Effekten som utvecklas i resistorn

Kretsen är troligen en förberedelse inför kommande beräkningar på transistorkretsar.

Strömmen I₂ är förstås beroende på motståndsvärdet R₂, förstärkningsfaktorn k, strömmen I₁ och motståndet R₁.

Det behövs en ekvation för vänstersidan, som beskriver spänningen v_x och en annan för högersidan som beskriver effekten P₂.

Ekvationerna blir v_x = R₁•(-I₁)

och                         P₂ = (kv_x)²/R₂

Jan Ragnar skrev:

Kretsen är troligen en förberedelse inför kommande beräkningar på transistorkretsar.

Strömmen I₂ är förstås beroende på motståndsvärdet R₂, förstärkningsfaktorn k, strömmen I₁ och motståndet R₁.

Det behövs en ekvation för vänstersidan, som beskriver spänningen v_x och en annan för högersidan som beskriver effekten P₂.

Men vad innebär den brytningen i mitten av kretsen? Når strömmarna varandra? Har lite svårt att se hur strömmarna delar sig i den här kretsen eller varför den ens är formad så här?
formeln för effekten är P = U*I så vi vill ha spänningen över R2 för att sedan multiplicera med I2? Är inte spänningen kvx? Hur är den andra sidan av kretsen använder för att beräkna effekten i R2 om det bara är beroende av spänningen och strömmen till höger? 

P2 = (kvx)2/R2 stämmer också, ska man inte göra nodanalys? 

Jag förstår att du tycker kretsen ser märklig ut. Den ser märklig ut eftersom man valt att beskriva delar av kretsen som en matematisk funktion istället för att rita den med diskreta komponenter. Det kan man göra om man inte vill lägga fokuset på den delen, exempelvis om ni inte ännu har lärt er hur man realiserar en sådan funktion med diskreta komponenter . Spänningskällan med spänningsförstärkningen k är, som Jan Ragnar beskrev, någon slags transistorkoppling som realiserar en spänningsförstärkning. 

Det betyder att du inte behöver göra någon nodanalys eftersom någon redan har gjort det, och kommit fram till att uttrycket för spänningen över $R_2$ är $k·v_x$. Så räkna bara med den matematiska funktionen som uppges.