Baser
Hej!
Jag håller på att skriva en labbraport på en titrering. I min indledning ska jag förklara vad en bas samt en syra är och mm. Jag vet att baser är ämnen som tar upp vätejoner/protoner och att de har ett pH-värde på mer än sju. När jag skrev detta så tänkte jag förklara att anledningen till att baser har pH-värde högre än sju är för att de innehåller fler OH joner, men sedan kom jag på att det inte kan stämma. Dock har jag fått höra flera gånger att vad som gör ett ämne basiskt är OH joner medan H joner är vad som gör ett ämne surt. Detta förvirrar mig väldigt mycket.
Jag vet att när en bas protolyseras så bildas det OH joner, men t.ex NH3 är ju en bas men den innehåller inga OH joner och ändå är den basisk. Bara när den t.ex löses i vatten bildas det OH joner och därför är den lösningen basisk.
Jag undrar alltså hur man ska deffiniera en bas och hur OH joner påverkar ett ämnes/lösnings pH-värde.
Tack på förhand för svar.
Det är inte baser som har ett pH som är större än 7, det är basiska vattenlösningar som har ett pH-värde som är större än 7.
En bas är ett ämne som kan ta upp en proton. Denna proton kommer från en syra (en syra är ett ämne som kan avge en proton).
Ammoniak NH3 är en bas, eftersom den kan ta upp en proton från exempelvis en vattenmolekyl så att det bildas en (positivt laddad) ammoniumjon och en (negativt laddad) hydroxidjon. I detta fall fungerar alltså vattenmolekylen som en syra. (Vattenmolekylen kan fungera som en bas också. Ett ämne som kan fungera både som en syra och som en bas kallas en amfolyt.)
Det finns alltid både hydroxidjoner OH- och oxoniumjoner H3O+ i vatten. Ju mer det finns av den ena, desto mindre finns det av den andra. Om det finns fler oxoniumjoner än hydroxidjoner är lösningen sur. Om det är tvärtom är lösningen basisk. Om det är precis lika mycket av båda är lösingen neutral.
Var det här svar på dina frågor?
Utöver Smaragdalenas rättelse så är båda alternativen faktiskt rätt - det beror på vilken basdefinition man använder.
En Arrheniusbas definieras som ett ämne som avger och ökar koncentrationen av hydroxidjoner när det löses upp i vatten. Exempel: natriumhydroxid.
En Brønstedbas definieras som ett ämne som kan ta upp protoner/vätejoner från något annat ämne. Exempel: ammoniak.
En Lewisbas definieras som ett ämne som kan donera ett elektronpar till något annat ämne. Exempel: kloridjonen.
Den definition man använder på gymnasiet är Brønsteds definition.
Eftersom tråden ligger på Ke1 svarade jag med den definition som används där. Arrhenius definition är endast av historiskt intresse. Lewis definition hör hemma på universitetsnivå.
Jag håller med om att Arrheniusbaser inte är något man pratar om normalt sett, men de fyller ändå en viss funktion. Hur många kallar inte hydroxidsalter för baser även fast det bara är hydroxidjonen som är basisk enligt Brønsted? Man kan tycka att Arrhenius definition är värdelös men den används ändå ganska flitigt vare sig folk tänker på det eller inte. Sen kan jag tycka att det finns ett mervärde i att se att det finns flera olika definitioner så att man inte får ett för snävt synsätt kring vad en syra och bas egentligen är. När jag gick gymnasiet fick vi lära oss att det fanns flera definitioner även fast vi bara använde en av dem till vardags.
