiklar som verkar försöka få dig att tycka en viss sak om något, eller på något annat sätt är vinklade. Om det finns flera legitima åsikter om ämnet/frågan, bör de också presenteras med solida argument, med stöttande fakta i ryggen. I de fall där något är fullt allmänt vedertaget, som klimatförändringarna, finns det ingen annan åsikt med argument värda att presentera utförligt, men så fort det finns två eller fler sidor av en fråga bör båda sidor presenteras ordentligt, och utan inledande värdering. Självklart kan ett argument väga tyngre än det andra, men en eventuell reflektion ska hållas separerad från en presentation. 

Tips! Om den svenska wikipediasidan är för tunn, men den engelska sidan är för svår, titta efter språkvalet "Simple English". Där finns många artiklar skrivna på lätt engelska, utan att offra alltför mycket komplexitet. Ett litet tillägg är dock att denna wikipediasida inte har lika många användare som den vanliga engelska sidan, vilket innebär att risken för att felaktigheter går oförändrade är högre.

Tips nummer två! Undersök artikelns historik. Om ett påstående har ändrats fram och tillbaka, är risken högre att påståendet är kontroversiellt. Då är det bra att följa upp med någon annan källa. Kontrollera gärna även hur länge påståendet har stått med i artikeln. Om påståendet är väldigt nytt, kan det vara bra att kontrollera påståendet mot andra källor. 

Albiki 5096 – Fd. Medlem
Postad: 30 aug 2018 16:52

Ett lysande initiativ Smutstvätt. Jag hoppas att flera besökare kommer att ta sig tid att läsa dina informativa inlägg i denna tråd. 

Smaragdalena 80504 – Avstängd
Postad: 12 jan 2022 19:56

Vad bra att ni puffar för den här tråden, det förtjänar den verkligen!

Qetsiyah 6567 – Livehjälpare
Postad: 13 jan 2022 10:25 Redigerad: 13 jan 2022 10:27

professor i bakteriell mikrobiologi kan vara en utmärkt källa om det rör sig om bakterier, men kan vara en mindre bra källa om det rör sig om ämnesomsättning hos människor, trots att de båda handlar om biologi på en mikroskopisk nivå.

Det är ett dåligt exempel, en professor i mikrobiologi vet definitivt tillräckligt för att ge tillförlitlig, grundläggande information till allmänheten om mänsklig fysiologi.

Om man har en seriös utbildning och dessutom är akademiker kan man lita på att personen själv vet vad hen kan och inte kan. 

Huvudsaken i den punkten är att hitta människor som inte har en utbildning, eller har en utbildning som är oseriös, eller inte har en utbildning men försöker ljuga om det (tex med titeln "Dr." med en två veckorskurs om akupunktur). Det är betydligt vanligare och farligare.

SaintVenant Online 3935
Postad: 8 feb 2022 01:31 Redigerad: 8 feb 2022 02:06
Qetsiyah skrev:

Om man har en seriös utbildning och dessutom är akademiker kan man lita på att personen själv vet vad hen kan och inte kan. 

Kan man verkligen det? Du behöver nog få den föreställningen undersökt:

https://rationalwiki.org/wiki/Nobel_disease

Huvudsaken i den punkten är att hitta människor som inte har en utbildning, eller har en utbildning som är oseriös, eller inte har en utbildning men försöker ljuga om det (tex med titeln "Dr." med en två veckorskurs om akupunktur). Det är betydligt vanligare och farligare.

Nja. Det farligaste tycker jag är personer med utbildning i ryggen och kredibilitet som påstår saker vilka är direkt falska samt vilseleder med felaktiga eller populistiska argument. Tyvärr vanligt inom debatten kring finansiering av forskning, klimatförändringar och inom politik.

Därtill hör den lilla flisen i ögat att det mesta inom vetenskap ej är givet varken a priori eller a posteriori relativt publicerade artiklar. Kalla, rena fakta existerar inte utanför matematikens språk och systemen vi har i bruk anser jag vara känsliga för missbruk av mäktiga människor. Detta är en av anledningarna till att Grigorij Perelman tackade nej till Fields-medaljen och Millennie-priset, till exempel.

