Dipol-dipolbindning
Exempel: Rangordna ämnena HBrHBr, CF4CF4, H2H2 och C2H5OHC2H5OH efter fallande kokpunkt.
Det första vi ska göra är alltså att ta reda på vilken bindningstyp som finns i respektive fall.HBr innehåller två ämnen med olika elektronegativitet, så där bör vi ha dipol-dipolbindning. C2H5OHC2H5OH innehåller en hydroxigrupp med bindning mellan väte och syre, vilket ger vätebindning och en hög kokpunkt. H2H2 är ett typexempel på en förening med svagare van der Waals-bindingar. CF4CF4 är lite klurig, eftersom vi har två ämnen med väldigt olika elektronegativitet som då borde ge dipol-dipolbindning. Här gäller det dock att notera att molekylen är symmetrisk, vilket inte ger något dipolmoment. Molekylen är alltså ingen dipol och vi kan inte skapa dipol-dipolbindningar utan får nöja oss med svag van der Waals-bindning. Vi vet också att CF4CF4 är en tyngre molekyl än H2H2 och kommer därför att ha starkare bindningar.
Om vi rangordnar ämnena efter fallande bindningsstyrka borde vi alltså även ha rangordnat dem efter fallande kokpunkt:
C2H5OHC2H5OH
HBrHBr
CF4CF4
H2H2
Slår vi upp tabellvärden för kokpunkterna får vi fram 78 °C, -66 °C, -128 °C och -253 °C, vilket stämmer med vår rangordning efter bindningsstyrka.
Blir Hbr dipol-dipolbindning pga dom har samma elektronegativitet ?.
Hur kom du fram till att väte och brom har lika elektronegativitet?
Okej fel dom är på olika sidor av det periodiska systemet. Men hur blir dom dipol-dipolbindning ?.
mag1 skrev:Hur kom du fram till att väte och brom har lika elektronegativitet?
Hur kommer det sig att dom blir dipol-dipolbindning ?.
"Vill" en bromatom bli positivt eller negativt laddad? "Vill" en väteatom bli positivt eller negativt laddad (båda förekommer, men det ena är mycket vanligare)?
