B1) Hur ärvs kopplade gener? Rätta svar

Mesopotamia skrev:

B1) Klassisk genetik

Skulle någon kunna läsa igenom mitt svar och tala om svaret är tillräckligt utvecklat? Hur kan man utveckla det mer?

Hur ärvs kopplade gener?

Kopplade gener ärvs på liknande sätt som monohybrid klyvning. Eftersom generna sitter på samma kromosom ärvs de i samma enhet.

Generna måst ligga nära varandra på kromosomen, inte bara på samma. Närheten förklarar varför de ärvs som "samma enhet" (förklaringen varför är kopplad till överkorsningarna).

Vid korsning kommer det därför att vara två stycken gameter från hona respektive hane som tillsammans resulterar i avkomma.

Nej, en gamet är en könscell. Och antalet av dessa är begränsat till en per förälder.

Om locin för allelerna har ett större avstånd mellan sig ökar chansen för överkorsning, som endast har betydelse för heterozygota föräldrar (vid homozygota föräldrar blir resultatet detsamma). Detta leder till fler kombinationer, en förändrad genotyp, och därmed klyvningstal.

Kopplingen till klyvningstalet är jag inte med på. Du kanske kan argumentera på detta vis om du menar att icke kopplade alleler/gener är att betrakta som dihybrida anlag - men det är de näst intill definitionsmässigt.

mag1 skrev:

Mesopotamia skrev:

B1) Klassisk genetik

Skulle någon kunna läsa igenom mitt svar och tala om svaret är tillräckligt utvecklat? Hur kan man utveckla det mer?

Visa föregående citat

Hur ärvs kopplade gener?

Kopplade gener ärvs på liknande sätt som monohybrid klyvning. Eftersom generna sitter på samma kromosom ärvs de i samma enhet.

Generna måst ligga nära varandra på kromosomen, inte bara på samma. Närheten förklarar varför de ärvs som "samma enhet" (förklaringen varför är kopplad till överkorsningarna).

Tack för förtydligandet!

 

Vid korsning kommer det därför att vara två stycken gameter från hona respektive hane som tillsammans resulterar i avkomma.

Nej, en gamet är en könscell. Och antalet av dessa är begränsat till en per förälder.

Det var det jag menade, att det är två stycken: 1 från hona och 1 från hane, men jag borde ha förtydligat det mer. Tack!

Om locin för allelerna har ett större avstånd mellan sig ökar chansen för överkorsning, som endast har betydelse för heterozygota föräldrar (vid homozygota föräldrar blir resultatet detsamma). Detta leder till fler kombinationer, en förändrad genotyp, och därmed klyvningstal.

Kopplingen till klyvningstalet är jag inte med på. Du kanske kan argumentera på detta vis om du menar att icke kopplade alleler/gener är att betrakta som dihybrida anlag - men det är de näst intill definitionsmässigt.

Jag återkommer imorgon med en bild på det jag menar. Jag tänkte mer på att klyvningstalet för avkomman kommer variera, men klyvningstal kanske det endast går att prata om vid mono- och dihybrid klyvning?

Klyvningstalet kan används som ett sätt att motivera att det är en dihybrid korsning (om generna/allelerna ärvs individuellt), eller om talet avviker ifrån de förväntade vid dihybrid klyvning, att det är kopplade gener/alleler istället.

Hej mag1!

Jag har nu funderat över detta och har några funderingar över dina svar på mina grundfrågor.

mag1 skrev:

Generna måst ligga nära varandra på kromosomen, inte bara på samma. Närheten förklarar varför de ärvs som "samma enhet" (förklaringen varför är kopplad till överkorsningarna).

Jag förstår inte hur detta spelar roll / har en betydelse. Se denna bild (det är på denna nivå som kopplade anlag och överkorsning har gåtts igenom. Jag lär mig däremot gärna mer om det finns ytterligare detaljer till detta som hoppats över!).

Om locin är nära varandra minskar chansen för att det blir överkorsning mellan dessa gener. Är avståndet längre så ökar den chansen. Hur går detta ihop? Med enhet menade jag att de ärvs på samma kromosom, som dras till varsin ände av genen under meiosen. Det gör väl kopplade anlag oavsett om de ligger nära eller långt bort (utan hänsyn till överkorsning alls).

Kopplingen till klyvningstalet är jag inte med på. Du kanske kan argumentera på detta vis om du menar att icke kopplade alleler/gener är att betrakta som dihybrida anlag - men det är de näst intill definitionsmässigt.

Ett exempel:

Kopplade anlag

Långt hår (H), kort hår (h)

Lockigt hår (L), rakt hår (l)

Blir det jag menar tydligare? Peka gärna ut om jag skrivit något felaktigt (även om det är små detaljer, jag vill gärna utvecklas!).

