Bindningar
Det finns en tabell med tre stycken kolväten. Eten, propan och propanol. Man får även
se vilken kokpunkt de har. Jag ska motivera varför de har olika kokpunkter, alltså
varför har propanol högre kokpunkt än propan och så vidare.
Eftersom propanol är en alkohol och innehåller en OH grupp (hydroxid grupp). Betyder det att propanol intermolekylära bindning är vätebindning eftersom vätet binder sig till syret. För att det ska vara en vätebindning krävs att antigen F, O eller N ska vara bundet till vätet. Vätebindning är den starkaste av de tre intermolekylära bindings typerna vilket typer på att det krävs mer energi för att bryta sönder dem. Vilket gör att kökpunkten är högst för propanol.
Propan som består av 3 kol har en intermolekylär bindning av van der waals bindning vilket är den svagaste av dom tre. Kolkedjan är inte så lång vilket tyder på att kontakt yttan inte är så stor men större än Eten som endast har 2 kol. Men van der waals bidningar är tillfälliga dipol-dipolbindningar att vi ett tillfälle kan de vara lite mer positivt och lite negativt laddat. Detta gör att elektrostatsika krafter det vill säga plus attraheras av minus och tvärtom gör att propan bildar en kolkedja. När det binder sig med en annan propan molekyl kommer det även att påverka de runt omkring som gör att det även blir tillfälliga dipoler. Samma sak gäller för eten men istället är kontakt yttan mellan varje molekyl mindre vilket gör att krävs mindre energi för att ta sönder de än propan vilket gör att propan har högre kokpunkt den eten.
Vad kan läggas till?
Till att börja med så är inte propanol ett kolväte, eftersom det även innehåller syre. Du har fått ihop resten rätt bra förutom meningen ”Detta gör att elektrostatsika krafter det vill säga plus attraheras av minus och tvärtom gör att propan bildar en kolkedja” som jag inte förstår.