Civilingenjör i teknisk fysik/ tekniks kemi/ industriell ekonomi
Hej just nu är ju antagningen till universitetet öppen och jag vet att jag vill välja en civilingenjörsutbildning men vilken ”inrikting” (om det heter så?) vet jag inte riktigt vad jag vill och tänkte om de fanns någon här som kunde hjälpa/underlätta/ bolla idéer med eller om någon läst/läser dessa program som kan hjälpa!:)
jag gick teknik på gymnasiet med inriktning teknikvetenskap (läste ma5, ma spec, kemi 1 & fysik 2). Mina favorit ämnen var just matte kemi och fysik. I tredje året tappade jag både matten och fysiken lite.
jag läste matte 5 och spec parallellt och hade två olika lärare i ämnena. Jag tyckte matte 5 var svårare men min lärare mycket bättre. Så matte 5 älskade jag medans jag inte så mycket älskade spec pga min lärare även fast jag tyckte kursen var enklare. Tror ni att detta blir ett problem inför en civilingenjörsutbildning?
fysiken hände det lite samma sak med. Jag verkligen älskade fysik 1 även fast jag upplevde att min lärare var sisådär. Sen kom fysik 2 som jag absolut tyckte var svårare och hade verkligen 0 motivation till. Min lärare gillade jag inte heller då hans genomgångar var att skriva upp hela uträkningen på en PowerPoint som han visade oss i 10 sekunder så man hann inte förstå eller följa med i räkneexemplen. Han opererade sig och vi fick en vikarie som undervisade på det mer traditionella sättet att skriva på whiteboarden så man faktiskt förstod och följde med och under den tiden såg jag verkligen fram emot fysik lektionerna och förstod faktiskt. Kommer detta också bli ett problem? Undervisar universitet lärare mer på sättet som min fysiklärare eller som vikarien? Jag hade även helt missuppfattat vår viktigaste labb vilket vi pratade om och han sa att han förstod. Där efter kom en labb till de som inte klarat första labben eller ville höja sig. Jag klarade mig men ville ha högre men när ja pratade med honom om att göra den nya labben sa han att han tycker jag inte borde för ja kommer nog inte kunna göra bättre (?)… jag kände verkligen ingen motivation till fysik och det gjorde mig ledsen.
kemi läste vi först i 3an och vi läste endast kemi 1 men jag älskade det verkligen. Det var mitt absoluta favorit ämne i 3an. Jag förstod typ alltid allt direkt och snitta A-B på proven och fick oftast alla rätt. Labbrapporter presterade jag inte lika bra på låg mer på ett C där… men det jag undrar här är tyckte jag bara om det och att det var lätt för vi endast läste kemi 1?
jag tänker att det kan vara fördelaktigt att dela mina betyg för och säga om något är för svårt för mig
matte 5 & spec: C
kemi 1: B
fysik 1: B
fysik 2: D
o min merit är 19,5
efter gymnasiet har ja nu jobbat i snart 1 år på ett skitjobb verkligen, så har minst sagt saknat skolan och saknat att räkna. Jag är verkligen motiverad nu känner jag till att plugga.
det jag väljer mellan är ju teknisk fysik, teknisk kemi och industriell ekonomi.
mina tankar om alla ”inriktningar”(?):
fysik:
+ räkna mycket vilket är det jag gillar
+ känns som god chans till jobb (?)
- hört att det ska va skit svårt och blir där av orolig för hur jag kände över matte och fysik när jag gick i 3an. Och räcker mina betyg eller är jag för dålig?
+/- lite orolig över att de är lite programmering då jag i princip aldrig gjort det förr. Kommer jag Klara det? Jag brukar ha svårt med datorer. Hur svårt är det?
kemi:
+ känns också som man räknar en del här och jag gillar kemi
- kanske är mycket labb och ja är lite sämre på det…
- har också hört att det ska vara svårt
- mindre jobb chans(?)
ekonomi:
+ verkar enklare än de överstående
+ känns som god chans till jobb(?)