Du kanske kan argumentera på detta vis om du menar att icke kopplade alleler/gener är att betrakta som dihybrida anlag - men det är de näst intill definitionsmässigt.

Kan du förklara detta närmare? Jag förstår inte riktigt.

Klyvningstalet kan används som ett sätt att motivera att det är en dihybrid korsning (om generna/allelerna ärvs individuellt), eller om talet avviker ifrån de förväntade vid dihybrid klyvning, att det är kopplade gener/alleler istället.

Kommer det alltid att vara klyvningstalet 9:3:3:1 för dihybrid klyvning? Beror detta inte på om individerna är homozygota vs. heterozygota? Isåfall förklarar detta en del när man löser uppgifter på prov och måste välja ett resonemang om korsningen är dihybrid eller med avseende på kopplade anlag.

Uppskattar din hjälp otroligt. Tack!

Mesopotamia skrev:

Hej mag1!

Jag har nu funderat över detta och har några funderingar över dina svar på mina grundfrågor.

mag1 skrev:

Generna måst ligga nära varandra på kromosomen, inte bara på samma. Närheten förklarar varför de ärvs som "samma enhet" (förklaringen varför är kopplad till överkorsningarna).

Jag förstår inte hur detta spelar roll / har en betydelse. Se denna bild (det är på denna nivå som kopplade anlag och överkorsning har gåtts igenom. Jag lär mig däremot gärna mer om det finns ytterligare detaljer till detta som hoppats över!).

Om locin är nära varandra minskar chansen för att det blir överkorsning mellan dessa gener. Är avståndet längre så ökar den chansen. Hur går detta ihop? Med enhet menade jag att de ärvs på samma kromosom, som dras till varsin ände av genen under meiosen. Det gör väl kopplade anlag oavsett om de ligger nära eller långt bort (utan hänsyn till överkorsning alls).

Ja, det var mest att poängtera att loci behöver vara nära varandra, men det verkar du redan ha varit medveten om. Motsvarande i din förenklade bild så behöver ett kopplat locus till "V" finnas "nedanför den streckade linjen".

Det sker dock flera överkorsningar, så ett kopplat anlag till "V" skulle nog behöva finnas precis ovanför/under "V" i bilden. I kromosomen kan det vara hundratusentals baspar av andra loci mellan dessa kopplade anlag, men med tanke på att kromosomer, som våra kan vara upp till 285 miljoner baspar, är detta mellanrum nära.

 

Kopplingen till klyvningstalet är jag inte med på. Du kanske kan argumentera på detta vis om du menar att icke kopplade alleler/gener är att betrakta som dihybrida anlag - men det är de näst intill definitionsmässigt.

Ett exempel:

Kopplade anlag

Långt hår (H), kort hår (h)

Lockigt hår (L), rakt hår (l)

Jämförelse
Korsning mellan två homozygota individer HHLL x hhll All avkomma får genotypen HLhl (klyvningstal 4:0 för både genotyp och fenotyp).	Korsning mellan två heterozygota individer HhLl x HhLl Avkomma får genotyperna och fenotyperna HHLL (Långt lockigt hår) HhLl (Långt lockigt hår) HhLl (Långt lockigt hår) hhll (Kort rakt hår) Klyvningstal 3:1 för fenotypen Klyvningstal 2:1:1 för genotypen
Om det sker överkorsning blir resultatet detsamma.	Det sker överkorsning: HHll (Långt rakt hår) HhLl (Långt lockigt hår) HhLl (Långt lockigt hår) hhLL (Kort lockigt hår) Klyvningstal 2:1:1 för fenotypen Klyvningstal 2:1:1 för genotypen Även 50% nya egenskaper.

Blir det jag menar tydligare? Peka gärna ut om jag skrivit något felaktigt (även om det är små detaljer, jag vill gärna utvecklas!).

 

 

Du kanske kan argumentera på detta vis om du menar att icke kopplade alleler/gener är att betrakta som dihybrida anlag - men det är de näst intill definitionsmässigt.

Kan du förklara detta närmare? Jag förstår inte riktigt.

Jag försökte att (över)tolka det du skrev, men kanske gjorde jag inte det helt korrekt. Det var nog "klyvningstal" som fick mig att associera till mon-/dihybrid klyvning, d.v.s. jag misstänkte att det var i de banor som du funderat. 

 

Klyvningstalet kan används som ett sätt att motivera att det är en dihybrid korsning (om generna/allelerna ärvs individuellt), eller om talet avviker ifrån de förväntade vid dihybrid klyvning, att det är kopplade gener/alleler istället.

