Biokemi, DNA
Hej, jag förstår inte hur det uppstår van der Waals bindningar i DNA-strängen. Tex Adenin binds till tymin genom vätebindningar, varför säger man att basparet binds genom vätebindning medan ”stegpinnarna” binds med vdW?
Lite svårt att svara på utan sitt sammanhang. Kan du visa texten så blir det nog enklare.
mag1 skrev:Lite svårt att svara på utan sitt sammanhang. Kan du visa texten så blir det nog enklare.
Jag kollade på Magnus Ehingers video ”DNA-molekylens struktur och funktion”, vid minut 4 förklarar han att det är vätebindningar som håller samman kvävebaser men vdW-bindningar som håller samman ”stegpinnarna”? Men fattar inte hur och har ingen annan text på det.
Vilket är det du inte förstår: att två olika kvävebaser binder till varandra med vätebindningar, att de enda bindningar som finns mellan en stegpinne (d v s ett par av kvävebaser) och nästa är vdW eller båda?
Smaragdalena skrev:Vilket är det du inte förstår: att två olika kvävebaser binder till varandra med vätebindningar, att de enda bindningar som finns mellan en stegpinne (d v s ett par av kvävebaser) och nästa är vdW eller båda?
Nej jag förstår att de binds genom vätebindningar, förstår dock inte hur det uppstår vdW eller vart de uppstår?
Deoxynukleodidbaserna vätebinder mellan de två DNA-strängarna. Samtidigt binder deoxynukleodidbaserna till sina grannar inom samma sträng, vilket ger upphov till den så kallade bas-stackningen (bas: kort för deoxynukleodidbaser + stacking - stapling på engelska). Dessa bas-stacking sker till stor del genom van der Waals interaktioner, d.v.s. dessa bindningar sker mellan baser från en och samma sträng - en bas binder till basen innan och efter i DNA-sekvensen för en och samma sträng. Och motsvarande sker för båda strängarna. Dessa van der Waals bindningar och hydrofoba interaktioner gör att deoxynukleodidbaserna (som är de Ehinger slarvigt kallar "stegpinnar") binder till varandra inom samma sträng, likt kort i en kortlek. Och ändarna av dessa "stegpinnar" vätebinder mellan strängarna, genom den klassiska DNA-basparningen.
mag1 skrev:Deoxynukleodidbaserna vätebinder mellan de två DNA-strängarna. Samtidigt binder deoxynukleodidbaserna till sina grannar inom samma sträng, vilket ger upphov till den så kallade bas-stackningen (bas: kort för deoxynukleodidbaser + stacking - stapling på engelska). Dessa bas-stacking sker till stor del genom van der Waals interaktioner, d.v.s. dessa bindningar sker mellan baser från en och samma sträng - en bas binder till basen innan och efter i DNA-sekvensen för en och samma sträng. Och motsvarande sker för båda strängarna. Dessa van der Waals bindningar och hydrofoba interaktioner gör att deoxynukleodidbaserna (som är de Ehinger slarvigt kallar "stegpinnar") binder till varandra inom samma sträng, likt kort i en kortlek. Och ändarna av dessa "stegpinnar" vätebinder mellan strängarna, genom den klassiska DNA-basparningen.
Jahaaa!! Då förstår jag, tack!!
