biologiska mångfalden

eli321be skrev:

Hej!

Jag har fastnad på följande fråga:

Hur påverkar biologiska mångfalden möjligheterna till ett hållbart jordbruk kortsiktigt och långsiktigt ?

Jag tänker att biologiska mångfalden bidrar till en artrikedom. Är det rätt att den biologiska mångfalden kanske bidrar till ett hållbart jorbruk då det ofta hjälper till att återhämta jordbruket? eller tänker jag fel för  förstår inte riktigt sammankopplingen mellan biologiska mångfalden och hållbart jordbruk? Vore tacksam om någon kunde hjälpa mig

Beror lite på vad som menas med hållbart jordbruk, alltså hållbart ur vilken synvinkel (växthuseffekten, jordbruksmarkens användbarhet i framtiden, tillräckligt stor produktion för att tillhandahålla mat, risk för övergödning, tillräcklig avkastning)?

För att upprätthålla en biologisk mångfald i jordbruket behöver så klart marken brukas, växer den igen försvinner biotoper för arter anpassade till och kring jordbruksmark. Ofta tar skog över istället för åker, och med det försvinner många arter.

Åkermark bröts/bryts och nya växtmiljöer bildades, och nya arter etablerade sig i och kring jordbruksmark - den biologiska mångfalden ökade. De arter som kan klara sig i den nya miljön etablerar sig, och tillåts så länge de inte tar över.

Hur tror du den biologiska mångfalden påverkas vid besprutning med växtgifter under jordbruk?

Om endast en typ av gröda odlas påverkar det växtmiljön och vissa vilda växter gynnas, medans andra missgynnas - kan det påverka mångfalden?

Och motsatsen, om flera olika grödor odlas och diken och biytor låts vara, hur tror du det påverkar mångfalden?

Samtidigt ändras klimatet och risken är att några av de mest odlade arterna inte kommer ge lika bra skördar längre, men några av de äldre växtsorter kan klara förändringar i miljön. Detta uppmärksammades under torråret 2018, då några äldre arter klarade sig bättre än de nyare (som med gott om vatten brukar ge större skördar). Ju fler arter som finns i ett ekosystem, ju fler som kan ha egenskaper lämpade för ändringar i odlingsmiljön (t.ex. torka). Sedan finns det ett utbyte mellan grödor odlade på åker och växter utanför åkern, t.ex. via pollinerare och djur som behöver bägge miljöerna.

En stor artrikedom kring jordbruket kan minska avkastningen av en gröda, vilket gör det svårare att förse så många människor som möjligt med mat. Det blir ofta större skördar med överdikning, röjning och effektivare besprutning. Samtidigt uppskattas artrikedomen estetiskt och som rekreationsmål (tänk blommande ängsväxter på åker och i diken, med besökande storstadsbor) vilket är en unik miljö som kan anses ha kulturhistoriska värden och därmed vara värda att bevara på riktigt lång sikt.