Kommer det alltid att vara klyvningstalet 9:3:3:1 för dihybrid klyvning? Beror detta inte på om individerna är homozygota vs. heterozygota? Isåfall förklarar detta en del när man löser uppgifter på prov och måste välja ett resonemang om korsningen är dihybrid eller med avseende på kopplade anlag.

Det klyvningstalet fås från korsningen av två heterozygota föräldrar (F0). Är föräldrarna homozygota (HHLL och hhll, eller HHll och hhLL) kommer samtliga av avkommorna (F1) bara kunna få egenotyp HhLl, d.v.s. heterozygota för båda anlag, med en och samma fenotyp långt och lockigt hår med ditt exempel.

Och korsas de heterozygota (F1) med varandra, blir det 9:3:3:1 igen.

 

---

Uppskattar din hjälp otroligt. Tack!

För all del, kul att det klargör. Det blir lite roligare när man gräver djupare :)

Då är jag med.

En sak som fortfarande verkar oklar är överkorsningen.

Hoppas att du inte har något emot att jag är frågvis.

Om vi ser till denna bild, genen F, f är kopplad till genen V, v.

Jag har läst till mig att ju längre avstånd det är mellan dessa gener på samma kromosom, desto mer ökar chansen för att det blir en överkorsning mellan dessa (eller att de är med när bitar av DNA:t byter plats mellan de homologa kromosomerna vid homolog rekombination).

"Ja, det var mest att poängtera att loci behöver vara nära varandra". Om locin är nära varandra, minskar då inte chansen för överkorsning (eller att de följer med, dvs. en ny kombination för genen som kodas för F/f och V/v?).

"Det sker dock flera överkorsningar, så ett kopplat anlag till "V" skulle nog behöva finnas precis ovanför/under "V" i bilden."

Menar du ett tredje anlag, ex. M/m som är kopplat till V/v? Se bild nedan.

Jag tolkar det du skriver så här:

Om det sker 1 st. överkorsning, behöver M och V vara nära varandra för att hänga med i bytet.

Om det sker fler överkorsningar, och M och V inte är nära varandra, kan scenariot i bild 2 ske där bara V praktiskt taget byter plats.

Bild 1: både M och V byter plats med m och v.

Bild 2: endast V och v byter plats.

Om jag tolkat dig rätt är jag fullständigt med på detta.

Eller har jag förstått hela konceptet felaktigt? Kopplade alleler innebär väl bara att de sitter på samma kromosom, dvs. F, V och M sitter på samma kromosom medan dess alleler sitter på andra. Oavsett om överkorsning sker eller inte, kommer dessa tre gener väl att förbli kopplade? Skillnaden är avsaknaden av nya kombinationer som leder till genetisk variation?

Mesopotamia skrev:

Då är jag med.

En sak som fortfarande verkar oklar är överkorsningen.

Hoppas att du inte har något emot att jag är frågvis.

Om vi ser till denna bild, genen F, f är kopplad till genen V, v.

Jag har läst till mig att ju längre avstånd det är mellan dessa gener på samma kromosom, desto mer ökar chansen för att det blir en överkorsning mellan dessa (eller att de är med när bitar av DNA:t byter plats mellan de homologa kromosomerna vid homolog rekombination).

"Ja, det var mest att poängtera att loci behöver vara nära varandra". Om locin är nära varandra, minskar då inte chansen för överkorsning (eller att de följer med, dvs. en ny kombination för genen som kodas för F/f och V/v?).

Ja precis, chansen för en överkorsning minskar när loci ligger nära varandra.

 

---

"Det sker dock flera överkorsningar, så ett kopplat anlag till "V" skulle nog behöva finnas precis ovanför/under "V" i bilden."

Menar du ett tredje anlag, ex. M/m som är kopplat till V/v? Se bild nedan.

Jag tolkar det du skriver så här:

Om det sker 1 st. överkorsning, behöver M och V vara nära varandra för att hänga med i bytet.

Ja, de kommer endast vara kopplade om de förblir på samma kromosom, d.v.s. det inte sker någon överkorsning mellan dessa loci.

 

Om det sker fler överkorsningar, och M och V inte är nära varandra, kan scenariot i bild 2 ske där bara V praktiskt taget byter plats.

Ja, i det scenariot sker en överkorsning, och V/M respektive v/m separeras, och istället fås v/M och V/m - allelerna/loci är då inte längre kopplade.

 

Bild 1: både M och V byter plats med m och v.

Bild 2: endast V och v byter plats.

Om jag tolkat dig rätt är jag fullständigt med på detta.

