Dipol eller ej
Hej
har fortfarande problem om hur man tar reda på om det är en dipol eller ej. Har förstått att det är en dipol om en högt elektronegativitet laddad atom är med. Som har över 2 i elektronegativitet (tror ja) ni får rätta mig om jag har fel.
men hur ser man på deras struktur om det är en dipol?
Symmetrin kan avslöja om en molekyl är en dipol. Exempelvis är metan ingen dipol, eftersom molekylen är helt symmetrisk.
Framför allt i bindningar med kol och syre kan det vara bra att känna till lite om orbitalhybridiseirng och bindningsvinklar.
Hur vet jag att metan har en symmetrisk struktur?
Är det från denna strukturen som man kan se det? Att då etan också är symmetrisk men inte propan?
undrar också om mitt påstående högst upp i första inlägget är rätt tänkt?
Har förstått att det är en dipol om en högt elektronegativitet laddad atom är med. Som har över 2 i elektronegativitet (tror ja) ni får rätta mig om jag har fel.
Det är fel. En fluormolekyl är ingen dipol, trots att den innehåller två fluoratomer, de atomer som har högst elektronegativitetsvärde av alla. Det som spelar roll är skillnaden i elektronegativitet!
Dina platta ritade strukturer är inte särskilt bra för att visa om molekyler är symmetriska eller inte, eftersom de flesta molekyler inte är platta. Molekylmodeller är mycket bättre, de visar vilken form molekylen verkligen har.
Okej tack!
har två frågor då.
Hur stor skillnad i elektonegativitet ska det vara generellt
och vill du bifoga 2 exempel på en dipol i molekyl modell och en icke dipol så hade det hjälpt mycket.
tack i förhand!
plommonjuice87 skrev:Okej tack!
har två frågor då.
Hur stor skillnad i elektonegativitet ska det vara generellt
läs här, scrolla ner till "Samband"
och vill du bifoga 2 exempel på en dipol i molekyl modell och en icke dipol så hade det hjälpt mycket.
metan, icke dipol
klormetan, dipol
tack så mycket för strukturerna!
men i länken står det bara att om det är stor skillnad i elektronegativitet så är det en jonbinding. Men det står inget om dipol?
Om skillnaden i elekronegativitet är 0 => ren kovalent bindning, d v s opolär
Om skillnaden i elekronegativitet är tillräckligt stor => jonbindning (man brukar sätta gränsen vid 1,7 eller 2 ungefär)
Om skillnaden i elekronegativitet är däremellan är det en polär kovalent bindning (man kan se det som en kombination mellan kovalent bindning och jonbindning, eller ett mellanting)
För att en molekyl skall vara en dipol krävs två saker:
- minst en polär kovalent bindning
- att molekylen är tillräckligt osymmetrisk så att inte de olika polära bindningarna "tar ut varann"
Om du byter ut alla fyra väteatomerna i metan mot fluoratomer, så kommer det att bli rejält polära bindningar mellan kolet och fluorratomerna, men molekylen är så symmetrisk att "minus inte kan bestämma sig för vilket håll det skall vara åt", så molekylen blir inte en dipol.
aha okej då förstår jag! Tack så jätte mycket!
har du något tips på hur man blir bättre på att rita ut molekyl strukturer?
annars tack ändå!
har du något tips på hur man blir bättre på att rita ut molekyl strukturer?
Menar du för organiska molekyler? Det är inte lätt, eftersom de (oftast) inte är plana. Molekylmodeller är mycket bättre, om du har möjlighet att låna sådana.
tänker mest hur du ska på t.ex ett test lista ut om det är en dipol eller ej
Då tycker jag att du borde få ha molekylmodeller! Fast din lärare kanske inte håller med...
Man kan väldigt ofta tänka ut om en molekyl är symmetrisk genom att titta på bindningsvinklarna. Dessa kan du ofta få fram genom att resonera kring sp-, spd- osv. hybridisering. Då behöver du inte memorera några strukturer heller.
naytte skrev:Man kan väldigt ofta tänka ut om en molekyl är symmetrisk genom att titta på bindningsvinklarna. Dessa kan du ofta få fram genom att resonera kring sp-, spd- osv. hybridisering. Då behöver du inte memorera några strukturer heller.
Hmm vad är detta för något? Kan har inte hört talas om det faktiskt. Finns det något länk eller liknande?
plommonjuice87 skrev:naytte skrev:Man kan väldigt ofta tänka ut om en molekyl är symmetrisk genom att titta på bindningsvinklarna. Dessa kan du ofta få fram genom att resonera kring sp-, spd- osv. hybridisering. Då behöver du inte memorera några strukturer heller.
Hmm vad är detta för något? Kan har inte hört talas om det faktiskt. Finns det något länk eller liknande?
Det ligger en bra bit över Ke1-nivå (men det är kul!). Den mest användbara delen av det är att lära sig att fyra bindningar bidar en tetraeder med kolatomen i mitten, tre bindningar (varav en dubbelbindning) ger en triangel med kolatomen i mitten, två bindningar (varav en trippelbindning) ger tre atomer i rad med kolet i mitten.
Du kan göra en ballongmodell:
- Skaffa fyra likadana ballonger och knyt ihop "blåsändan" på alla fyra. Vilken form har "molekylen"?
- Punktera en av ballongerna. Vilken form har "molekylen"?
- Punktera en ballong till. Vilken form har "molekylen"?