+ man får både den tekniska och matematiska kunskaperna med ingenjörs grunden men även lite ekonomiska kunskaper (?)
- verkar som den man räknar minst på
- aldrig läst något ”ekonomiskt” så ja vet inte vad ja kommer känna för dem ämnena
Hej!
Jag skulle nog säga att det inte spelar jättestor roll vilken inriktning du väljer. Det är väldigt vanligt att studenter byter inriktning efter ett eller ett par år för att man har blivit mer intresserad av något annat. På de flesta civilingenjörsprogram brukar man börja med att läsa matte och fysik. Det är ett slags "elddop" och tar man sig igenom detta är de avslutande åren normalt lite enklare i betydelsen att det är mer projektarbete och mindre "hårdpluggande" med tunga tentor. Du måste alltså vara beredd på att det kommer vara mycket matte och fysik och dessutom i högre tempo än på gymnasiet. Man måste också ta större ansvar för sina studier i form av studieteknik, vilka föreläsningar man vill gå på osv. Att kunna prioritera sin tid och plugga rätt är viktigt för att klara av universitetsstudier.
Nu är det absolut inte meningen att skrämma dig. Det verkar som att du är studiemotiverad och det är det allra viktigaste för att klara av en universitetsutbildning. Vilka betyg du hade på gymnasiet spelar inte så stor roll förutom att det påverkar dina möjligheter att bli antagen till ett program.
När det gäller själva undervisningen så brukar den inom de ämnen du nämner vara uppdelad i föreläsningar och räkneövningar där det normalt är valfritt att delta. Utöver det kan det vara en del laborationer och seminarier som obligatoriska moment för att få godkänt i kursen. Jag har haft en mängd olika typer av lärare. Det finns de som är väldigt pedagogiska och det finns de som är raka motsatsen. I grundskolan och på gymnasiet har lärarna normalt en flerårig lärarutbildning. För att få undervisa på universitetet krävs bara en kortare introduktion i högskolepedagogik. Istället ställs mycket högre krav på akademiska meriter (om man har doktorsexamen, om man har en docentur etc). Räkna därför med att nivån på undervisningen kommer vara ganska personberoende.
Det är bra att du har strukturerat dina tankar och gjort en lista med för- och nackdelar för olika utbildningar! Generellt skulle jag säga att alla ingenjörer möter en bra arbetsmarknad, så du behöver inte vara orolig för att få ett jobb när du är färdig. Låt dina intressen väga tyngre och välj det du är mest intresserad av. Ändrar du dig kan du som sagt byta inriktning lite senare.
Åh, först och främst tack så mycket för svar!!
Att byta inriktning vet du om det går på alla universitet? Jag ska nog söka till ett lite mindre universitet, rättare sagt Mittuniversitetet i Sundsvall då de är det närmaste mitt hem med civilingenjörsutbildningar och jag vill inte flytta allt för långt bort…
och okej studieteknik och att planera upp är viktigt! Ja tror och hoppas att ja skaffat bra studietekniker under gymnasiet sen måste jag nog försöka öva och va strängare med min planering. Förut har ja aldrig haft sån almanacka men de är en sak ja tänker ha på universitetet för att försöka planera och strukturera upp bra!:)
och ja jag vill tro jag är studiemotiverad ja saknar skolan varje dag och att få räkna!!:) men skönt att höra att betygen (så länge man kommer in) inte spelar så stor roll jag var orolig över mitt ynka D i fysik 2…
och ja förstår det låter bra med både föreläsningar och räkneövningar!! Och ja förstår att lärarna kommer vara högt och lågt… men de ja hört hittills av de som pluggade direkt efter gymnasiet på samma universitet på ingenjörsutbildningarna så har det varit bra så ja får hoppas på att det är det!! Läraren påverkar motivation osv ganska mycket…
tack så mycket och ja jag lutar nog mer mot fysik eller kemi eftersom de är de jag gillar indek är egentligen bara för de verkar enklare… jag måste ha högre självförtroende tror jag!:) men skönt att höra att man får jobb på alla ingenjörsutbildning ja läste om kemi och många skrev att de va dåligt om jobb men de va på Flashback för många år sen så jag vet inte hur trovärdigt det är egentligen…
återigen tack för ditt svar det var lärorikt, lugnande och motiverande!!:)))
Du kan alldeles säkert byta program. De första åren läser de flesta ingenjörsstudenter samma kurser inom matte och fysik, vilket gör att man lätt kan byta program utan att behöver komplettera med särskilt mycket. Skulle nästan säga att du har större möjlighet att byta inriktning på ett mindre universitet eftersom de då oftast måste slå ihop klasser från olika program för att få ett större elevunderlag till en kurs. Med andra ord - det är mer sannolikt att man läser exakt samma kurser i början av utbildningarna.
