Bok Recension

Vi har fått i uppgift att skriva en bok recension av boken ”i taket lyser stjärnorna”. Jag har redan skrivit klart men vill veta vad som var bra och vad som har möjligheten att bli bättre. Skulle gärna uppskatta all kritik :) Det här är vad jag har skrivit:

“I taket lyser stjärnorna” är en intressant samt känslofylld bok skriven av författaren Johanna Thydell.

Boken handlar om 13- åriga Jenna som försöker ta sig igenom tonårens turbulens.  Precis som en vanlig tonåring har hon vanliga tonårs aktiga problem, som att Ullis, som hon hatar, är så populär och varför Sakke inte lägger märke till henne och varför de där brösten inte växer ut. Det finns dock ett problem till. Jenna har en mamma som har insjuknat i cancer. En mamma, som vet att varje dag kan vara hennes sista.

I huvudrollen finner vi Jenna, en tretton år gammal tjej som precis börjat sjuan och försöker ta sig igenom en komplicerad och dyster tid. Hon är ganska smart, men hon gör under bokens gång en hel del dåliga val. Precis som vilken normal tonåring försöker Jenna anpassa sig till sin omgivning på bästa sätt. Jenna är just i färd med att påbörja sitt identitetssökande genom att leta nya, coola vänner, sminka sig och dricka sig full, när mammans cancer plötsligt försämras och spridit sig i accelererande hastighet. I boken får man följa hur nya vänskap och relationer blommar och till det leda till att Jenna hittar sin riktiga jag. Tillsammans tar de sig an alla möjliga tonårsproblem som festandet, Jennas stora kärlek- Sakke och hur man finns som stöd när någon man älskar insjuknar i cancer. Bokningen av den efterlängtade Thailandsresan skjuts upp gång på gång, den ständigt gnällande mormorn kommer alltid för att hantera disk, tvätt och städning och den unga, roliga mamman som Jenna kände när hon var mindre har plötsligt förvandlas till någon Jenna skäms för. Boken handlar om döden som ett abstrakt hot men också realitet. Det roliga livet som ung hotas av döden, bokstavligen. För vem kan ha kul och kan glädjas åt att den länge eftertraktade och snygga killen plötsligt visar en intresse eller att man underligt nog har blivit kompisar med skolans populäraste och finaste tjej – när ens mamma snart ska dö?

Jenna är en tonåring med ovanliga problem som ingen är lärd till att hantera, särskild ingen tonåring.

Berättelsen utspelar sig i nutid, och utspelas även i en stadsmiljö i tidigt 2000-tal med dagens skräck inför cancer inräknad, cellgifter och behandlingar med mera. Boken är skriven i pågående form. Nästan inga kommentarer om framtiden eller dåtiden, utan fokus ligger på det som sker just nu.

Boken tillhör genren kärleks- och ungdomsroman. Man som läsare ser tydliga drag av både kärlek och ungdom. Kärleken Jenna har till sin mamma är omöjlig att missa, även om hon desperat försöker förneka den. Starka band utspelas i boken, både mellan ungdomar och vuxna och mellan ungdomarna själva. Det finns ett stycke från sidan 110 som jag tyckte visade det väldigt tydligt:

”Om du dör mamma, då tar jag livet av mig”

Sådana relationer är sorgligt nog tagna ifrån verkligheten. Många gånger har man kunnat sätta sig in i en situation där man vill inte förlora någon som är nära dig. Något som gör det lätt att förstå de krossade hjärtana i boken.

Det finns många saker som jag upplevde var bra men också mindre bra i handlingen.

