Dihybrid klyvning/korsning
Hur kommer det sig att dihybrid klyvning/korsning kräver att allerna ska sitta på olika kromosompar för att kunna fungera? Varför skulle de inte kunna sitta 2 aller på samma kromosompar som i sin tur tillsammans styr 2 egenskaper?
Det finns inget som kräver att allelerna skall sitta på olika kromosompar vid dihybrid klyvning. Dihybrid klyvning sker när två individer korsas/paras och två olika gener följs, där generna ger upphov till en fenotyp som kan ses.
Så i princip kan dessa alleler finnas på samma kromosom (kanske till och med länkade), och beroende på om/hur överkorsningen sker mellan systerkromatiderna påverkas klyvningstalet. Sker ingen överkorsning mellan allelerna kommer bägge anlagen ärvas med samma klyvningstal som vid monohybrid klyvning, 3:1.
Men om överkorsning faktiskt sker mellan de olika allelerna, kan klyvningstalet som vid dihybrid klyvning, d.v.s. 9:3:3:1.
Ligger generna nära varandra på en och samma kromosom, är sannolikheten låg att överkorsning sker mellan dessa gener (de är vad som kallas "länkade" till varandra). Så i dessa fall ärvs de oftast tillsammans. De fenotypiska skillnaderna som ses vid dihybrid klyvning (klassiska exemplet är ärtornas form och färg), ses vid just dihybrid klyvning med allelerna/generna på olika kromosomer. Men det är fortfarande möjligt att få motsvarande fenotyper vid dihybrid från alleler på samma kromosom.
