Cis och trans-isomeri
Vid cis och trans-isomeri,
Måste grupperna sitta på varsin/olika kol?
Om det går en förgrening av vi säger metyl, både upp och ner (från samma kolatom), så räknas detta inte som en cis-och transisomeri? Utan de måste sitta på olika kol?
Hur avgör man ett ämnes alla isomerer?
Ja de ska sitta på olika kol för att vara cis- och trans-isomerer. Vid cis-konfiguration sitter substituenterna på samma sida, vid trans sitter de på motsatta sidor (ordet trans betyder ungefär "tvärs över", som i "tvärs över dubbelbindningen").
Teraeagle skrev:Ja de ska sitta på olika kol för att vara cis- och trans-isomerer. Vid cis-konfiguration sitter substituenterna på samma sida, vid trans sitter de på motsatta sidor (ordet trans betyder ungefär "tvärs över", som i "tvärs över dubbelbindningen").
Hur avgör jag isomerer, känns som att testa sig fram kan bli fel och ta tid. Man måste väl ta hänsyn till detta med cis och trans-isomeri också?
Jag förstår inte riktigt hur du menar med ”avgör” isomerer. Det finns många olika typer av isomeri och det är säkert ett helt kapitel i kemiboken och ett par lärarledda lektioner där det tas upp. För omfattande för att beskriva i ett inlägg här, alltså. Är det någon specifik molekyl du behöver hjälp med?
Teraeagle skrev:Jag förstår inte riktigt hur du menar med ”avgör” isomerer. Det finns många olika typer av isomeri och det är säkert ett helt kapitel i kemiboken och ett par lärarledda lektioner där det tas upp. För omfattande för att beskriva i ett inlägg här, alltså. Är det någon specifik molekyl du behöver hjälp med?
Jag har ingen färdig fråga, men vi säger vi har C8H18
Det är en alkan. Sådana kan bara ha strukturisomeri, dvs att kolkedjan är rak eller på olika sätt grenad. Du kan inte avgöra exakt hur strukturen ser ut enbart utifrån en summaformel. Det finns flera möjliga isomerer.
Teraeagle skrev:Det är en alkan. Sådana kan bara ha strukturisomeri, dvs att kolkedjan är rak eller på olika sätt grenad. Du kan inte avgöra exakt hur strukturen ser ut enbart utifrån en summaformel. Det finns flera möjliga isomerer.
Min lärare snackade idag om att man ska kunna rita isomerer,
Vad sägs om denna då:
C7H14
Det är en alken så där finns utöver strukturisomerer även ett antal geometriska isomerer (cis/trans). Det finns även isomerer som är cykloalkaner.
Teraeagle skrev:Det är en alken så där finns utöver strukturisomerer även ett antal geometriska isomerer (cis/trans). Det finns även isomerer som är cykloalkaner.
Ja, hur vet man antalet och hur de ser ut? Känns lite fel att testa sig fram och slöseri med tid.
Det är testa sig fram som gäller. Du kommer inte få så avancerade exempel på t.ex. ett prov att det är orimligt att göra det.
För stora molekyler måste man nog skriva något program som beräknar antalet möjliga kombinationer. Det är bortom min kunskap, men i teorin bör det vara möjligt.
Tack Teraeagle,
Vid cis och trans-isomeri kollar man på varje kolatom vid dubbelbindningen. Måste ämnena som man jämför på varje kolatom vid dubbelbindningen vara samma? För enligt en video är det så, men man jämför väl bara atomnummren och kollar på respektive "starkaste" om de är på samma sida eller inte,
Eller är det kanske något jag missförstår?
Om du menar det jag tror att du menar, så är svaret nej. Det kan vara olika grupper runt dubbelbindningen som befinner sig i cis/trans-konfiguration. Det måste inte vara likadana grupper.
Teraeagle skrev:Om du menar det jag tror att du menar, så är svaret nej. Det kan vara olika grupper runt dubbelbindningen som befinner sig i cis/trans-konfiguration. Det måste inte vara likadana grupper.
Jag förstår inte hur man resonerar kring grön och blå?
Vid den gröna har man utnyttjat att båda väteatomerna är på samma sida och därmed cis, men det är väl inte de starkaste?
Vid den blåa har man sagt att den varken är cis eller trans (just för att det är olika ämnen?), men ska man inte kolla på klor och brom och de andra kolatomerna och dra slutsats?
Vid den gröna har man utnyttjat att båda väteatomerna är på samma sida och därmed cis, men det är väl inte de starkaste?
Starkaste?
Vid den blåa har man sagt att den varken är cis eller trans, men ska man inte kolla på klor och brom och de andra kolatomerna och dra slutsats?'
Vet inte riktigt vad man menar där. Jag hade namngett föreningen som trans-3-brom-2-klor-4-metyl-2-penten. Kan inte se något uppenbart fel med det namnet, men det är fredag kväll och min organiska kemi är ringrostig.
Teraeagle skrev:Vid den gröna har man utnyttjat att båda väteatomerna är på samma sida och därmed cis, men det är väl inte de starkaste?
Starkaste?
Lite fel uttryckt. Menar den med högst atomnummer. Väte har väl lägre än kolbindningar, jag fattar inte varför man utgått från att det är en cis isomer pga väte atomerna?
Vid den blåa har man sagt att den varken är cis eller trans, men ska man inte kolla på klor och brom och de andra kolatomerna och dra slutsats?'
Vet inte riktigt vad man menar där. Jag hade namngett föreningen som trans-3-brom-2-klor-4-metyl-2-penten. Kan inte se något uppenbart fel med det namnet, men det är fredag kväll och min organiska kemi är ringrostig.
Jag skulle också namngett den så. Varför skulle den inte va trans? (Videon har motiverat med att "det inte är identiska ämnen"
Det är inte vätena som är i cis-position, utan substituenterna (det som inte är väte runt dubbelbindningen).
Teraeagle skrev:Det är inte vätena som är i cis-position, utan substituenterna (det som inte är väte runt dubbelbindningen).
Ja, men enligt videon markerar hon ut väte och säger att detta är cis isomer eftersom väte är identiska grupper på samma sidor. Men jag antar jag inte ska utgå från den videon nu. Tack
Så kan man tolka det om man vill.