Bestämd längd och riktning i kovalenta bindningar
Hej, jag undrar varför kovalenta bindningar har bestämd riktning. De har bestämd längd eftersom de befinner sig på det avstånd från varandra där det finns maximal attraktion och minimal repulsion mellan atomerna, men jag förstår inte varför detta påverkar riktningen. Hjälp uppskattas :)
Riktningen bestäms bindningarna typ, vilket avgörs av de orbitaler som elektronerna upptar. Förenklat brukar riktningarna fås då elektronerna i bindningarna repellerar varandra. Bindningselektronerna hålls kvar i sina bindningar (orbitaler), men repellerar/repelleras av elektronerna i de andra bindningarna. På så vis "pressar" de bort andra bindningar så mycket de kan, och eftersom de andra bindningselektronerna gör precis samma sak, fås ett jämviktsläge där alla bindningarnas riktning (längs med den tänkta bindningen, t.ex. från C till H) ger en så stor vinkel mellan bindningarna, som t.ex. 109° i metan.
Sedan finns det atomer, vilka kan skapa bindningar (genom att använda och överlappa andra orbitaler), och på så vis kan även andra bindningsvinklar, som t.ex. 90° fås.
Så bindningarnas riktningarna/vinklarna avgörs av vilka orbitaler, som den ena atomen kan bilda tillsammans med den andra atomen.
Jag förstår lite bättre nu. Så i en molekyl repellerar en kovalent bindning de andra kovalenta bindningarna molekylen ingår i runtomkring sig, men bindningen borde väl också repellera centralatomens ensamma elektronpar? Är det det som gör att t.ex. en molekyl som endast har en kovalent bindning också är riktad?
Det finns flera sätt att beskriva hur en bindning kan bildas, ett sätt är att två atomer delar med sig varsin valenselektron, och två valenselektroner bildar då en bindning. Detta bygger på atommodellen med elektronerna i sina "skal". (En annan modell för hur elektronerna beter sig och hur bindningar uppstår bygger på atomorbitaler och kommer nog först i universitetskemin).
En "bindning" är ett sätt att beskriva hur två atomer kopplas ihop då de tillsammans delar elektroner. Generellt gäller att alla elektroner repelleras av och repellerar andra elektroner, och attraheras samtidigt av protonerna i kärnan. Finns det en bindning mellan två atomer, kommer elektroner finnas i bindningen. Men det går inte att säga precis var en elektron finns, för alla elektroner rör sig med en våldsam hastighet runt om atomkärnan.
Så det går inte riktigt att säga att ett par "låsta bindningselektroner", repellerar "kärnelektronerna" (motsvarande i K-skalet, vilket jag tror var det du tänkte på).
Att en molekyl med endast en enkelbindning, också har en "riktning" i sin bindning, beror på att du alltid får en riktning, och endast en riktning, om du kopplar ihop två punkter (atomkärnorna) med en rak "pinne" (bindningen). Du kan ju alltid tänka dig en rak linje mellan två punkter.
Ok, tack så mycket.
