Börja universitetet direkt efter gymnasiet?

Jag började studera direkt efter gymnasiet. Tycker att det är att rekommendera förutsatt att man orkar med det och känner sig motiverad att fortsätta studera. Det är mycket lättare att leva på studiemedel när man är 19-20 år jämfört med senare i livet när man kanske har en familj, mindre tid och högre utgifter. Dessutom tjänar man generellt mer pengar senare i livet vilket innebär att inkomstbortfallet blir (eller kan bli) större om man går över till studier. Sen ska man nog inte glömma att det kan vara svårt att komma tillbaka till studier om det var några år sedan man studerade. Du kommer att glömma bort en del om du inte underhåller dina kunskaper. Börjar man direkt efter gymnasiet får man lite av en flygande start.

Teraeagle kommer med bra poänger, men jag skulle vilja tillägga några nyanserande kommentarer. Det är absolut lättare att leva på studiemedel när en är ung, men det argumentet utgår från att en väntar ett antal år. Att leva på studiemedel när du är 22 är inte mycket svårare än när du är 20. Ett eller två år gör inte så stor skillnad på den fronten, men det beror självklart på om du skaffar familj tidigt i livet. 

Kunskapsbortfallet är sant, däremot tycker jag att det bör vägas mot risken att välja en utbildning bara för att. Identiteten "student" är en av de starkaste identiteterna (eller snarare del av en identitet) som finns – få andra identitetsetiketter kommer att passa så väl som just "student". Du kommer självklart att ha andra epitet också, som ditt jobb ("elektriker/lärare/bagare/arkitekt/ingenjör/sjuksköterska/etc."), din familj ("tvåbarnsförälder", "make/maka", "syster/bror", "dotter/son") och även dina intressen, men en rätt vanlig uppfattning är att just "student" är ett väldigt starkt epitet, eftersom det är lätt att definiera men samtidigt utgör en väldigt stor del av ditt liv och därmed din identitet. Detta är inget negativt i sig, även om vissa upplever att etiketten "student" inte passar dem lika bra som andra upplever att etiketten passar dem. Min poäng med detta är att det är lätt att välja en högre utbildning bara för att det är det "man ska göra" eller av rädsla för behöva hitta nya etiketter som passar lika bra som "student"-etiketten passade. 

Med andra ord: Om du är säker på vad du vill göra, börja plugga direkt. Fördelarna, som Teraeagle nämnt, är stora. Om du däremot inte är lika säker, jobba ett år eller två, och försök prova på det du tror att du vill göra i framtiden. Självklart är det sällan en kan prova på precis det jobb en drömmer om, men du kan kanske komma i närheten? Om du drömmer om att jobba inom vården, kanske du kan få ett jobb som personlig assistent eller inom äldrevården. Om du drömmer om att bygga robotar, kan du prova att bygga ihop enkla robotar från instruktioner på nätet när du är ledig. 

En fördel med att jobba i ett år eller två är att du, om dina utgifter idag är relativt små, kan spara ihop till en liten buffert genom att leva snålt, särskilt om du fortfarande bor hemma. Den bufferten kan du använda för att dryga ut studentkassan, ha som en buffert inför en eventuell ekonomisk knipa, eller spara till exempelvis pensionen. 

I slutändan kan endast du veta vilket val som är optimalt för dig, men hoppas vi har kunnat ge dig lite vägledning i alla fall! :)

Om du är lite skoltrött efter gymnasiet är det definitivt en bra idé att ta ett eller ett fåtal års studieuppehåll och skaffa dig lite andra erfarenheter innan universitetsstudier. Ett par års arbete ger erfarenheter som inte fås på gymnasiet, t.ex. gruppdynamik, svara mot krav och förväntningar, vilket är positivt vid senare individuella studier. Detta beror så klart på vilket jobb/lumpen/aktivitet som utförs. Universitetsstudier är så klart annorlunda mot gymnasiet och har du mer erfarenheter med dig kan det underlätta anpassningen till studier på en högre nivå och i ett självständigt sammanhang med andra typer av gruppdynamik. Det finns så klart en risk att arbete och inkomst blir en vana, och att universitetsstudierna skjuts fram, eller inte påbörjas alls, men du verkar rätt taggad redan.

Jag själv jobbade några år och läste universitetskurser på kvällstid parallellt, innan jag började plugga på heltid. Det skadade inte heller att ha sparat ihop pengar, då studiemedlen inte var så generösa.

