Bestämma I, e och Q (Fysik/Universitet)

eftersom du vet potentialen i punkten p kan du beräkna strömmen i det horisontella 100 ohms motståndet.

Sen är det strömdelning mellan de två lodräta motstånden

Kan det vara en bra start?

Alternativt använder du kirschoffs lagar i de två slingorna.

Okej, så över resistorn 100 får kan U=44,72… V vilket i sin tur ger I=0,4472… A

Hur ska jag göra då det är strömdelning? Bör jag slå ihop båda resistorerna och skriva om det till Rp=(400•100)/(400+100)=80 ohm?

Försökte använda kirchhoffs spänningslag, men kom typ ingenstans

Var kom 44,72 från?

jag tolkar symbolen längst ut till vänster, det lilla strecket som en jordpunkt.

Ja juste, glömde bort den! Då får jag ut strömmen genom P=R•I^2 vilket ger I=0.4472….

P i figuren är bara en viss punkt i kretsen, den kunde hetat Stefan eller vad som helst. Den har ingen med effekt att göra.
I punkten P är potentialen 20V
I jordpunkten är potentialen 0V
Spänning är samma sak som potentialskillnad. T ex ett 9V-batteri har potentialskillnaden (spänningen) 9V mellan polerna.

Juste vad dumt, blandade ihop p:et med effekt. Då blir det ju I=R/P=5A

P betecknar en punkt i kretsen, inte effekten. v_P är elektriska potentialen i denna punkt.

Använd ohms lag. Spänningen över det horisontella motståndet är hur mycket? Vad blir då strömmen genom det horisontella motståndet?

PATENTERAMERA skrev:
P betecknar en punkt i kretsen, inte effekten. v_P är elektriska potentialen i denna punkt.

Använd ohms lag. Spänningen över det horisontella motståndet är hur mycket? Vad blir då strömmen genom det horisontella motståndet?

Insåg det, räknade ju om det till I=R/P=5A

Nu blev det ett slarvfel.
U=IR --> I=U/R = (20-0)/100=0,2

Programmeraren skrev:
Nu blev det ett slarvfel.
U=IR --> I=U/R = (20-0)/100=0,2

Hoppsan, det går verkligen inte bra för mig. De här kretsarna har förstört huvudet ☹️ Okej, så strömmen blir alltså 0,2 A. Åt vilket håll går strömmen från resistorn, dvs medurs eller moturs? hur går jag vidare härifrån? Ska jag göra samma sak på den andra 100-resistorn?

Strömmen går från högre potential till lägre potential (minnesregel: som vatten från en högre höjd till en lägre).

Nu när du vet strömmen genom den högra R=100, hur fördelar den sig genom de nedre R=400 och R=100?

Så det sker en strömfördelning? Såhär kanske $I = \frac{\frac{1}{400}}{\frac{1}{400} + \frac{1}{100}} \times i$ , där i är strömmen från 100-resistorn

Jag har bara väldigt svårt att se allt framför mig.

Det är dumt att använda i för strömmen genom det horisontella motståndet, eftersom det är strömmen genom 400 ohms motståndet, vilket även är en storhet som skall vara med i svaret.

Tillägg: 6 nov 2021 19:17

Och kolla upp strömgreningsformeln här.

Okej, men ser ju ut som att jag gjorde rätt. Kan skriva såhär istället då $I = \frac{\frac{1}{400}}{\frac{1}{400} + \frac{1}{100}} \times I o$ =0,04 A

Ja det ser rätt ut. Vad blir nästa steg?

Såg att e=Io•Rtot=0,2•180=36V och vidare Vq=RI=82•0,2=16,4 V

Går det någon ström genom 82 $Ω$ motståndet?

Nej. Då den delen inte är sluten… men åh, hur gör jag då?

Om det inte går någon ström genom motståndet, hur stor är spänningen över motståndet?

Spänningen är väll 0 V då?

Precis, det betyder att det inte är någon potentialskillnad mellan punkten Q och den horisontella ledaren längst ner i figuren. Så Q har samma potential som ledaren längst ner i figuren. Vilken potential har denna ledare?

Har den alltså samma potential som e då, dvs 36 v? Det kan väll inte stämma…🤔

Potential är inte samma sak som spänning. Spänning är skillnad i potential. Jag förklarade lite om det i början av tråden.

Antingen vet man en punkts potential, i detta fall $v_{p} = 20$ V, eller så väljer man en punkt och definierar den till 0V. Om du sen går längs en ledare är potentialen oförändrad så länge du inte kommer till en komponent. Passerar du en spänningskälla från minus till plus ökar potentialen med batteriets spänning (från till plus till minus så minskar potential med spänningen). Passerar du ett motstånd i strömriktningen så minskar potential med I*R. I uppgiften går ingen ström genom 82 ohms-motståndet och därför är det samma potential på båda sidor om det.

Du vet potentialen i P. Om du går nedåt genom e, som du redan beräknat spänningen över, vad är då potentialen nedanför e?

Spänningen e är potentialskillnaden mellan punkten P och punkten A - se figur. Dvs

e = v_P - v_A. Vilket ger v_A = v_P - e.

Sedan hade vi redan konstaterat att v_Q = v_A.

Jaha okej! Och då Va=Vp-e=20-36=-16 V

Programmeraren skrev:
Potential är inte samma sak som spänning. Spänning är skillnad i potential. Jag förklarade lite om det i början av tråden.

Antingen vet man en punkts potential, i detta fall $v_{p} = 20$ V, eller så väljer man en punkt och definierar den till 0V. Om du sen går längs en ledare är potentialen oförändrad så länge du inte kommer till en komponent. Passerar du en spänningskälla från minus till plus ökar potentialen med batteriets spänning (från till plus till minus så minskar potential med spänningen). Passerar du ett motstånd i strömriktningen så minskar potential med I*R. I uppgiften går ingen ström genom 82 ohms-motståndet och därför är det samma potential på båda sidor om det.

Du vet potentialen i P. Om du går nedåt genom e, som du redan beräknat spänningen över, vad är då potentialen nedanför e?

Tack för förklaringen. Min hjärna vill så hemskt gärna alltid blanda ihop potential och spänning, då båda har enheten volt

Att "potentialvandra" genom kretsen är i princip samma sak som Kirchhoffs spänningslag, vandrar man igenom hela slingan måste potentialen bli det värde man började på. Finns ingen potential angiven är det enklast att tilldela 0V till den punkt man tror har lägst potential, ofta på minussidan av en spänningskälla. Om någon annan punkt senare visar sig ha lägre potential spelar ingen roll, då kommer den att få negativ potential. Ofta användbart för att hitta samband i kretsar.

Tack, ska tänka på det 😃