Bildningsentalpi och exoterma och endoterma reaktioner

Ja, det stämmer, men oftast är ju inte reaktanterna själva grundämnena, och då måste man tänka i flera led.

Hur gör man då om reaktanterna inte är självaste grundämnena?

Då kan man jämföra summan av bildningsentalpin för alla reaktanter med summan av bildningsentalpin  för alla produkter.

Okej, har du ett exempel på hur det kan se ut när man gör det?

Obalanserat: CH₄ + O₂ => H₂O + CO₂.En av reaktanterna är i grundämnesform,  så då behöver du inte slå upp det för att veta att H_f = 0.

Smaragdalena skrev:

Då kan man jämföra summan av bildningsentalpin för alla reaktanter med summan av bildningsentalpin  för alla produkter.

Om summan av alla bildningsentalpier för produkterna är större än 0 betyder det då att det har skett en endoterm reaktion? (och om det är mindre än noll så har det skett en exoterm reaktion?

Nej. Om summan av bildningsentalpinför alla produkter är större än summan av bildningsentalpin för alla reaktanter så är det en endoterm reaktion.

Jag tycker att det underlättar för mig att rita upp ett diagram med bildningsentalpier på y-axeln och reaktanterna respektive produkterna i var sin spalt.  Man måste ta hänsyn till koefficienterna, om det finns några. - det går ju åt dubbelt så mycket energi för att göra två nånting som för att göra en nånting.

Smaragdalena skrev:

Obalanserat: CH₄ + O₂ => H₂O + CO₂.En av reaktanterna är i grundämnesform,  så då behöver du inte slå upp det för att veta att H_f = 0.

Behöver jag balansera den först för att kunna räkna ut bildningsentalpierna? (bildningsentalpin för produkterna just nu är -635, 3 J/mol)

Ja, du måste ju veta hur många vatten och hur många koldioxid som bildas för att kunna veta hur stor bildningsentalpi de har tillsammans. Den bildningsentalpi du slår upp är ju för 1 mol av änmnet.

Jag har kommit fram till att det har skett en exoterm reaktion eftersom att bildningsentalpin för reaktanterna var större (som var -75 J/mol) än bildningsentalpin för produkterna (som var -635,5 J/mol). Stämmer detta?

Visa dina beräkningar! Var har du hittat värdena på bildningsentalpierna?

Smaragdalena skrev:

Visa dina beräkningar!

Asså jag körde bara huvudräkning så jag adderade ihop bildningsentalpin för CH4 (som var -75 J/mol) med bildningentalpin för O2 = 0, det blev -75 J/mol. Sen adderade jag bildningsentalpin för H2O (g) som var -242 J/mol med bildningentalpin för CO2 som är -393,5 J/mol, vilket blir -635,3 J/mol. Stämmer mina beräkningar och stämmer det att detta är en exoterm reaktion eftersom att bildningsentalpin för reaktanterna var större än bildningsentalpin för produkterna?

Var har du hittat värdena på bildningsentalpierna?

Bildningsentalpierna har jag hittat i formelsamlingen som min lärare gav mig.

Hur ser den balanserade reaktionsformeln ut?

CH₄ + 2O₂  —>  2H₂0  +  CO₂

Var det fel?

karisma skrev:

CH₄ + 2O₂  —>  2H₂0  +  CO₂

Var det fel?

Nej, men du använder dig inte av detta när du beskriver hur hur har gjort - då borde du ha nämnt att du multiplicerar värdet för vatten med 2.

Jag visste inte att det var nödvändigt att multiplicera in 2:an för att ibland så ska man det och ibland så ska man inte det….Jag förstår liksom inte när man ska göra det och när man inte ska det. Som när man t.ex räknar ut oxidationstalen så behöver man inte göra det, men nu behöver man det. Finns det ingen ”regel” kring detta?

Läsförståelse, får man väl kalla det. Molmassa är massan för 1 mol, oxidationstal räknas för varje atom. Massan för 2 mol av ett ämne är molmassan gånger 2, om det finns 3 syreatomer i en molekyl (och varje syreatom har ox.talet -2) så bidrar de totalt med -6 till det sammanlagda oxidationstalet för molekylen.

I det här fallet bildas det 2 mol vatten. Det finns dubbelt så många O-H-bindningar i 2 mol vatten som i 1 mol vatten.

Om man ska räkna ut oxidationstalet för t.ex 4H₂0, ska man då räkna ut det sammanlagda oxidationstalet för H₂0 och sedan multiplicera det med 4?

Det finns ingenting som heter oxidationstal för vatten. Man räknar ut oxidationstalet för varje atom för sig. De båda väteatomerna har ox.talet I och syret -II i vatten. Du har inget behov av  oxidationstal i den här uppgiften.

Okej jag förstår. Men om det t.ex står 2O₂ och ska räkna dess oxidationstal, är oxidationstalet då -II x 2 x 2? Eftersom att syrets OT är -II och det är två st syreatomer som sitter ihop plus så är det en 2:a framöver O₂.

I O₂ - syrgas - är syrets oxidationstal 0. Båda syreatomerna är ju lika bra på att dra till sig elektroner. I en molekyl (d v s en oladdad partikel) är alltid summan av alla oxidationstal lika med 0.

Okej men om det hade varit i en molekyl då? T.ex 2CO₂ hade oxidationstalet för syre då varit -II x 2 x 2 eller hade det endast varit -II (eller hade det varit -II x 2)?

Ox.talet för syre i CO₂ är -II. Ox.talet för kol i CO₂ är +IV. 2(-2)+4 = 0.

Så 2:an framför 2CO₂ spelar ingen roll när man ska räkna ut oxidationstalet för C och O₂ i 2CO₂?

Nej, en koldioxidmolekyl är likadan vare sig den är ensam eller en av tusen. 

när man ska räkna ut oxidationstalet för C och O2?

Om du verkligen menar ox.talet för C i C(s) och för O i O₂(g) så är det 0 i båda fallen.