Beskriv proteinsyntesen i våra celler från DNA till färdigt protein.

Låter ju bra, tycker att du fick med det mesta! Slutet tycker jag blir lite osäkert, men skulle också kunna grunda sig i otydlig formulering- därav kör jag ihop en kort förklaring på processen så kan du jämföra med din text och se om du känner att du fick med allt eller inte! :)

Proteinsyntes är den syntes där den genetiska koden i en gen används för att skapa proteiner. Transkriptionen är den första delen i proteinsyntesen, och denne startar genom att RNA-polymeraset fäster vid promotorn på den gen som ska kopieras, och öppnar upp DNA-molekylen så den blir i två stycken enkelsträngade delar. Bubblan som skapas kallas för transkriptionsbubbla. RNA-polymeraset använder sig sedan av nukleotiderna i cellkärnan alt. Cytoplasman och skapar en mRNA-sträng genom att baspara med DNA-strängarna som mall. Kvävebaserna som finns i RNA är U, A, G och C. RNA-polymeraset fortsätter baspara till hela genen finns i form av en mRNA-sträng. Nu har vi omoget mRNA, och detta genomgår sedan splittring. I splittringen klipps intronerna, dvs de okodande delarna bort, varav de kodande, dvs eonerna, behålls. mRNA:t förflyttas sedan och binds in i ribosomen för den sista delen, dvs translationen. I translationen läses mRNA:t av i tripletter, såkallade kodon. Varje kodon kodar för en viss aminosyra, som i sin tur transporteras dit genom att tRNA har ett antikodon som matchar kodonet. Detta fortsätter sedan hela vägen, och aminosyrorna binds i sin tur ihop m.h.a rRNA. Detta fortsätter tills ett stoppkodon kommer som gör att RF binder in, och då släpper allt från vartannat. 

Steffanie skrev:

Jag vill egentligen bara kolla så detta kan accepteras som en "godkänt" svar. Jag är otroligt osäker när det gäller mina formuleringar.

En DNA-molekyl innehåller tusentals gener. En DNA-molekyl är en dubbelspiral, (dubbelkedja) som kan förklaras som en vriden repstege. Själva repen är socker-fosfatkedjor och pinnarna är kvävebaser. Kvävebaserna består av A som binds med T och G som binds med C dessa kvävebaser är lika långa och kan göra exakta kopior av sig själva.

Lite knasig syftning här bara, det är inte baserna som kan skapa kopior av sig själva. Utan det DNA biten kan användas som mall för att skapa en till identisk kopia.

Skriv gärna ut vad förkortningarna står för, t.ex. DNA och RNA.

Det finns också något som heter RNA, den har bara en lång kedja det ser mer ut som ett trassel än en rak tråd. I RNA binds A ihop med U och C till G i sin egen kedja, därav trasslet.

RNA saknar den regelbundna och stabila dubbelhelixen som DNA har, men bildar inte riktigt "trassel". Utan utbuktningar och även helikal struktur, då basparning även kan ske i RNA (men då inte lika regelbundet och upprepat som i DNA). Om RNA skulle bilda "tassel", blir det svårt för cellen att använda detta till att bilda t.ex. protein.

Det finns tre olika RNA, mRNA, tRNA, rRNA. Alla dessa tre har roll i hur DNA-koden blir till ett protein. Beroende i vilken ordning kvävebaserna sitter längs ena sidan av DNAkedjan så utgör tre kvävebaser i följd en triplett. Varje triplett kodar för en viss aminosyra. Det finns bara fyra kvävebaser men tjugo aminosyror. Det finns också koder som berättar vart en aminosyra börjar o slutar. Det första steget från DNA till protein är att kvävebaserna i DNA:t skrivs om eller kopieras till kvävebaser till mRNA-molekyl. Det innebär att mRNAs kedja är originalritning av en sida av DNAts.

Stämmer nästan. Skillnaden är att det inte blir en originalritning, då skulle den nybildade biten vara av DNA. Det bildas en mRNA bit, med motsvarande kod fast i RNA (detaljer om detta hittar du t.ex. i boken eller om du söker på skillnader mellan DNA och RNA).

Detta steg kallas för transkription som sker i cellkärnan. mRNA-molekylen transporteras till ribsomerna i cytoplasman. Ribosomer kan förklaras som en pusselmall där överför mRNA sina kvävebaser till tre motsvarande A, U, C, G baser och bildar de bestämda aminosyror. Vid ribosomen överförs kvävebaserna hos mRNA till bestämda aminosyror.

Ribosomen är den enheten i cellen som bildar proteiner. Men det sker ingen överföring av kvävebaserna till aminosyror. "Translation" heter den process som sker i ribosomen (mer detaljer finns om du söker på det namnet, och/eller i din bok).

 

I ribosomen finns 3 platser, A, P och E. När mRNA kommer till ribosomerna så binder tRNA, transfer-RNA, ihop med en triplett av mRNA-kedjan kvävebaser ihop på en av tre platser inuti ribosomen. När en plats är fylld med kvävebaser så. Detta upprepas tills dess att hela ribosomen vandrat över mRNA-molekylens kedja och ett fullständigt protein har bildats.

Den här delen behöver du nog läsa/skriva lite mer om.

Återkom om du fastnar.

Hannasiri skrev:

Låter ju bra, tycker att du fick med det mesta! Slutet tycker jag blir lite osäkert, men skulle också kunna grunda sig i otydlig formulering- därav kör jag ihop en kort förklaring på processen så kan du jämföra med din text och se om du känner att du fick med allt eller inte! :)

Proteinsyntes är den syntes där den genetiska koden i en gen används för att skapa proteiner. Transkriptionen är den första delen i proteinsyntesen, och denne startar genom att RNA-polymeraset fäster vid promotorn på den gen som ska kopieras, och öppnar upp DNA-molekylen så den blir i två stycken enkelsträngade delar. Bubblan som skapas kallas för transkriptionsbubbla. RNA-polymeraset använder sig sedan av nukleotiderna i cellkärnan alt. Cytoplasman och skapar en mRNA-sträng genom att baspara med DNA-strängarna som mall. Kvävebaserna som finns i RNA är U, A, G och C. RNA-polymeraset fortsätter baspara till hela genen finns i form av en mRNA-sträng. Nu har vi omoget mRNA, och detta genomgår sedan splittring. I splittringen klipps intronerna, dvs de okodande delarna bort, varav de kodande, dvs eonerna, behålls. mRNA:t förflyttas sedan och binds in i ribosomen för den sista delen, dvs translationen. I translationen läses mRNA:t av i tripletter, såkallade kodon. Varje kodon kodar för en viss aminosyra, som i sin tur transporteras dit genom att tRNA har ett antikodon som matchar kodonet. Detta fortsätter sedan hela vägen, och aminosyrorna binds i sin tur ihop m.h.a rRNA. Detta fortsätter tills ett stoppkodon kommer som gör att RF binder in, och då släpper allt från vartannat. 

Modifieringen av nybildadat mRNA kallas splitsning (efter det sätt som bl.a. rep och vajer kan sammanfogas). Och de bitar som behålls, kallas exoner (och de innehåller informationen som krävs för att bilda proteinet, intronerna som försvinner i samband med splitsningen kodar inte för protein).

I ribosomen sammanfogas aminosyrorna på tRNA, till en en sträng av aminosyrarester, som sedan (generellt sätt) veckas till ett protein.