Bevarande lagen för rörelsemängd i kärnreaktioner
Hej,
Undrar varför man kan använda bevanrade lagen för rörelsemängd vid kärnreaktioner av typen fission. Bokens exempeluppgift handlar om att man ska beräka hastigheten för en radonkärna efter att en radiumkärna (som är i vila) spjälkats till en radonkärna och en alfapartikel med given hastighet.
Bokens använder bevarande lagen för rörelsemängd:
Rörelsemängden bevaras --> (där u1 och u2 är hastigheterna efter reaktionen)
Sedan löser man ut och får hastigheten - Jag är med på lösningen men inte på varför man kan använda den bevarande rörelsemängds lagen i denna situation. Lagen säger ju att "När två föremål stöter samman är den totala rörelsemängden efter stöten lika stor som den totala rörelsemängden före stöten." - Detta är ju fission och precis inte en stöt - en stor kärna delas till en mindre kärna och en alfapartikel. Det hade varit mer logiskt om det t.ex hade varit fusion - då hade jag hängt med..
Lite klargörande uppskattas!
Att rörelsemängden bevaras gäller inte bara vid en kollision, utan i alla slutna system, under alla processer. T.ex. gäller det alltså när en atomkärna delas upp i två.
Det gäller även t.ex. när du hoppar (jorden skjuts iväg lite "neråt"), om du gungar på en vagn (vagnen rullar fram och tillbaka i "mottakt") och vid explosioner (massa sprids åt alla håll), även om det inte är någa regelrätta kollisioner i något av fallen.
haraldfreij skrev :Att rörelsemängden bevaras gäller inte bara vid en kollision, utan i alla slutna system, under alla processer. T.ex. gäller det alltså när en atomkärna delas upp i två.
Det gäller även t.ex. när du hoppar (jorden skjuts iväg lite "neråt"), om du gungar på en vagn (vagnen rullar fram och tillbaka i "mottakt") och vid explosioner (massa sprids åt alla håll), även om det inte är någa regelrätta kollisioner i något av fallen.
Jaha..Ok men då är jag helt med! Tänkte inte på att lagen var generell. Tack!
