Bästa metoder för att analysera kända respektive okända substanser

Allt handlar om vad det är du vill veta om substansen. IR kan ta reda på saker som inte kromatografi kan ta reda på t.ex.

Alla dessa metoder passar för olika ändamål. HPLC passar för mindre flyktiga föreningar, GC för flyktiga föreningar, TLC kan vara bra om man syntetiserar någonting och man vill se om man har separerat två ämnen bra. LC tar längre tid att analysera med än vad det gör med HPLC. LC används nog mest för separera och rena proteiner bl.a. 

För att veta vilken metod som är bäst så måste man veta vad man vill veta om molekylen.

Okej tack, men om man exempelvis har en okänd substans (som är i blandning) och vill få fram dess molekylformel, hur gör man då? 

Kan man exempelvis först separera blandningen genom HPLC, och därefter använda IR-spektroskopi för att få fram funktionella grupper och Nuclear magnetic resonance för att få fram hur vätena sitter? I Nuclear magnetic resonance är det dock så att den enbart berättar hur vätena sitter på kolen, och inte om hur väte sitter på exempelvis ett syre?

Tack på förhand

Det är ovanligt med IR-detektion efter HPLC-separation, jag har aldrig sett det iallafall - men det kanske finns, du får googla och kolla! Mer typiska kombinationer är HPLC-UV/VIS, HPLC-MS och HPLC-MS-MS.

HPLC-MS/HPLC-MS-MS är självklart bäst för det ändamålet men också det dyraste. NMR är utmärkt om du vill kolla på stereokemin.

Okej, tack. Men hur ska man tänka när man ska analysera vilken metod man bör använda. Vad avgör om en metod är bättre än en annan rent allmänt?

Tack på förhand 

Mycket handlar om vad man har att tillgå, då får man jämföra mellan de metoder som man har möjlighet att använda. Vissa metoder passar för specifika typer av molekyler/joner/material. Initialt så ska man se vilken molekyl man har och vad det är för information man vill få ut från analysen, det är lite som ett detektivarbete.

Men om man skulle analysera ett ämne (som kanske är ett tidigare oupptäckt ämne) vilken metod hade varit bäst då? Jag menar då kan man väl typ inte använda Nuclear magnetic resonance och IR då man ser vilket ämne det är genom att jämföra med andra diagram av det ämnet?
Tack på förhand

Du får tänka på att en NMR kostar i runda slängar 7 miljoner kanske och jag har aldrig sett en NMR utanför universitetet. Självklart finns det men det brukar inte vara det första valet. 

Hade jag haft ett okänt prov och jag ville veta innehållet i det så hade jag använt HPLC-MS eller HPLC-MSMS.

Okej, och detta för att då kan man först separera provet och därefter få fram det enskilda ämnets massa. Men hur ska man få fram strukturen, bör man inte därefter använda IR, för att få ämnets fingeravtryck?

Tack på förhand

Eller nuclear resonance för att få vätenas placering?
Tack på förhand

Skulle man kunna säga att UV/VIS och IR är bäst för kända substanser då det vi får ut från det är koncentrationen av ämnet? Dock kan det väl även användas för att få fram vilket ämne det är, då man vet volymen.

Tack på förhand

NMR är i stort sett bara intressant om du vill veta någonting om stereokemin i ditt analyt (och renheten). Strukturen kan man få av MS-detektionen.

Spektroskopi är en hands-on-metoder för att ta reda på ett ämnes koncentration, läs på om Lambert-Beers lag.

Jag vet inte men jag uppfattar lite dina frågor som luddiga, i slutändan så handlar analysvalet om vilken information du vill ha ut av analysen. Olika analyser ger olika informationer, punkt.

Tack, men hur får man strukturen genom MS detektion? Jag trodde man bara fick massan och på så sätt vilket ämne det är, men det förutsätter att detta redan är ett känt ämne, annars kan vi väl inte få ut strukturen?

Tack på förhand

I ett MS-spektra så får man oftast en molekyljon, utöver detta så kommer det även med flertalet fragment av mindre joner som fragmenterats. Alla dessa fragment kan du se som ett fingeravtryck för en molekyl, fragmenteringen ser olika ut för olika molekyler. 

Edit: Man jämför sitt spektra mot ett bibliotek av fragment som finns i en mjukvara på datorn. Då matchar man sin fragmentering mot det här biblioteket och på så sätt vet man vilken molekyl man sannolikt har.

Självklart kul(!) att du undrar hur det fungerar men jag drar en gissning på att mycket av det här är överkurs för gymnasiekemi.

Tack för hjälpen.