Balmerserien
Hej! jag behöver hjälp med fråga 24.15, de här jävla srierna har gått på mina nerver ett tag nu, det står inte så mycket om de i boken och sen så kommer den här jävla frågar och jag har ingen aning om vad de ens snackar de, jag är bokstavligt seriös, den här heureka boken är värdelös.
Skulle någon vara snäll och förklara vad de här serierna är för något (lyman, balmer och paschen serierna)
Alla de här serierna kan man räkna fram med hjälp av Rydbergs formel. Det handlar om när exciterade elektroner i väteatomer hoppar tillbaka till lägre elektronskal - om de hoppar till det allra innersta skalet blir energin de avger så stor att fotonerna blir ultravioletta (det är Lyman-seien), om elektronerna hoppar in till skal 2 blir det avgivna ljuset i det synliga omrädet (det är Balmer-serien) och om de hoppar in till skal 3 blir det infrarött ljus (Paschen-erien).
Smaragdalena skrev :Alla de här serierna kan man räkna fram med hjälp av Rydbergs formel. Det handlar om när exciterade elektroner i väteatomer hoppar tillbaka till lägre elektronskal - om de hoppar till det allra innersta skalet blir energin de avger så stor att fotonerna blir ultravioletta (det är Lyman-seien), om elektronerna hoppar in till skal 2 blir det avgivna ljuset i det synliga omrädet (det är Balmer-serien) och om de hoppar in till skal 3 blir det infrarött ljus (Paschen-erien).
Ok, mycket bättre än boken, nu är det lite mer logiskt, har fortfarande ingen aning om vad 24.15 a) betyder, skulle någon förklara den?
Har du läst länken till den engelska Wikipedia-sidan om Balmerserien, som jag länkade till?
Smaragdalena skrev :Har du läst länken till den engelska Wikipedia-sidan om Balmerserien, som jag länkade till?
Jag visste inte att det där var en länk (jag är ny), men jag har kollat på den innan jag ställde frågan, Jag förstår vad en balmerserie är för något, det jag inte förstår är fråga 24.15, jag förstår inte grafen överhuvudtaget, vad menar de med ''den kontinuerliga balmerabsorptionen"
De frågar hur uppkommer den kontinuerliga balmerabsorptionen. Mitt svar skulle vara, genom att väteatomer absorberar våglängder som är tillräckligt korta att elektroner hoppar upp till en nivåer som är högre än 2 för att sedan övergå till nivå två och då utsändras fotoner med en våglängd som som befinner sig i balmer serien. men i facit så står det: Varje fotonenergi som överstiger joniseringsenergin kan absorberas, eftersom den frigjorda elektronens energi kan anta vilka värde som helst.
jag fattar hel och hållet vad de försöker säga i facit, men jag ser inte kopplingen till frågan, det som om de svarar på en hel annan fråga.
Hoppas att min förklaring inte krånglar till det, eftersom jag beskrev hur atomer kan sända ut ljus, fastän den här frågan egentligen handlar om att vätgasen tar upp vissa våglängder - nämligen devåglängder som har precis lagom mycket energi för att excitera en elektron från det andra skalet till det tredje eller fjärde eller... skalet. Det är detta som producerar de tydliga hacken i kurvan - och så vidare. Det är bara de fotoner som har frecis lagom energi som tas upp - en elektron kan exciteras till skal 3 eller 4, men inte 3,6549 exempelvis. När man kommer till pilen i diagrammet, tillförs elektronen så mycket eneri att den lossnar helt och hållet från atomen - atomen joniseras. Då finns det inte något elektronskal att hamna i, utan vilken energi som helst som är tillräckligt stor kan jonisera atomen, elektronen får olika hastighet beroende på hur stor energi den har tgit emot.
krånglar till det? det här är perfekt, tack så hemskt mycket !!!
Smaragdalena skrev :Hoppas att min förklaring inte krånglar till det, eftersom jag beskrev hur atomer kan sända ut ljus, fastän den här frågan egentligen handlar om att vätgasen tar upp vissa våglängder - nämligen devåglängder som har precis lagom mycket energi för att excitera en elektron från det andra skalet till det tredje eller fjärde eller... skalet. Det är detta som producerar de tydliga hacken i kurvan - och så vidare. Det är bara de fotoner som har frecis lagom energi som tas upp - en elektron kan exciteras till skal 3 eller 4, men inte 3,6549 exempelvis. När man kommer till pilen i diagrammet, tillförs elektronen så mycket eneri att den lossnar helt och hållet från atomen - atomen joniseras. Då finns det inte något elektronskal att hamna i, utan vilken energi som helst som är tillräckligt stor kan jonisera atomen, elektronen får olika hastighet beroende på hur stor energi den har tgit emot.
jag var så jävla arg, jag kunde inte lägre tänka, men efter att jag har bara läst ditt svar en gång så fatta jag skiten, sjukt bra tack igen:)))
Jag har en fråga om denna uppgift! Det står att den kontinuerliga Balmerabsorptionen börjar vid pilen - menar dem då till vänster eller till höger om pilen som den kontinuerliga absorptionen är? För om det är till höger om pilen tycker inte jag att det verkar vara kontinuerligt i och med att det verkar som att det sker excitation där med Hα, Hβ osv. Därmed blir det väl inte ett kontinuerligt spektrum om det är svarta streck också istället för ett helt jämnt spektrum?
