Biokemi: metabolisk väg i människa som innehåller etanol
Dvs är etanol en normalt förekommande metabolit i människa, när den inte dricker alkoholhaltig dryck?
Det borde det väl vara? Vi har bevisligen utvecklat en metod för att både bryta ner etanol och kunna ta tillvara energi när så sker. Det känns ju också rimligt att etanol förekommer i människans ”naturliga diet”, i form av jästa livsmedel, t.ex. övermogen frukt.
Svar ja:
The average human digestive system produces approximately 3 g of ethanol per day through fermentation of its contents.[1] Catabolic degradation of ethanol is thus essential to life, not only of humans, but of all known organisms. Certain amino acid sequences in the enzymes used to oxidize ethanol are conserved (unchanged) going back to the last common ancestor over 3.5 bya.[2] Such a function is necessary because all organisms produce alcohol in small amounts by several pathways, primarily through fatty acid synthesis,[3] glycerolipid metabolism,[4] and bile acid biosynthesis pathways.[5] If the body had no mechanism for catabolizing the alcohols, they would build up in the body and become toxic. This could be an evolutionary rationale for alcohol catabolism also by sulfotransferase.
Fast jag tycker inte Wikipedia riktigt svarar på om det är vi själva som producerar etanol?
Helt klart produceras det en del etanol i vårt matsmältningssystem eftersom vi ju har massa jästsvampar där och samtidigt får i oss kolhydrater via maten (detta kan till och med gå överstyr ibland och ge upphov till den ovanliga sjukdomen auto-brewing syndrome) - men mikroorganiserna i matsmältningssystemet är ju inte en del av oss även om vi lever i väldigt nära symbios och påverkar varandra mycket.
Som jag uppfattar frågan i trådstarten och trådens rubrik undrar du huruvida våra egna celler kan producera etanol som en del av någon metabolisk väg, och på den frågan tycker jag Wikipedia är lite svävande. De säger ju egentligen bara att det produceras olika former av alkoholer i metabolismen, men är några av dessa verkligen etanol? Antagligen är svaret ja, men det hade varit intressant om någon mer biokemiskt kunnig kunde ge ett konkret exempel på hur det kan gå till.
Jaha, jag såg inte att det stog alkohol och inte etanol, då är min fråga obesvarad.
Men asså jag vet inte om det går att resonera såhär men: eftersom vi uppenbarligen har metaboliska vägar för att bryta ner etanol (om vi får i oss det via föda), så produceras det också eftersom varje kemisk reaktion är reversibel. Frågan är bara i vilken mängd de nödvändiga enzymerna finns i levern då de inte behövs. (Världens tråkigaste svar.)
Av vad jag kan se deltar inte etanol i någon anabol väg utan bryts endast ner i en met. väg som börjar med etanolen själv.
Hur bryter vi ned estrar i kroppen? Det borde finnas en del etylestrar som vi kan få i oss och på något sätt verkar det logiskt att dessa skulle brytas ner till etanol och motsvarande organisk syra.
En del etanol kommer så klart från olika etylestrar, och fram för allt är det bakterierna i tarmsystemet som genererar den större delen av etanolen. Alkoholer har vi massvis av i kroppen, där vi tolererar vissa som t.ex. glycerol i höga mängder även i fri form. Merparten av tarmsystemet har i princip endast ett gasutbyte genom våra lungor, och syrehalten är ganska låg inuti den sörja som vi har i tarmarnas övre del och den mer fasta konsistensen i de senare delarna. Så anaerob metabolism är vad många bakterier och andra mikroorganismer använder, genom fermentering. Våra bekanta bak/bryggerijästsvampar finns även de i tarmsystemet och med tillräcklig tillgång på kolhydrater fermenterar de gärna och väl, som redan nämnts.
Vi har ingen direkt biosyntes av etanol, även om reaktionerna som katalyseras av alkoholdehydrogenaset och aldehyddehydrogenaset så klart är reversibla, men jämvikten är hela tiden förskjuten mot bildningen av karboxylsyran. Den ättiksyra som bildas är en populär metabolit som de flesta celler gärna oxiderar direkt eller använder för katabola processer (fettsyror, acetyleringar m.m.) efter aktivering till Ac-CoA. Vissa vävnader i kroppen har t.o.m. en förkärlek för acetat (om jag inte missminner mig i bl.a. hjärtat/njurarna).
Teraeagle skrev:Hur bryter vi ned estrar i kroppen? Det borde finnas en del etylestrar som vi kan få i oss och på något sätt verkar det logiskt att dessa skulle brytas ner till etanol och motsvarande organisk syra.
Hm, bra poäng. Fast kommer inte de flesta etylestrar att hinna hydroliseras redan i magsäcken på grund av de sura förhållandena och den höga vattenhalten? Eller det gäller kanske bara etylestrar som är så små att de är lösliga i vatten? Större estrar som kan gömma sig i fettdroppar kanske klarar sig oskadda in i kroppen?
oggih skrev:Teraeagle skrev:Hur bryter vi ned estrar i kroppen? Det borde finnas en del etylestrar som vi kan få i oss och på något sätt verkar det logiskt att dessa skulle brytas ner till etanol och motsvarande organisk syra.
Hm, bra poäng. Fast kommer inte de flesta etylestrar att hinna hydroliseras redan i magsäcken på grund av de sura förhållandena och den höga vattenhalten? Eller det gäller kanske bara etylestrar som är så små att de är lösliga i vatten? Större estrar som kan gömma sig i fettdroppar kanske klarar sig oskadda in i kroppen?
Estrar bildade genom kondensation av fria fettsyror och etanol (s.k. FAEE) är en markör för etanolkonsumtion, då mängden av dessa ökar med ökande alkoholkonsumption. De kan även ges som födotillskott. När dessa FAEE passerar genom magsäcken hydrolyseras merparten. Och motsvarande hydrolys sker i möss efter injicering av FAEE i fri form till blodbanan.