Ett bra ytterligare exempel tycker jag är "tribo-fatigue" (sv. Tribologisk utmattning) som är rent nonsens men dolt i en dunkel slöja av saker som låter bra för de som inte är experter på området. Läs om det här:

https://physics.stackexchange.com/questions/533354/tribo-fatigue-is-this-fringe-pseudoscience-or-actual-science

En god vän var mycket drivande i att få bort allt av detta från engelska Wikipedia. Charlatanerna som håller på med detta i Vitryssland och Kina hade spenderat åtskilliga timmar med att fylla flera artiklar med obegripliga ekvationer samt ogrundade påståenden. Allt för att kunna ge deras bondfångeri mer kredibilitet.


Tillägg: 8 feb 2022 01:55

Det uppdagades vid granskningen att det var samma person/grupp av personer som skrivit/redigerat många av dessa artiklar genom så kallade sockpuppet-accounts. Flera artiklar blev ratade men de var mycket ihärdiga. 

Utdrag från deras nonens:

"In the literature [1][2][26][27][28][29] examples are given of a quantitative assessment of L-risk in the analysis of good and evil in the human community, the quality of materials and structural elements (for a set of mechanical and service properties), violations of train traffic safety, etc. Problems of optimal control of L-risk are also discussed there."

Värt att notera kan vara att den "literature" som nämns ovan är alla skrivna av samma person.

Smutstvätt 25070 – Moderator
Postad: 10 feb 2022 22:20 Redigerad: 10 feb 2022 22:20

Hur har du försökt?

"Hur har du försökt?" är en fråga som ofta ställs här på Pluggakuten, dels för att regel 6.2 säger: 

Försök alltid att lösa uppgiften själv innan du postar en tråd. I inlägget ska din tankegång och lösningsmetod formuleras, försök vara så specifik som du bara kan.

men också för att det är lättare att hjälpa till om det finns en smula information om var frågeställaren kört fast. Men det kan  också vara lättare sagt än gjort. Därför finns här några steg du kan ta för bästa möjliga chans att hitta ett svar på din fråga.

Om du inte hittar ett svar, skriv gärna vad respektive steg gett dig för information och tankar när du startar en tråd om frågan! :)

 

  1. Granska uppgiften och dess sammanhang:
    1. Finns det några nyckelord i uppgiften som ger någon ledtråd? I en matteuppgift kan ett sådant nyckelord exempelvis vara "ekvationssystem", "grafisk lösning", "lös ekvationen", "koordinater" eller "förhållande". Om det finns något nyckelord, vad vet du om detta nyckelord? Vilka uppgifter har du löst inom det området? Liknar någon av dina tidigare uppgifter denna nya fråga? Sök gärna på nyckelordet på nätet, om du känner dig osäker.
    2. Om frågan tillhör en specifik del i ditt läromedel, vad handlar delen om? Vad är det tänkt att du ska lära dig i just denna del? Finns det några exempeluppgifter som är lösta? Finns det i sådant fall något i din uppgift som påminner om någon av exempeluppgifterna? Går det att använda samma metod?
    3. Vilken information är det uppgiften efterfrågar, och vad behöver du för att få fram den? Om uppgiften frågar om en hastighet, behöver du hitta information om sträcka och tid. Vilka metoder kan du använda för att få fram denna information?
  2. Rita figur / skriva tankekarta:
    1. Uppgifter inom matematik/naturvetenskap blir ofta lättare att lösa om informationen som finns tillgänglig presenteras i en figur. Rita en bild av situationen, och beskriv vilken information du har.
    2. Uppgifter som efterfrågar resonemang, argumentation, och andra mer utförliga texter, blir ofta lättare att börja på om du skriver ned dina tankar och försöker ordna upp dem innan du börjar skriva en sammanhängande text. Gör en tankekarta, eller liknande sammanfattning. Vilka tankar hänger ihop? Finns det punkter som går emot varandra? 
  3. Leta efter ett svar på nätet:
    1. Om någonting i frågan känns oklart, kanske ett begrepp eller en formulering, djupdyk i just den biten först. Se till att du verkligen förstår frågan och vad som efterfrågas av dig, innan du börjar leta efter en lösning. Försök att undvika att tänka "jag förstår det säkert när jag ser lösningen". Du behöver förstå uppgiften om du ska kunna lösa den. 
    2. En sökning på hela frågan är alltid en bra början. Ibland finns din specifika fråga redan besvarad någonstans. Om du vill söka specifikt bland trådar på Pluggakuten kan du (via Googles sökmotorer) söka på "site:pluggakuten.se" samt din fråga. 
      Exempel

