Djurlivet/evolution
Hej jag har en fråga som jag behöver lite mer hjälp med. Frågan är:
Det finns två typer av laxhanar: Stora starka hanar som slåss för att få para sig med honorna och mindre hanar som undviker att slåss. Vilken typ av hanarna får troligast para sig med honorna?
Jag tänker att den starka kommer para sig eftersom den starkaste i djurlivet överlever bäst, hur kan jag utveckla svaret och är det rätt?
Uppskattar hjälpen!
Tack på förhand :)
Hej!
Om de dominanta hannarna skulle vara mest framgångsrika under parningen, skulle det väl leda till att antalet mindre laxar skulle minska och till slut försvinna?
De mindre hannarna finns ju kvar, så de verkar har utvecklat en alternativ strategi för fortplantning, som inte inkluderar slagsmål. Vad skulle det kunna vara?
Dessa mindre hannar kallas även "satellit" eller "smygande" hannar.
mag1 skrev:Hej!
Om de dominanta hannarna skulle vara mest framgångsrika under parningen, skulle det väl leda till att antalet mindre laxar skulle minska och till slut försvinna?
De mindre hannarna finns ju kvar, så de verkar har utvecklat en alternativ strategi för fortplantning, som inte inkluderar slagsmål. Vad skulle det kunna vara?
Dessa mindre hannar kallas även "satellit" eller "smygande" hannar.
Jag fattar inte riktigt vad du menar :/
De hannar som slåss, använder detta för att minska konkurrensen vid parningen - vilket ökar deras chanser att få avkomma.
Men de mindre hannarna som inte slåss lyckas ju på något vis para sig ändå - annars skulle det endast finnas större slagsmålshannar kvar. De mindre hannarna måste ha hittat en annan strategi för att kunna para sig. Denna uppenbarligen alternativa strategi fungerar ju, det finns mindre hannar.
Hur kan de mindre hannarna som inte slåss lyckas para sig ändå?
Fiskar parar sig genom att honan släpper sina ägg, sedan släpper hannen sin mjölke (spermierna) över äggen, som befruktas. Laxhonan gör en liten grop som äggen släpps ner i, och direkt efter att äggen släpps simmar hon vidare. Slagsmålshannarna försöker då befrukta äggen och hålla andra hannar borta, innan andra hannar hinner fram - för den som är snabbast att släppa mjölken över äggen som har störst chans att befrukta äggen.
Hur kan de mindre "smygande" hannarna utnyttja detta på något listigt vis?
mag1 skrev:De hannar som slåss, använder detta för att minska konkurrensen vid parningen - vilket ökar deras chanser att få avkomma.
Men de mindre hannarna som inte slåss lyckas ju på något vis para sig ändå - annars skulle det endast finnas större slagsmålshannar kvar. De mindre hannarna måste ha hittat en annan strategi för att kunna para sig. Denna uppenbarligen alternativa strategi fungerar ju, det finns mindre hannar.
Hur kan de mindre hannarna som inte slåss lyckas para sig ändå?
Fiskar parar sig genom att honan släpper sina ägg, sedan släpper hannen sin mjölke (spermierna) över äggen, som befruktas. Laxhonan gör en liten grop som äggen släpps ner i, och direkt efter att äggen släpps simmar hon vidare. Slagsmålshannarna försöker då befrukta äggen och hålla andra hannar borta, innan andra hannar hinner fram - för den som är snabbast att släppa mjölken över äggen som har störst chans att befrukta äggen.
Hur kan de mindre "smygande" hannarna utnyttja detta på något listigt vis?
De smyger ner utan att ta uppmärksamhet? Men ska inte frågan svaras mha evolution? För frågorna jag svarar handlar om evolution och genetik..
I alla fall, blir svaret att de mindre hanarna har större chans att para sig med honorna eftersom de smyger ner?
Ja, de håller sig smygande i närheten, men utmanar inte slagsmålshannarna om den bästa platsen för att para sig. Men slagsmålshannarna kan inte vara på den bästa platsen hela tiden, det är strömt vatten och honan måste vara på den platsen för att släppa äggen - och finns smygarhannarna nära hinner de i bland före slagsmålshannen, och blir då första att sin mjölke och befrukta äggen.
Detta är ett exempel på en mycket framgångsrik alternativ metod för smygarhannarna att sprida sina gener - den fungerar som ett komplement till de dominans genom styrka/slagsmål. Och det fungerar trots att honorna tenderar att välja de större slagsmålshannarna.
Denna video visar hur det kan se ut : https://youtu.be/RzTy0fAwBFk
Och ja, de mindre hannarna har vid en sådan situation större chans att para sig, och detta är ett vanligt scenario. Är det mindre konkurrens om honorna, har de stora hannarna större chans - men överlag gynnas smygarhannarna.
mag1 skrev:Ja, de håller sig smygande i närheten, men utmanar inte slagsmålshannarna om den bästa platsen för att para sig. Men slagsmålshannarna kan inte vara på den bästa platsen hela tiden, det är strömt vatten och honan måste vara på den platsen för att släppa äggen - och finns smygarhannarna nära hinner de i bland före slagsmålshannen, och blir då första att sin mjölke och befrukta äggen.
Detta är ett exempel på en mycket framgångsrik alternativ metod för smygarhannarna att sprida sina gener - den fungerar som ett komplement till de dominans genom styrka/slagsmål. Och det fungerar trots att honorna tenderar att välja de större slagsmålshannarna.
Denna video visar hur det kan se ut : https://youtu.be/RzTy0fAwBFk
Och ja, de mindre hannarna har vid en sådan situation större chans att para sig, och detta är ett vanligt scenario. Är det mindre konkurrens om honorna, har de stora hannarna större chans - men överlag gynnas smygarhannarna.
Ok tack så mycket!!
