Boyles lag
Hej, jag har en fråga här där jag löste bara a) men får bara fel på b).
Här är min lösning 
Står det något om hur man gör för att inte kvicksilvret skall rinna ut i läge 3?
Gissningsvis räknar man med att trycket är 752-245 = 507 mmHg i läge 2.
Hur har du gjort för att beräkna ?
Varför är P2 i b)-uppgiften 997 mmHg? Det var ju ett tryck från a)-uppgiften och inte från problemet.
Smaragdalena skrev:Står det något om hur man gör för att inte kvicksilvret skall rinna ut i läge 3?
Gissningsvis räknar man med att trycket är 752-245 = 507 mmHg i läge 2.
Hur har du gjort för att beräkna ?
Nej det står ej mer än det som står i bilden. Men varför tog du minus?
Kvicksilvret"försöker ramla ner" så det blir undertryck i röret.
SeriousCephalopod skrev:Varför är P2 i b)-uppgiften 997 mmHg? Det var ju ett tryck från a)-uppgiften och inte från problemet.
Jag vet att enligt Boyles lag är alltid trycket gånger volymen i samma värme och samma mängd substans har då samma produkt. Alltså P1*V1=P2*V2=P3*V3 och så vidare.. jag fick P2 =P1+(rå.g.h)Hg. alltså 752+245
Smaragdalena skrev:Kvicksilvret"försöker ramla ner" så det blir undertryck i röret.
Ahaa nu fattar jag. tack, det stämmer men i läge 3 inte 2, när den är upp och ner.
Jag har en fundering, jag vet att man räknar tryck med Pascal, eller kilo pascal. varför har de enheten mmHg? va är det för enhet? har läst det de skrev men fattar inte förklaringen..
R.i.Al skrev:SeriousCephalopod skrev:Varför är P2 i b)-uppgiften 997 mmHg? Det var ju ett tryck från a)-uppgiften och inte från problemet.
Jag vet att enligt Boyles lag är alltid trycket gånger volymen i samma värme och samma mängd substans har då samma produkt. Alltså P1*V1=P2*V2=P3*V3 och så vidare.. jag fick P2 =P1+(rå.g.h)Hg. alltså 752+245
Ja, P2 i a-uppgiften är 997 mmHg, det är vi alldeles överens om. Det vi undrar är hur du gör för att beräkna P3 i b-uppgiften.
R.i.Al skrev:Jag har en fundering, jag vet att man räknar tryck med Pascal, eller kilo pascal. varför har de enheten mmHg? va är det för enhet? har läst det de skrev men fattar inte förklaringen..
Förr i tiden, när en manometer (tryckmätare) kunde bestå av ett graderat glasrör fyllt med kvicksilver, delvis nersänkt i en kvicksilverbehållare, var mmHg (även kallat torr) en bekväm enhet för att mäta tryck. Det blev ett vakoom ovanför kvicksilvret, och hur högt kvicksilverpelaren sträckte sig ovanför kvicksilverytan berodde på lufttrycket. Normalt lufttryck är 760 mmHg.
Med SI-enheter: mäts i Pa, V mäts i kubikmeter. Du stoppar in tre mätvärden, mätta i SI-enheter, och får ut den sista som en SI-enhet.
Med "konstiga enheter": mäts i mmHg, V mäts i en blandning av millimeter och kvadratcentimeter. Kvadratsentimetrarna tar ut varandra, eftersom rörets tvärsnittrarea är konstant. Du stoppar in tre mätvärden, mätta mmHg respektive mm, och får ut den sista som en "konstig enhet", in det här fallet mm.
Smaragdalena skrev:R.i.Al skrev:SeriousCephalopod skrev:Varför är P2 i b)-uppgiften 997 mmHg? Det var ju ett tryck från a)-uppgiften och inte från problemet.
Jag vet att enligt Boyles lag är alltid trycket gånger volymen i samma värme och samma mängd substans har då samma produkt. Alltså P1*V1=P2*V2=P3*V3 och så vidare.. jag fick P2 =P1+(rå.g.h)Hg. alltså 752+245
Ja, P2 i a-uppgiften är 997 mmHg, det är vi alldeles överens om. Det vi undrar är hur du gör för att beräkna P3 i b-uppgiften.
Jag har räknat P3 såhär..
Smaragdalena skrev:R.i.Al skrev:Jag har en fundering, jag vet att man räknar tryck med Pascal, eller kilo pascal. varför har de enheten mmHg? va är det för enhet? har läst det de skrev men fattar inte förklaringen..
Förr i tiden, när en manometer (tryckmätare) kunde bestå av ett graderat glasrör fyllt med kvicksilver, delvis nersänkt i en kvicksilverbehållare, var mmHg (även kallat torr) en bekväm enhet för att mäta tryck. Det blev ett vakoom ovanför kvicksilvret, och hur högt kvicksilverpelaren sträckte sig ovanför kvicksilverytan berodde på lufttrycket. Normalt lufttryck är 760 mmHg.
Med SI-enheter: mäts i Pa, V mäts i kubikmeter. Du stoppar in tre mätvärden, mätta i SI-enheter, och får ut den sista som en SI-enhet.
Med "konstiga enheter": mäts i mmHg, V mäts i en blandning av millimeter och kvadratcentimeter. Kvadratsentimetrarna tar ut varandra, eftersom rörets tvärsnittrarea är konstant. Du stoppar in tre mätvärden, mätta mmHg respektive mm, och får ut den sista som en "konstig enhet", in det här fallet mm.
Tack för förklaring. Jag undrar varför finns det inga lärande videor för de svåra delar inom fysik och kanske andra ämnen? Jag har lite svårt i fysiken. men visuell förklaring och exemplar kan vi förstå mycket bättre.Vi har en dålig lärare som läser bara upp det som står i boken utan förenkling..