      site:pluggakuten.se en fyrhörning har två diagonaler som skär varandra vinkelrätt i punkten P

    3. Om du inte hittar ett svar på din exakta fråga, kan du söka på nyckelord från frågan, om det finns sådana, eller frågans tema, om det finns ett sådant. 
    4. Identifiera var du kör fast! Om du ska hitta en acceleration i en uppgift, är det lätt att gå direkt på att leta efter uppgifter som beräknar accelerationer. Det behöver inte vara fel, men om du skrapar lite på ytan kanske det kommer fram att ditt egentliga trubbel är att ta fram den hastighet du sedan kan stoppa in i accelerationsformeln, snarare än att använda själva formeln. 
    5. Ställ en fråga här på Pluggakuten! När du startar tråden, berätta vad ovanstående steg har gett dig, så blir det lättare för andra att veta hur långt du har kommit och vad du behöver hjälp med. 
Qetsiyah 6567 – Livehjälpare
Postad: 14 feb 2022 10:22 Redigerad: 14 feb 2022 10:23

Ja det var intressant, Schrödinger var med på listan också. Men personen jag tänker främst på är Jordan peterson, på hans sida i Rationalwiki så står det att han påstått sig vara både evolutionärsbiolog och molekylärbiolog fastän han är en psykolog för att styrka hans åsikter/påståenden, verkligen fult.

Hursomhelst, i sammanhanget av Smutstvätts tips om informationssökning för uppsatser i gymnasiet/grundskolan tycker jag fortfarande tyngdpunkten ligger fel. Det är så att säga överkurs att oroa sig om en utbildad persons uttalanden är sanna eller inte, svenskläraren blir nog nöjd med en ytlig analys.

Nu blandar jag ihop forskare och utbildade men låt säga forskare: du kan ju inte påstå att en betydelsefull andel forskare i sverige eller i världen beter sig på det här sättet? Länka/skriv gärna mer om det är så.

Och i termer av betingade sannolikheter så finns det alltså fyra: P(bullshit | utbildad) P(bullshit | icke utb) samt P(utbildad | bullshit) P(icke utb | bullshit). Tycker du att den första sannolikheten är större än den andra?

Josefin P 130
Postad: 29 dec 2022 08:08

Hej.

Tack för info. Att Wikipedia innehåller mycket fakta och allmänbildning är vi nog eniga om. 

Har också varit med om folk som hänvisat till Wikipedia som om de har rätt i precis allt. Men det var nog mest för att hävda sin egen trovärdighet. 

Men att Wikipedia inte är 100 procent när det gäller ämnen där man kan ha olika åsikter stämmer också. T ex religon, livets uppkomst, men även politik. 

Går sällan att hitta ett kort svar. De flesta stärker mest sin egen åsikt mer och mer.
Sällan man hör någon som verkligen byter åsikt.
Det skulle väl vara försäljare då, som gör allt för att sälja. 

 

Lycka till med studierna alla. 

MrPotatohead 6243 – Moderator
Postad: 8 jun 18:00 Redigerad: 8 jun 18:44

Bumpar denna fantastiska tråd av Smutstvätt:)

(för er som ser den på huvudsidan, eller hittar den på något annat sätt, så finns den också klistrad i Övriga diskussioner -> Studieteknik)

Svara
Close