Biokemi: kan människan syntetisera polysackarider?
Jag räknar inte glykogen.
Visst kan och gör vi det!
Glykosaminoglukanerna, är det exempel som först dyker upp. Massor av olika funktioner och kan bli flertalet MDa.
Sedan beror det på hur du definierar "poly", hur många det är och om det _måste_ vara samma enheter. Är du lite tillåtande kommer även glykanstrukturerna på proteiner passa in.
Ja jag tänkte att vi inte kan bilda biomassa på samma sätt som växter gör när de växer, så undrade på vilka amdra sätt vi syntetiserar polysackarider. Jag vet inte om det kallas "biomassa" när djur växer, men då är det mest proteiner och fett, eller hur?
Okej... om jag inte heller räknar extracellulära strukturgivande makromolekyler, finns det några stora sockermolekyler lösta inuti cellerna?
Biomassa termen används både inom ekologin (allt som lever i ett område) och energi/ekonomi (dött material som kan brännas för energi), men jag antar att du menar energi. Så man kan nog mena att vi på sätt och vis ackumulerar biomassa när våra kroppar blir större. Boskap göds inför slakt för att få högre "biomassa", även om det kallas slaktvikt - och då är det mer i ekonomins domän.
Inne i våra celler kan vi inte lagra in polysackarider (förutom glykogen) cellerna tål inte att ha stora olösliga polysackarider inuti. Det finns sjukdomstillstånd där glykogenlagringen inte fungerar normalt, fram för allt nedbrytningen, varpå stora mängder glykogen lagras in i lever/muskler. Med varierande allvarliga symptom beroende på vilket steg som inte fungerar.
nej nej, jag menar alltså cellulosan, Arabinoxylans, chitin, pectin som växterna innehåller (vet inte om vatten räknas). Alltså strukturella polysackarider. Jag hittar ingen ungefärlig siffra på hur stor andel av massan det tar upp i växter, men ja, jag tror det var ganska mycket.
Varför är inte cytoskeletet gjord av kolhydrater istället?
Qetsiyah skrev:nej nej, jag menar alltså cellulosan, Arabinoxylans, chitin, pectin som växterna innehåller (vet inte om vatten räknas). Alltså strukturella polysackarider. Jag hittar ingen ungefärlig siffra på hur stor andel av massan det tar upp i växter, men ja, jag tror det var ganska mycket.
Varför är inte cytoskeletet gjord av kolhydrater istället?
Vilka egenskaper ger massor av kolhydrater i form av polysackarider, som kan korslänkas? Varför har växter just dessa (frånsett att det går åt mycket mindre energi och resurser att syntetisera och koppla ihop glukos, jämfört med proteiner)?
Våra celler kan snabbt och dynamiskt byta form t.ex. kräla längs ett underlag, omsluta/fagocytera material, böjas (erytrocyter i kapillärer), dra sig åt ett håll eller något annat till sig. Hur går det med olösliga polysackarider som cellulosa?