beräkning av verkningsgrad
Hej, håller på med en labb-rapport. Har värmt en liter vatten med olika ``apparater´´ för att sedan räkna ut verkningsgraden, ser denna tabellen bra ut?
En fråga är också -vilken av uppvärmningsmetoderna är lämpligast ur energisynpunkt?
Verkningsgraden är ju som högst vid användning av vattenkokare, och ju högre verkningsgrad ju bättre utnyttjas energin som tillsätts. Så det är en vattenkokare då? eller tänker jag fel? Dock så har ju också vattenkokare högst antal Watt av alla apparaterna, är det dåligt i energisynpunkt?
Vad menas med energisynpunkt, metoden som används för att framställa elströmmen? Det används olika metoder att framställa elström eftersom elnätet förbrukar olika mycket elström vid olika tidpunkter.
Ju högre verkningsgrad desto bättre är helt rätt tänkt. Återigen vad menas med energisynpunkt? Watt är energi / tid, och i just det här fallet tillförs energin i form av elström till alla apparaterna. Det hade blivit skillnad om en apparat använde elström, någon annan värme och ytterligare en tredje mekanisk energi (till exempel en visp).
Svårt att säga varför högre watt är bättre eller sämre. EU lagstiftade 2014 om lägre watt på dammsugare men bibehållen städförmåga (läs sugkraft hos dammsugaren). Då var lägre watt bättre men när man väntar på maten är högre watt bättre. Efter 2017 är maxeffekten 900 watt på dammsugare. Tål att tänkas på om man tänker köpa en begagnad dammsugare, då blir det dyrare elkostnad mot en ny.
Aerius skrev:Vad menas med energisynpunkt, metoden som används för att framställa elströmmen? Det används olika metoder att framställa elström eftersom elnätet förbrukar olika mycket elström vid olika tidpunkter.
Ju högre verkningsgrad desto bättre är helt rätt tänkt. Återigen vad menas med energisynpunkt? Watt är energi / tid, och i just det här fallet tillförs energin i form av elström till alla apparaterna. Det hade blivit skillnad om en apparat använde elström, någon annan värme och ytterligare en tredje mekanisk energi (till exempel en visp).
Svårt att säga varför högre watt är bättre eller sämre. EU lagstiftade 2014 om lägre watt på dammsugare men bibehållen städförmåga (läs sugkraft hos dammsugaren). Då var lägre watt bättre men när man väntar på maten är högre watt bättre. Efter 2017 är maxeffekten 900 watt på dammsugare. Tål att tänkas på om man tänker köpa en begagnad dammsugare, då blir det dyrare elkostnad mot en ny.
tack för förklaringen, men vilken av dessa är då lämpligast? Det lär väl vara vattenkokare då eftersom den använder ju elström? Och inför att laga mat så är det ju då smart att koka upp vattnet i en vattenkokare då det går snabbast och har den bästa verkningsgraden
Ska även koppla in sveriges miljömål i detta ämne. Vilket borde vara förnybar energi, eftersom när energi används så kan den sedan inte användas till lika många olika saker efter. Men låter det logiskt att skriva med om förnybar energi, om det handlar om vattnets tillsatta energi/verkningsgrad?
En annan aspekt på kan vara att fundera på vart den energi som inte värmer vattnet tar vägen.
I en situation där vi parallellt värmer upp rummet, som vi gör i Sverige på vintern, kommer den energi som inte hamnar i vattnet istället att hamna i rummet, med följd att rumsuppvärmningen, i alla fall i teorin, skulle kunna minska i motsvarande grad. I praktiken reagerar inte uppvärmningssystemen alltid så snabbt utan vi får en förhöjning av rumstemperaturen.
Ännu mer komplicerat blir det om vi tar fallet att vi istället aktivt kyler rummet, som man gör i sydliga länder på sommaren, då kommer förlorad energi att behöva kylas bort aktivt av ACn med ytterligare elförbrukning som följd.
Men för din labbrapport kanske man ska avgränsa sig till den primära frågeställningen, nämligen hur väl de olika apparaterna tar till vara den tillförda energin för att värma upp vattnet?
Ture skrev:
En annan aspekt på kan vara att fundera på vart den energi som inte värmer vattnet tar vägen.
I en situation där vi parallellt värmer upp rummet, som vi gör i Sverige på vintern, kommer den energi som inte hamnar i vattnet istället att hamna i rummet, med följd att rumsuppvärmningen, i alla fall i teorin, skulle kunna minska i motsvarande grad. I praktiken reagerar inte uppvärmningssystemen alltid så snabbt utan vi får en förhöjning av rumstemperaturen.
Ännu mer komplicerat blir det om vi tar fallet att vi istället aktivt kyler rummet, som man gör i sydliga länder på sommaren, då kommer förlorad energi att behöva kylas bort aktivt av ACn med ytterligare elförbrukning som följd.Men för din labbrapport kanske man ska avgränsa sig till den primära frågeställningen, nämligen hur väl de olika apparaterna tar till vara den tillförda energin för att värma upp vattnet?
tack! Ja precis, och det har jag ju visat i tabellen, hur mycket dom tar till vara på energin.
