Bestäm gränsvärde
Jag tror att det är C eller F, eller kanske båda ? Eventuellt E? Man utgår från fotoelektriska formeln hc/lambda = W+Ek, för gränsvåglängden är den våglängd som gör fotnoternas energi lika stor dom utträdesarbetet. Elektroner har en rörelseenergi och då tänkte jag att strömmen och accelerationsspänningen är viktiga, eller ? 
m.katten, det står i Pluggakutens regler att du skall lägga tråden på rätt nivå. Nu har jag tittat på dina andra trådar och flyttar denna från bara Fysik till Fy1. Om du fortsätter bryta mot Pluggakutens regler riskerar du att bli avstängd. /moderator
någon som kan hjälpa?
kan det stämma att det är C och E?
Vilken formel använder du för att beräkna gränsvåglängden?
Kan det vara B och E, eftersom Röntgenstrålning alstras genom att skicka elektroner med hög energi mot en anod. Elektronerna alstras normalt av en glödtråd och accelereras sedan mot en metallanod med en högspänning. Och en elektrons energi ges av accelerationsspänning.
m.katten skrev:Kan det vara B och E, eftersom Röntgenstrålning alstras genom att skicka elektroner med hög energi mot en anod. Elektronerna alstras normalt av en glödtråd och accelereras sedan mot en metallanod med en högspänning. Och en elektrons energi ges av accelerationsspänning.
Någon?
KAN INGEN HJÄLPA?!
någon?
Du har större chans att få hjälp om du motiverar varför varje påstående år sant respektive falskt.
Smaragdalena skrev:Du har större chans att få hjälp om du motiverar varför varje påstående år sant respektive falskt.
jag har redan motiverat varför jag tror att det är B och E, kolla ovan
Eftersom ingen har svarat, behöver du formulera din fråga bättre för att få något svar. Du fick ett förslag om hur du möjligen skulle kunna öka chansen att få svar - och då menar jag att du skall motivera samtliga svar, inte bara gissa på två stycken. Om du inte vill följa de råd du får är det helt OK. Jag klarar i alla fall inte att tyda vad du menar, så alltså svarar jag inte.
Frågan är: Hur bestäms gränsvåglängden?
A.)Proceduren (röntgenrör) att åstadkomma röntgenstrålning börjar med att katoden upphettas så att den glöder genom att en kraftig elektrisk ström drivs genom tråden, den så kallade glödströmmen. Vid den höga temperaturen kommer fria elektroner att avges från katoden, vi kallar fenomenet termisk emission av elektroner och de kommer, på grund av att
de repellerar varandra genom sin negativa laddning, att bilda ett elektronmoln kring katoden, man kallar det för en rymdladdning. Här får man reda på strömmen, och inte intensiteten därmed kan man inte bestämma gränsvåglängden pga katodmaterialet.
B.)Nästa steg i proceduren är att ge dessa elektroner en hög hastighet (= hög rörelseenergi) i riktning mot anoden. Detta görs genom att låta anoden få en hög positiv elektrisk spänning i förhållande till katoden. Elektronerna bromsas upp och blir till värme och bromsstrålning. Det är anoden som avgör hur mycket strålning som kommer in och ut, därmed bestämmer den gränsbåglängden.
C.) Den elektriska spänningen mellan anod och katod i medicinska röntgenrör ligger normalt i området 25 000 - 150 000 V eller vanligare uttryckt som 25-150 kV. När alltså den positiva anodspänningen slås till kommer de negativt laddade elektronerna att attraheras av den positiva anoden och deras hastighet kommer att öka under resan från katod till anod så att den vid ankomsten till anoden är ungefär halva ljushastigheten. För att denna resa skall kunna fortgå ostörd krävs att det är vakuum i röntgenröret - gastrycket i röntgenröret får högst vara 1mPa eller en hundramiljondel av vanligt lufttryck. Kombinationen av dem båda avgör inte gränsvåglängden, därmed är det inte detta alternativ.
D.) Avståndet är irrelevant, därmed inte korrekt
E.) Elektronerna accelererar från katoden till anoden, och anger en viss spänning. Ju mer acceleration, desto högre spänning, vilket kan avgöra gränsvåglängden. Därmed verkar det stämma.
F.) Strömstrykan kan också ha något med gränsvåglängden att göra, däremot är jag osäker.E=hc/λ, och E är strömmen. Därmed kan detta alternativ också bestämma gränsvåglängden. Men jag är som sagt osäker.
Om detta inte är formulerat nog för att få ett svar, så vet jag inte hur man ska formulera något tydligt nog för att få hjälp.