Ta din tid, lev ditt liv, tänk vad du vill bli. Om du är osäker och hoppar på något, vad är det värt? Du kanske hoppar av och slösar studiemedel. Att göra något annat innan studierna kan hjälpa dig "lära känna dig själv bättre", genom att jobba kan du få en bild av arbetslivet. Du har också tid att utveckla goda vanor under ditt "sabatsår" genom att träna, meditera och liknande som kan underlätta när du börjar plugga. Många som pluggar tar hand om sina studier, men inte över deras kroppar eller deras mentala hälsa. Om du väntar lite kan du också "mogna till" lite då hjärnan utvecklas fram till 25 år ungefär, vilket kan öka din förmåga att resonera, lösa problem och så vidare. Du kan också minska din stressnivå genom pausen, medan de som går direkt till studier kanske aldrig riktigt återhämtar sig från pressen från skolan. Men detta gäller om du är osäker, om du är säker på vad du vill läsa tycker jag du ska gå all in för det om du inte känner att du är för "utsliten"! :)

Det kan vara så att problemen löser sig själva också. Man kan ju inte riktigt välja helt och hållet själv. Det ska finnas jobb att söka och man ska få det jobbet, samtidigt som man ska ha tillräckligt högt meritvärde för att kunna komma in på utbildningen man är intresserad av. Söker du till någon utbildning med hård konkurrens är det värt att söka så fort som möjligt och ta chansen när du väl kommer in.

Jag har inga fler kommentarer, håller med allt ovan. Det verkar finnas ett spektra mellan att livet är brottom och att pengar går förlorade desto längre du inte pluggar, och att livet är chill och att allt kommer naturligt osv. Båda synsätt har sina poänger, och jag vet själv inte vad jag tycker i frågan. 

Vill bara påpeka att du alltid kan söka, gå ett tag och känna efter, det är jätteenkelt att hoppa av. Det är inte som i gymnasiet. Nu kommer alla nationalekonomer och rektorer på universitet komma och klå upp mig för det här men det är sant. Självklart ska du betänka valet innan, vilket du verkar göra och dessutom i mycket god tid, men det går aldrig att förutse allt, så det är bra att veta att det går att ångra sig. 

Vad hade du tänkt att läsa? Vi kan svara på mer specifika frågor som gör det lättare för dig att bestämma dig.

Qetsiyah skrev:

Jag har inga fler kommentarer, håller med allt ovan. Det verkar finnas ett spektra mellan att livet är brottom och att pengar går förlorade desto längre du inte pluggar, och att livet är chill och att allt kommer naturligt osv. Båda synsätt har sina poänger, och jag vet själv inte vad jag tycker i frågan. 

Vill bara påpeka att du alltid kan söka, gå ett tag och känna efter, det är jätteenkelt att hoppa av. Det är inte som i gymnasiet. Nu kommer alla nationalekonomer och rektorer på universitet komma och klå upp mig för det här men det är sant. Självklart ska du betänka valet innan, vilket du verkar göra och dessutom i mycket god tid, men det går aldrig att förutse allt, så det är bra att veta att det går att ångra sig. 

Vad hade du tänkt att läsa? Vi kan svara på mer specifika frågor som gör det lättare för dig att bestämma dig.

Tack för alla svar! Hjälper jättemycket att få in fler perspektiv som jag inte sjäv kommit på. Livet ät ju väldigt oförutsägbart och man får ju helt enkelt vänta och se vad som händer men en grundplan kan ju alltid vara bra att ha haha.

Funderar just nu på civilingenjörsprogrammet i bioteknik och har varit inne på det ett ganska bra tag.

Va?!? Nähä, isåfall så fråga på om programmet, jag går andra året i KTH på bioteknik. Om du säger varför du är intresserad och vad du förväntar dig kan jag svara om det passar dig. Vilket universitet hade du tänkt?

Jag började också att plugga direkt efter gymnaiset.

Tyvärr kan jag nog inte säga att jag är för eller emot. Visst ska du läsa civ.ing så har du gymnasiematten lite fräschare, å andra sidan börjar man på universitetet på en ganska grundläggande nivå men går snabbt framåt. Dessutom är min erfarenhet att det ställs andra nya krav på hur man räknar som gör att även någon fräsch från gymnasiet behöver lära om. 

Min personliga åsikt är att du får väga alternativen. Om du vet vad du vill plugga och inte har så mycket andra alternativ som känns roliga är det bara att börja plugga. Om du däremot har något du vill göra innan du pluggar är det bara att göra det

Hej,

Mitt förslag är att du ska "smida medan järnet är varmt" om du överväger att gå en utbildning som innehåller matematik då man snabbt  tappar sin matematiska kompetens om man inte övar den, vilket normalt inte sker till vardags. 

Om man ska gå något mattetungt har man nog inget emot att göra matte på fritiden ändå, kanske... Om inte för att smida, åtminstone hålla varmt.