Cellmembranets permeabilitet
kemikalier: Natriumvätekarbonat 0,1 M Natriumhydroxid 1 M Ammoniak 4M Neutralrött 0,02 %
Utförande:
1. Tag tre E-kolvar och märk en med 1, en med 2 och en med 3 och tillsätt 20 ml natriumvätekarbonat och 1 ml neutralrött i varje. Notera färgen.
2. Lös upp 5 g jäst i 10 ml natriumvätekarbonat och fördela ungefär lika på de tre E-kolvarna märkta från 1 till 3. Notera färgen.
3. Fyll ett eppendorfrör med lösning från E-kolv 1. Märk detta rör med ett A på locket.
4. Upphetta resten av innehållet i E-kolv 1 till kokning genom att använda en mikrovågsugn. Iaktta vad som händer.
5. Fyll ett eppendorf rör med den kokta lösningen i E-kolv 1. Märk detta rör med B på locket.
6. Centrifugera rör A och B i en minut. Notera därefter både sedimentens och supernantanternas färger.
7. Tillsätt 10 droppar ammoniak till E-kolv 2. Notera färgen.
8. Fyll ett eppendorfrör med lösning från E-kolv 2. Märk detta rör med ett C på locket.
9. Tillsätt 10 droppar natriumhydroxid till E-kolv 3. Notera färgen.
10. Fyll ett eppendorfrör med lösning från E-kolv 3. Märk detta rör med D på locket.
11. Centrifugera rör C och D i en minut. Notera därefter både sedimentens och supernantanternas färger.
vi har gjort den här laboration och vi ska skriva en labbrapport om det. Detta är resultatet den första som är rosa A och den andra som är gul är B och den tredje som är också lite mörkare rosa är c och det till höger min lärare har sagt till oss att det finns en felkälla som lede till den här resultatet men jag fattar inte vad är det för felkälla i min laboration 
Ofta blir det lättare att se vad som skett om du sammanställer dina resultat i en tabell eller liknande, istället för att först skriva vad t.ex. rör A innehåller och sedan färgen för rör 1. Motsvarande:
Rör tillsats/kokning pH färg på pellet färg på supernaten (vätskan ovanför pelleten)
A NaOH högt rosa gul
Gör du det blir det överblickbart vad som sker, både för dig och din rapportskrivning - och för resten av oss på forumet enkelt kan se vad som skett och då hjälpa till.
detta är tabell men jag fattar inte vad är det för felkälla som jag har gjort genom laborationen
Du såg alltså ingen skillnad mellan endast jäst, och bägge proverna med basiska ämnen. De celler som skulle behandlas med de basiska ämnena hade membran som verkar ha varit okej - cellerna färgades precis som cellerna i rör A.
Skulle cellmembranet i cellerna C, D blivit skadat, skulle de se mer ut som i rör B.
För felkällan kan fundera över hur det kom sig att membranen inte blev skadade i rör C eller D. Finns det något steg under laborationen som kanske blev fel?
jag har gjort laborationen steg för steg som det står i instruktionen men jag tror att det kan vara andra saker som orsaker till att membranet inte förstoras som t.ex. Om koncentrationen av det basiska ämnet inte var tillräckligt hög, kan det ha varit för svagt för att orsaka skada på cellmembranet. Kanske var cellerna inte exponerade för basiska ämnen tillräckligt länge för att skada membranet. Celler kan ibland ha inbyggda mekanismer för att motstå kemisk skada. I det här fallet kanske cellerna i rör C och D har aktiverat något slags skydd mot den basiska behandlingen. jag är inte helt säker om detta är rätt
Du har hittat några möjliga felkällor, och för att avgöra om du anser att en eller flera är "rätt" får du resonera kring, varför/varför inte, en enskild felkälla kan vara korrekt.
T.ex. att cellerna lyckats aktivera ett skydd i en basisk miljö - det finns organismer som kan göra det, och om jästceller kan göra det borde du kunna söka fram. När du funderar kan även tänka på laborationen, motsvarande "kanske fanns NaOH med och tillsattes, för att vi skulle se en skillnad när vi jämförde med jäst utan bas?".
Jag undrar om det är möjligt att natriumvätekarbonat, som fungerar som ett buffrande medel, har påverkat resultaten i proverna C och D och därmed förhindrat att färgen ändrades som förväntat. Eftersom natriumvätekarbonat har förmågan att motverka stora pH-förändringar genom att neutralisera tillsatta baser, kan det ha lett till att ammoniak (C) och natriumhydroxid (D) inte höjde pH-värdet tillräckligt för att skada jästcellernas membran.
Om det funnits mycket av bufferten och lite av baserna, så kan detta göra att pH ökar så mycket, det stämmer.
När jag diskuterade med mina vänner anser de att rör C, som innehåller ammoniak, är en felkälla eftersom färgen inte ändrades till gult. Deras resonemang är att ammoniak består av opolära molekyler som lätt passerar genom cellmembranet, vilket borde ha resulterat i en färgförändring.
Jag håller dock med om att det är rör D, som innehåller natriumhydroxid, som borde ha orsakat en färgförändring. Eftersom natriumhydroxid är en stark bas, borde den ha påverkat cellmembranet mer kraftigt, vilket kan leda till att membranet blir mer genomsläppligt och därmed en färgförändring till gult. Den starka basen skulle ha höjt pH-värdet tillräckligt mycket för att neutralrött skulle reagera. vem har rätt ?
Ammoniak kan passera genom cellernas membran, det är som du skrev inte så polärt att det stängs ute (ammoniak har dock en svag dipol). Väl inne i cellerna kan ammoniak agera som en bas och påverka färgen på neutralrött/cellerna. Jästcellerna har även transportörproteiner som effektivt kan transporter ammoniak (och ammoniumjonen) genom membranet.
Natriumhydroxiden kan påverka cellernas membran om koncentrationen är tillräckligt hög (d.v.s. om pH är basiskt). Men ni använde en lösning med en koncentration av endast 0.1 M, och ni tillsatte endast 10 droppar av denna lösning. Det skulle eventuellt göra pH aningen basiskt, motsvarande ett pH som jästcellerna överlever men kanske inte gillar. Dessutom kommer natriumvätekarbonatbufferten motverka basens pH höjande effekt, så frågan är hur högt pH verkligen var.
Och ditt resultat med de rosa cellerna ser väl mer ut som om membranet är intakt?
Jag har inte räknat på din siffror, men jag misstänker att pH utanför cellerna i rör C och D inte skiljer sig så mycket, i alla fall inte är så högt att jästcellerna skadas.