Vilka påståenden är sanna och vilka är falska? Man skall inte behöva ta sig igenom en mur av text och ändå inte hitta svaren.
Röntgenstrålning skapas på två olika sätt, dels karaktäristiska våglängder som beror på andmaterialet, dels ett kontinueligt frekvensband, bromsstrålning, vars frekvens/våglängd begränsas av elektronernas infallshastighet, som i sin tur beror på spänningen.
A. falskt - katodmateialet påverkar inte röntgenstrålningens våglängd
B. sant - anodmaterialet bestämmer gränsvåglängden
C. falskt, se ovan
D. falskt, ingår inte i formeln
E. sant, elektonernas hastighet spelar roll
F. falskt, men det påverkar hur stark strålningen är
Elektronerna accelererar från katoden till anoden, och anger en viss spänning. Ju mer acceleration, desto högre spänning, vilket kan avgöra gränsvåglängden. Därmed verkar det stämma.
Jag skulle formulera det som:
Elektronerna accelererar och deras hastighet avgör deras kinetiska energi (rörelse-energi). Vid en direkt kollision med strålmålets atomer kan hela den kinetiska energin övergå till en foton, som får en våglängd lika med gränsvåglängden.
Elektronens hastighet vid kollisionen avgörs då av D) och E).
Affe Jkpg skrev:Elektronerna accelererar från katoden till anoden, och anger en viss spänning. Ju mer acceleration, desto högre spänning, vilket kan avgöra gränsvåglängden. Därmed verkar det stämma.
Jag skulle formulera det som:
Elektronerna accelererar och deras hastighet avgör deras kinetiska energi (rörelse-energi). Vid en direkt kollision med strålmålets atomer kan hela den kinetiska energin övergå till en foton, som får en våglängd lika med gränsvåglängden.
Elektronens hastighet vid kollisionen avgörs då av D) och E).
Varför skulle avståndet mellan anod och katod påverka hastigheten?
Varför skulle avståndet mellan anod och katod påverka hastigheten?
Jag tänkte för snabbt att….
Man inser i stället att:
Elektronens hastighet vid kollisionen avgörs enbart av E)
Smaragdalena skrev:Vilka påståenden är sanna och vilka är falska? Man skall inte behöva ta sig igenom en mur av text och ändå inte hitta svaren.
Röntgenstrålning skapas på två olika sätt, dels karaktäristiska våglängder som beror på andmaterialet, dels ett kontinueligt frekvensband, bromsstrålning, vars frekvens/våglängd begränsas av elektronernas infallshastighet, som i sin tur beror på spänningen.
A. falskt - katodmateialet påverkar inte röntgenstrålningens våglängd
B. sant - anodmaterialet bestämmer gränsvåglängden
C. falskt, se ovan
D. falskt, ingår inte i formeln
E. sant, elektonernas hastighet spelar roll
F. falskt, men det påverkar hur stark strålningen är
B. sant - anodmaterialet bestämmer gränsvåglängden
På vilket sätt menar du att anodmaterialet skulle påverka gränsvåglängden?
Det står på den sidan...
Bremsstrahlung: This is radiation given off by the electrons as they are scattered by the strong electric field near the high-Z (proton number) nuclei. These X-rays have a continuous spectrum. The frequency of bremsstrahlung is limited by the energy of incident electrons.
Alltså, accelerationsspänningen.
Och inget annat.
Det är endast svar E) som stämmer.
Läs stycket ovanför också:
Characteristic X-ray emission (X-ray electroluminescence): If the electron has enough energy, it can knock an orbital electron out of the inner electron shell of the target atom. After that, electrons from higher energy levels fill the vacancies, and X-ray photons are emitted. This process produces an emission spectrum of X-rays at a few discrete frequencies, sometimes referred to as spectral lines. Usually these are transitions from the upper shells to the K shell (called K lines), to the L shell (called L lines) and so on. If the transition is from 2p to 1s, it is called Kα, while if it is from 3p to 1s it is Kβ. The frequencies of these lines depend on the material of the target and are therefore called characteristic lines. The Kα line usually has greater intensity than the Kβ one and is more desirable in diffraction experiments. Thus the Kβ line is filtered out by a filter. The filter is usually made of a metal having one proton less than the anode material (e.g., Ni filter for Cu anode or Nb filter for Mo anode).
Smaragdalena skrev:
Blandar du ihop gränsvåglängden med våglängderna för K-linjerna?
Läs detta
Affe Jkpg skrev:Smaragdalena skrev:Blandar du ihop gränsvåglängden med våglängderna för K-linjerna?
Ja, det gjorde jag.
