Cellen i funktion, instuderingsfrågor

Hej, nedan har jag svarat på 4 instuderingsfrågor som jag övat på inför mitt prov. Det som jag  har markerat i fetstil är det som jag tror är rätt svar. Jag har dock inget facit och vet inte om jag är helt ute och cyklar. Skulle uppskatta om någon skulle kunna ge mig lite feedback. Det känns som att jag har svarat fel på fråga 2 iallafall.

1. Hos flercelliga organismer kan virus angöra receptorer på cellytan och därefter tas in i cellen. I cellen kommer DNA från viruset att föras in och bli en del av cellens DNA. När detta har skett börjar virus produceras i stor mängd eftersom DNA-t har aktiverats och producerar virusproteiner, alltså massproduktion av virus. Detta leder till att cellen sprängs och virus flödar över närliggande celler. Men det finns motmedel emot spridningen av virus. Välj rätt alternativ:

• Närliggande celler dödar den infekterade cellen.
• I cellen finns molekyler som klipper sönder virusets DNA innan det lagras in i värdens DNA.
• Receptorerna låser fast viruset på cellytan så att det inte tränger in i cellen.
• Värdcellen sänker sitt pH, genom att manipulera andningskedjan, så att
  lysosomen spricker och släpper ut enzym som inaktiverar virusets DNA.
• När cellen infekteras av viruset börjar cellen producera interferon som sprids
  till närliggande celler. De kommer då att producera proteiner som förstör virusets arvsmassa.

2. Energiproduktion är nödvändig för cellens överlevnad. Det är mycket stora mängder energi, i form av ATP, som produceras per tidsenhet eftersom många cellprocesser kräver ATP. Vid bildningen av ATP förflyttas väteatomens elektroner från vätet, som finns i glukosen, till syreatomer. Då frigörs stora mängder energi, ATP. Detta kan inte ske i ett steg då så mycket energi skulle utvecklas att cellen skulle brinna upp. Därför är cellandningen en process som sker i många steg. Dessutom används vätebärare som binder frigjorda väteatomer innan det slutliga steget då två väten binds till en syren och bildar vatten. Välj de rätta alternativen.

• FAD oxiderar kol genom att ta upp ett väte och bilda FADH
• NAD + oxiderar kol och bildar FADH 2
• NAD + och FAD oxiderar kol och bildar NADH och FADH2
• Vätebärare reducerar syre till O 2- så att det kan binda H +
• Under syrefria förhållanden finns inga vätebärare och därför kan det inte bildas
  ATP.

3. Signalmolekyler kan spridas in i en cell A/ genom att ta sig igenom cellmembranet eller B/ genom att bilda ett komplex med en receptor som sedan bildar en sekundär budbärare. T.ex. steroidhormoner kan passera cellmembranet och påverka produktionen av ett visst protein.
Välj de rätta alternativen:

• Hormoner är hydrofila signalmolekyler som tar sig in i cellen direkt genom cellmembranet
• Testosteron och östrogen passerar cellmembranet och fortsätter direkt in i cellkärnan.
• Genom bindningen till DNA kommer signalmolekylen att kunna “stänga av” eller “sätta på” en gen(ett arvsanlag), som producerar ett visst protein.
• Testosteron och östrogen är hydrofoba signalmolekyler
• sekundära budbärare kan bara ändra aktiviteten hos cellplasmans enzymer.

4. Kroppen kräver stora mängder energi i form av ATP. Den viktigaste vägen för produktion av ATP är nedbrytning av kolhydrater i glykolysen och citronsyracykeln. Svält är dock något som ofta drabbar människor som inte har tillräckligt med kolhydrater. Vid svår svält har de drabbade individerna, ofta små barn, uppsvällda magar, magra extremiteter och tydliga förändringar av håret. Det blir rödfärgat och sprött så att hårstrån lätt bryts och dessutom förekommer håravfall. Redan innan den här situationen har uppstått har kroppen börjat producera energi(ATP) på andra sätt.
Välj de rätta alternativen:

• Fettsyror omvandlas till acetyl-CoA som kommer att gå in i citronsyracykeln.
• Glycerol avger CO2 vid bildning av glykol.
• Proteiner bryts ned till ammoniak(NH3) och karboxylsyror. Ammoniaken görs om till en NH2-grupp som på nytt kan ingå i aminosyror. Karboxylsyran omvandlas till acetyl-CoA och tas upp av en elektrontransportkedjan.
• Benens muskler bryts inte ned eftersom musklerna behövs för att omvandla pyrodruvsyra till mjölksyra för att bidra till produktionen av ATP.
• Aminosyror från proteiner bryts ned till ammoniak och karboxylsyror. Karboxylsyrorna tas upp av citronsyracykeln direkt eller efter omvandlingsprocesser. Ammoniaken omvandlas till urinämne.