För att börja med så tyckte jag att språket är väl använt. Boken är skriven på ett ungdomligt språk vilket innebär slangord, svärord och konstiga stavelser. Genom det kan man enkelt sätta sig in i hur huvudpersonen tänker i de olika lägena, och lättare förstå sig på känslor som flödar genom boken. Det förstärker också samtalen mellan ungdomarna. Språket var dock inte skrivet på ett krångligt sätt utan på[ ett enkelt sätt Det gör boken lättläst och man tröttnar inte på den. Språket är även realistiskt då man förmedlar det som händer.  Vid känsliga tillfällen tycker jag är språket mycket beskrivande. Läsaren får uppleva nya tankar och känslor hela tiden, det gör boken varierad samtidigt som man kan se en tydlig röd tråd.

Boken i skriven ur Jennas perspektiv, men den är skriven i tredjeperson. Man ser tydligt att den är Jenna som berättar, det är hennes tankar och känslor som skildras, men hon berättar om sig själv som en annan person. Läsaren får följa med i Jennas vardag och se hur hon reagerar på sin omgivning, även om det inte är jag- form. Jag tyckte att det var så bra beskriven att det kändes som om det var jag som var Jenna. Men däremot tycker jag att det skulle ha blivit mycket bättre om perspektiven hade kunnat förändras i olika kapitel. Då får man veta vad som händer när Jenna är inte där och ta reda på de andra karaktärarenas deras tankar och känslor.

Det jag tycker väldigt mycket om karaktärerna som Johanna Thydell har skapat är olikheten mellan dem. Exempelvis Ullis och Susanna. De är två olika arketyper, den ena är “plugghästen som är tydligen och blyg” medans Ullis anses vara “Den coola populära tjejen alla killar vill ha”. Denna variation av personligheterna skapar en intressant berättelse. Vi får läsa om hur de olika personerna beter sig och vi får en bild av de olika tankesätten av de olika karaktärerna. Det är mycket mer intressant eftersom man kan föreställa sig berättelserna från de olika perspektiven.

Jag anser att boken var seg, eftersom många områden i boken tyckte jag beskrivningar var för långa när det inte var något som behövdes bli förklarad så mycket. Det gjorde läsningen av några delar långtråkig och jobbigt att läsa. En äldre person skulle förmodligen ha väldig svårt att ta sig igenom boken, på grund av skrivspråket och känslorna. Beroende på vad man gillar för sorts bok, eller om man gillar att läsa, tror jag att det kan vara en bok som vissa ligger uppe och sträckläser på natten. Men jag tror också att vissa ger upp efter ett par sidor, på grund av bristen på action och äventyr.

I en sådan här roman kan man tolka budskap helt olika. Någon anser att budskapet är att skänka pengar till rosa bandet, medan någon annan vill visa mer respekt för de sörjande. Jag ser budskapet som en uppmaning att fortsätta kämpa, även när det blir svårt. Även om vi alla upplever perioder där vi inte ser slutet av tunneln komma perioder, upplever jag att boken uppmanar dig till att fortsätta kämpa. Det budskapet kommer alltid att vara aktuellt, för alla människor. Även om du är den lyckligaste människan på jorden, finns det alltid någonting värt att kämpa för. Det finns alltid någonting i världen som man kan hjälpa till att förändra, även om man är helt nöjd med sin egen tillvaro. Jag tycker personligen att denna budskap är väldigt bra och passande för den här sortens bok.

Jag kan sätta mig in i många situationer i boken. lusten av att sluta kämpa. Jag vet hur svårt det är att inte ge upp, och jag vet också att det verkar lättare att göra som Jenna gjorde. Att bara fly från det hela. Men jag vet också att det inte går.

Jag ger den här boken ett tre utav fem stjärnor eftersom jag tycker att handlingen väldigt bra och man fastnar för den med en gång. Jag drog ner ett par poäng för anledningarna som jag har nämnt ovanför. Annars tycker jag att boken var jättebra och intressant.

Jag tycker personligen att alla borde läsa den, jag är dock inte lika säker på att alla skulle tycka om den. Men det finns ett starkt och bra budskap i boken, något som alla borde ta del av. Men när jag ska rekommendera boken, riktar jag mig främst till er som vill läsa en bok med mycket känsla och djup i.