Bestäm polspänning
jag fattar inte riktigt hur potentialvandringen fungerar här, varför funkar det till exempel inte att gå från U till A och få rätt svar? Jag betecknade Rtot för parallellkopplingen med R/2 men det fungerar tydligen inte för svaret ska vara 18 volt, när jag går från den jordade punkten till A så funkar det men inte när jag går från batteriet U?
Som schemat ser ut skulle jag kunna argumentera för att spänningen i punkten A är -6V (relativt jord).
Hur som helst har du konstaterat att de parallellkopplade resistorerna kan ersättas av en resistor med resistansen R/2.
Eftersom strömmen är densamma i hela kretsen, så ger U=RI att spänningen måste vara dubbelt så stor i resistorn med resistansen R.
Då har du 6V över de parallellkopplade och 12V över den andra.
sictransit skrev:Som schemat ser ut skulle jag kunna argumentera för att spänningen i punkten A är -6V (relativt jord).
Hur som helst har du konstaterat att de parallellkopplade resistorerna kan ersättas av en resistor med resistansen R/2.
Eftersom strömmen är densamma i hela kretsen, så ger U=RI att spänningen måste vara dubbelt så stor i resistorn med resistansen R.
Då har du 6V över de parallellkopplade och 12V över den andra.
Hur vet man att 6 volt ligger över parallellkopplingen?, punkten kommer väl efter?
Du har en jordreferens i ditt schema. Det är den man mäter mot. Jag kopplar in min voltmeter och mäter:
Den visar -6 V i punkt A, relativt jord.
Skulle jag istället mäta i A, relativt batteriets minuspol, skulle den visa +12 V.
sictransit skrev:Du har en jordreferens i ditt schema. Det är den man mäter mot. Jag kopplar in min voltmeter och mäter:
Den visar -6 V i punkt A, relativt jord.
Skulle jag istället mäta i A, relativt batteriets minuspol, skulle den visa +12 V.
så utgår man alltid från den jordade punkten som referens när det finns en känd spänning?
Ja, det kan man säga. Jordreferensen är en punkt i kretsen där man säger att spänningen är noll. Sedan mäter man relativt den. Det är ju inte så att vi slagit ned ett kopparspett i marken och jordat vår koppling, som en åskledare. Jorden här är bara en punkt vi räknar från/relativt.
Eftersom vi nu satt spänningen till 0 V i batteriets pluspol, så blir den -6 V i punkten A. När vi gått igenom R3 skall den ju vara -18 V eftersom vi då är vid batteriets minuspol.
Lite omvänt sätt att rita och räkna, men uppgiften kanske skall visa att jordreferensen inte alltid behöver vara minuspolen. Å andra sidan anser åtminstone jag att de har fel om spänningen i punkten A. Det finns garanterat andra här på PA som kan det här mycket bättre.
sictransit skrev:Ja, det kan man säga. Jordreferensen är en punkt i kretsen där man säger att spänningen är noll. Sedan mäter man relativt den. Det är ju inte så att vi slagit ned ett kopparspett i marken och jordat vår koppling, som en åskledare. Jorden här är bara en punkt vi räknar från/relativt.
Eftersom vi nu satt spänningen till 0 V i batteriets pluspol, så blir den -6 V i punkten A. När vi gått igenom R3 skall den ju vara -18 V eftersom vi då är vid batteriets minuspol.
Lite omvänt sätt att rita och räkna, men uppgiften kanske skall visa att jordreferensen inte alltid behöver vara minuspolen. Å andra sidan anser åtminstone jag att de har fel om spänningen i punkten A. Det finns garanterat andra här på PA som kan det här mycket bättre.
tack för förklaringen, blev lite tydligare nu, läraren jag frågade blev också lite förvirrad över den och gav mig inte riktigt en hel förklaring men jag tror jag fått veta det jag behöver nu.
Finemang! De scheman jag gjort är med hjälp av CircuitLab. Bara att koppla och mäta, om du är intresserad.
sictransit skrev:Som schemat ser ut skulle jag kunna argumentera för att spänningen i punkten A är -6V (relativt jord).
Ja, förmodligen ett fel vid bokproduktionen. Figuren till boken görs nog av en tecknare som inte kan elektriska symboler, och schemat blev inte som författaren hade tänkt sig. Sedan slank det genom korrekturläsningen.
punktfem3 skrev:tack för förklaringen, blev lite tydligare nu, läraren jag frågade blev också lite förvirrad över den och gav mig inte riktigt en hel förklaring men jag tror jag fått veta det jag behöver nu.
Ja, om du vill potentialvandra och vi utgår ifrån att det skall stå A=-6V i uppgiften:
Börja vid pluspolen, som är 0 eftersom jordreferensen sitter där.
Vid A har du -6V efter att ha passerat R/2. Resistansen har du beräknat, spänningen givet i uppgiften.
När resistans är R, så då blir förstås dubbelt så mycket, alltså ytterligare -12 V.
Nu är du framme vid batteriets minuspol och har -6+(-12)=-18V.
sictransit skrev:punktfem3 skrev:tack för förklaringen, blev lite tydligare nu, läraren jag frågade blev också lite förvirrad över den och gav mig inte riktigt en hel förklaring men jag tror jag fått veta det jag behöver nu.
Ja, om du vill potentialvandra och vi utgår ifrån att det skall stå A=-6V i uppgiften:
Börja vid pluspolen, som är 0 eftersom jordreferensen sitter där.
Vid A har du -6V efter att ha passerat R/2. Resistansen har du beräknat, spänningen givet i uppgiften.
När resistans är R, så då blir förstås dubbelt så mycket, alltså ytterligare -12 V.
Nu är du framme vid batteriets minuspol och har -6+(-12)=-18V.
skulle nog fattat snabbare om det stog -6v i boken, med tanke på att det var positivt i boken fick det mig att tänka att 6 volt var "kvar" av hela polspänningen för någon anledning.
punktfem3 skrev:skulle nog fattat snabbare om det stog -6v i boken, med tanke på att det var positivt i boken fick det mig att tänka att 6 volt var "kvar" av hela polspänningen för någon anledning.
Ja, det är trist med korrekturfel. Pieters analys är helt korrekt.
Särskilt illa är det om man, vad jag förstår, inte labbar så mycket praktiskt längre. Åtminstone inte i högstadiet. Då blir det lite lurigt!
Har man, som jag, mätt på hur många kopplingar som helst under 40 år eller så, ser man rätt snabbt att det inte kan vara +6 V i punkt A relativt jord. Eftersom jordreferensen är noll, kan vi inte få högre spänning genom att gå igenom ett par motstånd. Den måste ju bli lägre.
