Blodsocker
Hej jag håller på att skriva en labbrapport på hur blodsockernivån förändras över tiden. Jag har en fråga angående detta. Vid experimentet åt alla 200 kcal och de två personerna som åt snabba kolhydrater fick helt olika resultat. Bådas blodsockervärde gick upp snabbt men enas gick inte upp lika mycket och gick ner ganska snabbt, det gick upp till som mest 7,5 mmol/l efter bara 20 min, därefter gick den ner. Den andra personens blodsockervärde gick däremot hela vägen upp till 10,6 mmol/l detta efter 40 min, därefter började den gå ner. Den person vars blodsockervärde inte gick upp så mycket hade ätit 2 timmar innan medan personen vars blodsockervärde gick upp drastiskt inte hade ätit på kanska 5 timmar.
Jag undrar alltså om detta resultat kan bero på att personen alltså ätit 2 timmar innan så det fanns insulin i blodet och bukspottkörteln kunde enklare utsöndra nytt och sänka blodsockervärdet snabbt, medan den andra personen istället hade knappt något insulin i blodet och därför steg det mer och under en längre tid.
Hej!
Du skrev att de bägge åt 200 kcal energi, jag antar att denna energi var i form av endast rena kolhydrater (motsvarande 50g rent socker)? Fanns det något annat med i det som åts, kan detta påverka blodsockerstegringen, bl.a. genom hur snabbt matsäcken töms.
Det finns många faktorer som påverkar hur snabbt glukos i blodet tas upp av cellerna i f.f.a. muskel- och fettvävnad. Allt ifrån kroppsvikt, tid på dygnet, vad individen har ätit tidigare, hur fysiskt aktiv individen varit, stress, och genetiska faktorer. Skillnaden du observerade beror nog på någon eller flera av dessa faktorer tillsammans. Dessa skillnader gör att data från fysiologiska experiment på människor ofta är spretiga, även om försökspersonerna fås att "göra samma saker" innan experimentet, och kräver ganska många deltagare i experimentet.
Att det fanns insulin kvar stämmer inte. Halveringstiden för insulin i blodets plasma är 4-6 minuter, vilket innebär att redan efter en halv timme finns det i princip inget kvar av hormonet i blodet. I och med detta kan beta-cellerna i bukspottskörteln snabbt påverka blodsockret, genom att vid ökande blodsocker snabbt frisätta insulin. Och det utsöndrade insulinet utövar sin blodsockersänkande effekt endast en kort tid, varpå effekten snabbt kan stängas av - genom att utsöndra mindre insulin. För att reglera detta frisätter beta-cellerna insulin under den tid då blodsockret är på väg upp eller är högt (tills kolhydraterna i maten är omhändertagna), och minskar insulinfrisättningen när blodsockret börjar sjunka ner mot vad det brukar vara.
Tack så mycket för förklaringen, du var till jättestor hjälp!
