Dygdetik
Hej!
I min digitala lärobok står det att dygdetiken kan upplevas som svår att tillämpa eftersom att agera som en dygdig person inte alltid hjälper personen i fråga. Jag förstår dock inte vad som menas med detta och skulle uppskatta om någon skulle kunna ge något exempel/förklaring.
Tack på förhand!
Jag vet inte vad din lärobok menar.
Däremot att vara dygdig är ett gammalt begrepp och inte helt enkelt att tolka vad som ska läggas i det begreppet.
De klassiska dygderna är ju:
rättrådighet (latin: justitia, grekiska: dikaiosyne)
tapperhet (latin: fortitudo, grekiska: andreia)
klokhet (latin: prudentia, grekiska: fronesis)
måttfullhet (latin: temperantia, grekiska: sofrosyne)
Det är gamla ideal som låter fina på pappret men att det är inte säkert att ett beslut blir rätt bara för att man varit exempelvis tapper(modig) när man tagit beslutet. Bara för att man resonerat klokt om ett beslut, så betyder det inte automatiskt att beslutet blir bra för alla iblandade. Att man har agerat med måttfullhet är kanske inte heller alltid det rätta, utan ibland behövs kanske att agera drastiskt.
Dygderna säger egentligen inte så mycket om beslutet/valet blir bra för dig själv eller någon annan.