---

Eller har jag förstått hela konceptet felaktigt? Kopplade alleler innebär väl bara att de sitter på samma kromosom, dvs. F, V och M sitter på samma kromosom medan dess alleler sitter på andra. Oavsett om överkorsning sker eller inte, kommer dessa tre gener väl att förbli kopplade?

Nej, de är endast kopplade så länge de "håller ihop", d.v.s. att det inte sker någon rekombination mellan allelerna. De som sitter ihop/hänger med varandra, är ju på så vis kopplade.

Men sker rekombination mellan t.ex. F och V (längs streckade linjen), separeras är F och V (på den ena kromosomen) och de är inte kopplade, men V och M är fortfarande kopplade.

Kristallklart!

Tack för förklaringarna.

Jag har en sista fråga!!!

Nu hänger jag med på begreppet överkorsning och kopplade alleler, men vill verifiera detta för att se om jag förstått rätt och dragit korrekt slutsats av det sista som vi diskuterat:

När det sker en rekombination slutar de tidigare allelerna att vara kopplade, den nya kombinationen (om det uppstår någon) av alleler blir kopplade på den numera blandade kromosomen. Jag får uppfattningen att det är bättre att prata om kopplade alleler än kopplade gener eftersom gener ger intrycket att både F/f och M/m är kopplade oavsett vilket visat sig vara felaktigt.

Stämmer det?

Ursäkta om jag gett dig huvudvärk av detta.

Jag tackar dig innerligt. Dessa frågor är frågor som man sällan har möjlighet att ställa till en fysisk lärare pga. tidsbrist i klassrummet och en bristande vilja att fördjupa sig i detaljer utöver den mycket grundläggande modellen som gås igenom. Jag är därför väldigt tacksam att det finns personer som dig som frivilligt ägnar sin fritid i vetenskapens anda och hjälper ungdomar.

Tack!

Mesopotamia skrev:

Kristallklart!

Tack för förklaringarna.

Jag har en sista fråga!!!

Nu hänger jag med på begreppet överkorsning och kopplade alleler, men vill verifiera detta för att se om jag förstått rätt och dragit korrekt slutsats av det sista som vi diskuterat:

När det sker en rekombination slutar de tidigare allelerna att vara kopplade, den nya kombinationen (om det uppstår någon) av alleler blir kopplade på den numera blandade kromosomen. Jag får uppfattningen att det är bättre att prata om kopplade alleler än kopplade gener eftersom gener ger intrycket att både F/f och M/m är kopplade oavsett vilket visat sig vara felaktigt.

Stämmer det?

Ja så kan du beskriva det. Efter att en överkorsningen mellan två alleler V/M kan den nya kombinationen av alleler (V/m), i framtiden bli kopplade. D.v.s. vid nästa överkorsning (när nästa generation bildar sina könsceller) kan V/m vara kopplade i den generationen. Men det utfallet blir ju i nästa generation, när det även finns en kromosomkopia från den andra föräldern, som kan delta vid överkorsningen.

Och som du är inne på, sker det inte en överkorsning/rekombination mellan dessa anlag (V/M) kommer det inte skapas en genetisk variation för dessa delar av kromosomen. Men en annan överkorsning sker då istället, på en annan position i kromosomen - så det blir ändå en genetisk variation, men inte för de kopplade anlagen V/M utan t.ex. mellan delen med V/M och en annan del av kromosomen med allelerna X/y.

Motsvarande innan överkorsning V/M + x/y => överkorsning ger V/M + X/Y.

Vilken term man använder beror nog mest på sammanhanget. Kopplade alleler och anlag är nästan samma, och gener är inriktat på genetik så mer i sammanhanget av koden i DNA, snarare än ett anlag (bruna ögon), eller en allel (en variant av en gen). 

Ursäkta om jag gett dig huvudvärk av detta.

---

Jag tackar dig innerligt. Dessa frågor är frågor som man sällan har möjlighet att ställa till en fysisk lärare pga. tidsbrist i klassrummet och en bristande vilja att fördjupa sig i detaljer utöver den mycket grundläggande modellen som gås igenom. Jag är därför väldigt tacksam att det finns personer som dig som frivilligt ägnar sin fritid i vetenskapens anda och hjälper ungdomar.

Tack!

Varsågod! Kul att höra att det uppskattas! Det märks att du är intresserad, eftersom du frågar mer, och dessutom mer detaljerat. Jag tycker personligen att det blir mycket mer intressant när jag gräver lite djupare än den, som du skrev, "grundläggande modellen som gås igenom". Håll igång nyfikenheten, så kommer du lära dig mycket mer över tiden, och få en chans att se fler samband.