Begrepp om mol och volym

eddberlu skrev:

Varför är de gaser som har lägst molmassa också lika många partiklar per molenhet? 
Vad är skillnaden mellan begreppen molvolym, densitet, och vad för begrepp använder man när man räknar ut gram per dm^3? Hur får man ut ex volymen om man vet m/V?

Gaser fungerar så - om tryck, temperatur och volym är lika för två olika gaser så är även substansmängden lika. Du har ju idealgaslagen pV = nRT.

Molmassa: massan för 1 mol av ämnet. Mäts i  enheten g/mol.

Molvolym: volymen för 1 mol av ämnet vid en viss temperatur och ett visst tryck. Mäts vanligen i enheten dm³/mol.

Densitet: hur stor massa en viss volym av ämnet har. Mäts i g/cm³ = kg/dm³ eller kg/m³ (SI).

Hur får man ut ex volymen om man vet m/V?

Om du vet densiteten ( d v s m/V) så behöver du veta massan också för att få fram volymen.

Smaragdalena skrev:

Gaser fungerar så - om tryck, temperatur och volym är lika för två olika gaser så är även substansmängden lika. Du har ju idealgaslagen pV = nRT.

Detta är avogadros lag eller hur? 

Om du vet densiteten ( d v s m/V) så behöver du veta massan också för att få fram volymen.

Eller volymen för att då kan jag få ut massan eller hur?

eddberlu skrev:

Smaragdalena skrev:

Gaser fungerar så - om tryck, temperatur och volym är lika för två olika gaser så är även substansmängden lika. Du har ju idealgaslagen pV = nRT.

Detta är avogadros lag eller hur? 

Korrekt. Och det var för att "Avogadros lag inte stämde" som man insåg att många gaser, som väte, syre, kväve, fluor, klor bestod av tvåatomiga molekyler. Om man t ex lät 1 liter vätgas reagera med 2 liter klorgas så bildades det 2 liter HCl (förutsatt att tryck och temperatur var lika hela tiden). Det stämmer inte om inte vätgas och klorgas är tvåatomiga!

Om du vet densiteten ( d v s m/V) så behöver du veta massan också för att få fram volymen.

Eller volymen för att då kan jag få ut massan eller hur?

Kanon, tack!