Cellandning
Vi har haft en laboration där vi tillsatte en lösning av jästsvamp och vatten i 3 olika ballonger tillsammans med en mono/di/poly-sackarid. När jag letar runt efter fakta kring cellandningen hos jästsvampar så hittar jag lite olika saker. Vissa skriver att cellandingen sker utan tillgång av syre vilket är förståeligt då ballongen täpptes igen och lades i ett varmt vattenbad. Men sedan har jag även läst att jästsvamparna gör om syre och socker till koldioxid och vatten...
Ska skriva en laborations rapport och vet inte riktigt vad exakt jag ska skriva. Vet att koldioxid har bildats då det var någon ballong som blev uppblåst, men utöver det så vet jag inte hur jag ska formulera mig då jag inte kan dra några slutsatser från den faktan jag hittar på internet.
någon som kan hjälpa mig? tack på förhand
Vad som sker och bildas beror på om jästen lever i en syrefattig eller syrerik miljö. Om det är en syrerik miljö omvandlas sockret till pyruvatjoner via glykolysen, vilka sedan omvandlas till acetyl-CoA som går in i citronsyracykeln med koldioxid och reducerade elektronbärare (NADH och FADH2) som produkter. De reducerade elektronbärarna oxideras av syrgas i elektrontransportkedjan så att de återbildar NAD+ och FAD (vilka går tillbaka till tidigare reaktionssteg) samt vatten. Nettoreaktionen blir alltså att socker och syrgas omvandlas till koldioxid och vatten.
Om det inte finns någon syrgas blockeras både citronsyracykeln och elektrontransportkedjan, men det bildas fortfarande NADH i glykolysen som måste oxideras tillbaka till NAD+. Då använder cellerna pyruvatjonerna som oxidationsmedel där de omvandlas till etanol och koldioxid (i djurceller omvandlas de istället till mjölksyra). Nettoreaktionen i en syrefattig miljö är alltså att socker omvandlas till etanol och koldioxid.
Det bildas med andra ord koldioxid i båda fallen, men olika mycket och genom olika mekanismer.
Teraeagle skrev:Vad som sker och bildas beror på om jästen lever i en syrefattig eller syrerik miljö. Om det är en syrerik miljö omvandlas sockret till pyruvatjoner via glykolysen, vilka sedan omvandlas till acetyl-CoA som går in i citronsyracykeln med koldioxid och reducerade elektronbärare (NADH och FADH2) som produkter. De reducerade elektronbärarna oxideras av syrgas i elektrontransportkedjan så att de återbildar NAD+ och FAD (vilka går tillbaka till tidigare reaktionssteg) samt vatten. Nettoreaktionen blir alltså att socker och syrgas omvandlas till koldioxid och vatten.
Om det inte finns någon syrgas blockeras både citronsyracykeln och elektrontransportkedjan, men det bildas fortfarande NADH i glykolysen som måste oxideras tillbaka till NAD+. Då använder cellerna pyruvatjonerna som oxidationsmedel där de omvandlas till etanol och koldioxid (i djurceller omvandlas de istället till mjölksyra). Nettoreaktionen i en syrefattig miljö är alltså att socker omvandlas till etanol och koldioxid.
Det bildas med andra ord koldioxid i båda fallen, men olika mycket och genom olika mekanismer.
Så skulle du säga att vår laboration var i tillgång till syre eller inte? För som rubrik har jag skrivit ”cellandning” men det heter inte cellandning om det skett utan syre
Utifrån det du har skrivit låter det som en syrefattig miljö.
Teraeagle skrev:Utifrån det du har skrivit låter det som en syrefattig miljö.
Tack så mycket!!
Teraeagle skrev:Utifrån det du har skrivit låter det som en syrefattig miljö.
har en annan fråga angående samma laboration vart ska jag ställa den? Här eller i en ny tråd?
Om frågan handlar om cellandning kan du ställa den här, annars i en ny tråd :)
Teraeagle skrev:Om frågan handlar om cellandning kan du ställa den här, annars i en ny tråd :)
Ja man kan väl säga att den handlat om cellandning..
Då var det såhär att vi skulle med hjälp utav formeln pV=nRT ta reda på n. Då hade vi volymen på ballongen och rums temperatur! Jag vet inte riktigt hur jag ska koppla substansmängd till jästens cellandning? Vad kam syftet ha varit med att ta reda på substansmängden?
n i ideala gaslagen är substansmängden gaspartiklar, i detta fall koldioxid (och till viss del vattenånga och etanolånga). Du kan alltså uppskatta hur mycket koldioxid som har bildats om du räknar ut n.
När du vet hur mycket koldioxid som har bildats kan du räkna ut hur mycket socker som jästen har ”ätit upp” genom att kolla på ekvivalensförhållandet i den balanserade reaktionsformeln.
Teraeagle skrev:n i ideala gaslagen är substansmängden gaspartiklar, i detta fall koldioxid (och till viss del vattenånga). Du kan alltså uppskatta hur mycket koldioxid som har bildats om du räknar ut n.
När du vet hur mycket koldioxid som har bildats kan du räkna ut hur mycket socker som jästen har ”ätit upp” genom att kolla på ekvivalensförhållandet i den balanserade reaktionsformeln.
Tack tack tack tacckkk!!!! räddaren i nöden är du!
