bisatser
En bisats är väll den "oviktiga" delen av en sats om jag har förstått det rätt. Att informationen ges i huvudsatsen och bisatsen förklarar mer eller bygger ut satsen, kan man tänka så?
Det känns som om det mest logiska att huvudsatsen inleder meningen men är det möjligt att inleda med en bisats? Exempelvis såg jag denna mening; mannen, som flyttade in i lägenheten, var trevlig. Är "mannen var trevlig" liksom huvudsatsen och bisatsen är "som flyttade in i lägenheten" eller är det inte så?
Jag visste inte att du kunde teckna. Att du kunde teckna visste jag inte.
Teckna visste jag inte att du kunde. Inte visste jag att du kunde teckna.
Okej jag tolkar det som att bisatsen kan placeras hur man vill.
Jag antar att det är en del i rak och omvänd ordföljd också då subjekt och predikat blir flyttade och omplacerade.
Hur blir det dock men exemplet som jag angav, bisatsen kan vara mitt i en mening och dela huvudsatsen eller?
I din mening är bisatsen "som flyttade in i lägenheten" en bestämning till "mannen" som är huvudord i nominalfrasen "mannen, som flyttade in i lägenheten", som är subjekt i satsen. Det är alltså ingen fristående bisats utan en del av subjektet.
En sådan bestämning kallas "attributiv bisats". Den är ett attribut till "mannen".
Står det i stället "mannen med röda mössan" är prepositionsfrasen "med röda mössan" en bestämning till "mannen", ett prepositionsattribut.
Hela satsen är en huvudsats, men subjektet innehåller en attributiv bisats. Den kan inte flyttas omkring. Den måste stå är den står i förhållande till "mannen".
Satsdelar kan man flytta omkring, t ex
"Lärare är mannen som flyttade in i lägenheten"
Om detta kan man skriva mycket. Jag stannar här...
Vad står det om sådant i din lärobok?
Arktos skrev:I din mening är bisatsen "som flyttade in i lägenheten" en bestämning till "mannen" som är huvudord i nominalfrasen "mannen, som flyttade in i lägenheten", som är subjekt i satsen. Det är alltså ingen fristående bisats utan en del av subjektet.
En sådan bestämning kallas "attributiv bisats". Den är ett attribut till "mannen".
Står det i stället "mannen med röda mössan" är prepositionsfrasen "med röda mössan" en bestämning till "mannen", ett prepositionsattribut.Hela satsen är en huvudsats, men subjektet innehåller en attributiv bisats. Den kan inte flyttas omkring. Den måste stå är den står i förhållande till "mannen".
Satsdelar kan man flytta omkring, t ex
"Lärare är mannen som flyttade in i lägenheten"Om detta kan man skriva mycket. Jag stannar här...
Vad står det om sådant i din lärobok?
Vi har fått PowerPoints inför provet och deras förklaringar är mycket simpla och det bildas liksom lite kunskapsluckor i dem vilket är lite utav ett problem.
Men kan man tänka att ett attribut alltid beskriver och bestämmer subjektet t.ex "hunden med den fina pälsen"
Är "den röda bollen" också ett attribut till bollen. Förresten skulle jag säga att röd är ett adjektiv men röda är det en komparerad form av adjektivet eller är det något annat?
Den röda är ett attribut ja.
röda är en böjd(flekterad) form av adjektivet röd efter genus(utrum).
Komparation och komparerade form heter det om man böjer:
röd - rödare-rödast
Sophie: Då förstår jag att det finns luckor...
Jag förmodar att ni har talat om ordklasser (substantiv, verb, ...) och satsdelar (subjekt, predikat, objekt ...), men har ni hunnit tala om fraser?
Ett attribut är alltid en bestämning till ett substantiv.
Substantivet behöver inte ingå i subjektet. Det kan också ingå i ett objekt
"Den röda bollen rullar fort"
"Vi såg den röda bollen"
"Bollen" och 'mannen" är alltid substantiv, oavsett i vilken satsdel de förekommer,
dvs oavsett vilken funktion det har i satsen.
Åh, detta är knepigt i början! Men man vänjer sig.
