delta G-beräkning
Min fråga är inte hur man ska räkna - utan varför det inte funkar om man gör om partialtrycken till Pascal när man sedan ställer upp reaktionskvoten Q för att beräkna
delta(G) = delta (G-noll) + RT*ln(Q)?
Jag trodde man var tvungen att göra det om man använder gaskonstanten 8.3144 J/(K*mol) men det blir inte rätt.
Uppgift 40:
Reaktionskvoten beräknas (precis som jämviktskonstanten) egentligen utifrån gasens fugacitet f som är relaterad till partialtrycket P enligt följande:
där k kallas för fugacitetskoefficient. Vi låga tryck gäller att k≈1 bar-1 och då kan man approximera fugaciteten med partialtrycket uttryckt i bar. Eftersom 1 atm ≈ 1 bar funkar det oftast lika bra att sätta in trycket i atmosfär istället.
Vi har inte på något sätt gått in på detta du nämner - utan vi har bara sagt man ska ha samma enheter över allt (tex tryck i atm <=> en annan gaskonstant). Så varför blir det inte så här - om man använder atm i Q varför ska jag inte byta ut 8.3144J/(K*mol) mot gaskonstanten som HAR atm i sig?
Jag förstår hur du tänker men det fungerar inte riktigt så. Reaktionskvoten och jämviktskonstanten är alltid enhetslösa, vilket förvirrar de som kommer till universitetet eftersom man har gett dem enheter på gymnasiet. Det man räknar med på universitetet kallas för termodynamisk jämviktskonstant medan det på gymnasiet kallas för konditionell jämviktskonstant. Det är den termodynamiska (enhetslösa) konstanten som är den faktiska konstanten och den som ska in i alla formler. Samma sak gäller för reaktionskvoten.
Du kan tänka på att man inte kan ta logaritmen av en enhet, så vi måste ha ett enhetslöst tal när vi beräknar i din formel ovan. På samma sätt ska man egentligen ta den negativa logaritmen av vätejonernas aktivitet (enhetslös) och inte koncentration vid beräkning av pH.
Om du alltid sätter in trycket i bar eller atmosfär så kommer du med all säkerhet att komma fram till rätt svar i dessa uppgifter. Det är lite svårt att helt förklara varför om ni inte alls har pratat om aktivitet och fugacitet ännu. Det brukar tas upp i kurser i fysikalisk kemi.
