Dipol - dipol , v.d.waal
Halloj
Jag har prov snart och sitter och går igenom det jag behöver kunna. Jag sitter och funderar över dipol - dipol bindning och v.d.waals kraften. Vad är skillnaden? Jag har lite svårt att sätta ord på skillnaden då de båda t.ex. uppstår mellan två olika molekylers poler.
Egentligen finnd det vdW-krafter mellan alla molekyler, men om det finns dipol-dipolbindningar (eller vätebindningar) så är dessa så mycket starkare att vdW inte märks i jämförelse. En liknelse: Om du är på Way out West i Slottsskogen i Göteborg, så hörs det inte om det spelar några syrsor i gräset, men det betyder inte att syrsorna är tysta!
Hej,
Enkelt förklarat finns tre stycken typer av intermoleklylära bindningar (bindningar mellan molekyler). I fallande ordning från starkast till svagast:
1. Vätebindning
2. Dipol-dipol-bindning
3. Van der Waalsbindningar
Vätebindning är en typ av mycket stark dipol-dipol-bindning, men eftersom den är speciell har den fått en egen kategori. Den sker mellan O, F, N och H.
Van der Waalsbindningar uppstår mellan molekyler med opolära delar när skiftningar i elektronmolnen gör att de blir svagt polära för en liten stund. När längden av molekylerna ökar blir bindningen också starkare, alltså kan den vara mycket stark i ämnen med långa opolära kedjor (kolväten).
Hjälper detta dig att förstå mer?
Smaragdalena skrev:Egentligen finnd det vdW-krafter mellan alla molekyler, men om det finns dipol-dipolbindningar (eller vätebindningar) så är dessa så mycket starkare att vdW inte märks i jämförelse. En liknelse: Om du är på Way out West i Slottsskogen i Göteborg, så hörs det inte om det spelar några syrsor i gräset, men det betyder inte att syrsorna är tysta!
Riktigt bra förklarat!
Mesopotamia skrev:Hej,
Enkelt förklarat finns tre stycken typer av intermoleklylära bindningar (bindningar mellan molekyler). I fallande ordning från starkast till svagast:
1. Vätebindning
2. Dipol-dipol-bindning
3. Van der Waalsbindningar
Vätebindning är en typ av mycket stark dipol-dipol-bindning, men eftersom den är speciell har den fått en egen kategori. Den sker mellan O, F, N och H.
Van der Waalsbindningar uppstår mellan molekyler med opolära delar när skiftningar i elektronmolnen gör att de blir svagt polära för en liten stund. När längden av molekylerna ökar blir bindningen också starkare, alltså kan den vara mycket stark i ämnen med långa opolära kedjor (kolväten).
Hjälper detta dig att förstå mer?
Ja, tack så mycket!