Vad gäller lärare så är ett tips att smyga in på en annan lärares föreläsning om du tycker att din egen lärare är dålig. I t.ex. mattekurser kan det vara hundratals studenter som då delas in i ett par grupper med olika lärare. Dessa kurser blir ofta mer anonyma än senare kurser där man kanske bara är 4-5 studenter i en kurs och får en mer personlig kontakt med läraren. Det är inte alltid tillåtet att gå på en annan lärares föreläsningar, men ingen lär upptäcka det om det är en stor föreläsningssal.
Utöver lärarledd undervisning finns väldigt många sidor på nätet där man kan få bra hjälp. Pluggakuten förstås, men Khanacademy är nog en tjänst som i stort sett alla ingenjörsstudenter någon gång har använt. Extremt pedagogiska Youtube-föreläsningar inom många ämnen, men särskilt matte.
Även om universitetskurser kan vara svåra så kommer de också att vara ögonöppnare och ge dig en djupare förståelse av ett ämne än under gymnasiet. I en del naturvetenskapliga kurser på gymnasiet får man nöja sig med svaret "det bara är så". Det är såklart inte bara så, utan anledningen är främst att svaret är för avancerat för att tas upp på gymnasiet. Du kommer alltså att förstå gymnasiekemin/-fysiken mycket bättre när du pluggar på universitetet eftersom man inte hoppar över "de saknade pusselbitarna" på samma sätt.
Att det skulle vara få jobb inom kemiteknik är inte sant. Det är en väldigt stor industri i Sverige och det är en bransch som upplever en kraftig boom just nu i och med den gröna omställningen. Läkemedelsbranschen är också en väldigt stor arbetsmarknad för kemiingenjörer. Det utbildas dessutom väldigt få personer med kemikompetens rent allmänt, det gäller både lärare, ingenjörer m.fl. Det innebär att det är relativt liten konkurrens om jobben och ganska lätt att avancera inom jobben.
Är du intresserad av en viss bransch kan det vara bra att försöka sommarjobba på ett företag inom branschen. Då får du en väg in för att senare kunna göra exjobb där vilket kan leda till anställning när du är klar.
Okej va bra!!! Ja va osäker på om de skulle gå och byta men skönt att höra att det säkert går!! Och ja jag har hört att olika program läser tillsammans ja tror det bara är ynka 4 st som läser teknisk fysik.
och tack för bra tipps att gå på en annans föreläsning om läraren inte är bra!! Det ska jag komma ihåg!!
Och tack för hemsidatipps. Det uppskattas mycket!!!
och va skönt att man får lära sig om de ”de bara är så” delarna då jag ofta kan sitta och tänka och grubbla på sånna saker och vill veta mer!!!:D
o lättande att höra att de finns många jobb och jobb som låter spännande inom kemi teknik. Ja blev fundersam och lite orolig när ja läste att de inte va så men som sagt Flashback kanske man inte ska tro på!
Och smart tipps att sommarjobba inom branscher man är intresserad av men tänker att de kanske bara tar emot en när man är färdig men när man tänker efter så tar säkert många emot en när man pluggar också! Speciellt om de är ett litet tag över sommaren!!
tack så mycket för all hjälp, tipps och peppning jag fått!!!>D
