Beskriv kyrkans roll under medeltid och Vasatid.

Har en fråga gällande kyrkans roll under medeltid och Vasatid. Vad innebar reformationen för religionen och för statsbildningen?

Jag tänker att det handlar främst om att det under medeltiden fanns det två typer av maktkonstellationer, dels kyrkan och dels familjen. Genom att belysa båda dessa grupper kan vi få en aning om hur religion och politik fungerade.  
 
Är det rätt att beskriva detta:

Den katolska kyrkan och påven hade en väldigt stark position under medeltiden. Europas befolkning var nästan uteslutande kristna med en gemensam syn på hur man ska leva och vad som var viktigt i livet. Kyrkan normer och tankesätt påverkade  hela samhället, inte minst lagstiftningen. För omvärlden framstod Västeuropa under medeltiden som en enhet förenade bakom påven i Rom som var överhuvudet.  
Kyrkans makt var så stark att de kunde hota med att bannlysa den som inte uppförde sig från kyrkan. Prästerna ansvarade för att förstärka folkets tro på vår herre och frälsare. Prästernas inkomster kom från skatterna. Tio procent av all skatt gick till kyrkan. Kyrkan var en ytters viktig maktfaktor i Europa och styrde över stora områden. 
Kyrkan blir under 1200-talet en allt mer väletablerad organisation som sträcker ut sig och det finns nu gemensamma intressen mellan stormännen och kyrkan. De stödjer varandra ömsesidigt och kyrkan får ut sitt budskap med hjälp av kungen medan kyrkan hjälper kungen med organisation och ger mer legitimitet till kungadömet. Genom reformationen blir kyrkan nationell. Det tar 100 år från att Gustav Vasa tar över kyrkans makt och Sverige blir protestantiskt under 1600-talet. Reformationens inledning i det svenska riket är i stället traditionellt framför allt förknippad med en händelse i riksdagen i Västerås i juni 1527. De ekonomiska och politiska följderna av riksdagen har tillsammans med formuleringar i dokumenten från riksdagen setts som startskottet för reformationen. Med reformationen blev kristendomen till en angelägenhet mellan Gud och individen – inte mellan individen och kyrkan. Den nya omvandlingen av kyrkan innefattade också en anpassning av den kristna läran. Denna nya form av kristendom kallas protestantism. Luthers protester mot den katolska läran splittrade därmed den kristna kyrkan i Västeuropa i två grenar – en katolsk och en protestantisk.