B1) Genetik: klyvningstal vs. genfrekvens
B1) Klassisk genetik
Jag undrar vad den specifika skillnaden mellan dessa är rent formellt, med andra ord, hur ska man uttrycka dessa?
1. Kan ett klyvningstal anges för genotypen i en klyvning också eller endast fenotypen?
I monohybrid klyvning hade detta varit 3:1 för fenotypen medan 2:1:1 för genotypen.
2. Om man inte kan ange ett klyvningstal för genotypen, är det därför man använder begreppet genfrekvens?
I monohybrid klyvning hade detta varit (för genotypen) 25% för homozygot dominant, 50% för heterozygot och 25% för homozygot recessiv.
Jag tolkar att det inte går att ange en genfrekvens för en fenotyp eftersom fenotypen inte behandlar genomet utan de uttryckta egenskaperna.
Tack för hjälpen!
Ja fenotypen beskriver skillnader som kan ses, t.ex. färgen på ärtor. Generna som ger upphov till detta finns det ingen information om (ärtans färg betraktas ju bara med ögonen).
Men, om fenotyper studeras bland tillräckligt många ärtväxter, kan ett klyvningstal fås. Och detta ger information om hur anlagen ärvs (anlag för att vi endast studerar fenotypen).
Heterozygot/homozygot, samt dominant/recessiv, är också begrepp som används för anlag. Och då för att beskriva hur anlag ärvs. En procentuell indelning mellan anlagen (som i ditt exempel med 25%), används för att beskriva hur t.ex. ett sjukdomsanlag ärvs vid en korsning/parning.
En allel är en variant av en gen. Vi har två kopior av (nästan) alla gener, d.v.s. vi har två alleler som kan vara identiska (homozygot), eller skilja sig åt (heterozygot).
Begreppet genfrekvens används, för att beskriva hur vanligt en genvariant är inom en population. T.ex. i en population av vilda harar i Norrbotten är genfrekvensen 68% för genvarianten A, 22% för genvarianten B, och resten är andra varianter. Genfrekvensen/allelfrekvensen anger hur vanlig en allel är inom en population.
Hej mag1 och tack för ditt svar!
Jag inser nu i efterhand att min fråga är någorlunda rörigt ställd. Jag ska skriva om den nedan:
Monohybrid klyvning mellan heterozygota individer Aa x Aa
Detta resulterar i AA, Aa, Aa och aa.
Slutsatser som kan dras av detta:
Klyvningstal 3:1 (syftar på fenotypen)
Om man vill ange något som pekar på förhållandet mellan avkommornas anlag, vilket begrepp används då? Klyvningstal, genfrekvens (är det ens passande i detta sammanhang?) eller något annat?
Hoppas min fråga blev tydligare. Ursäkta förelöpande oordning.
mag1 skrev:Ja fenotypen beskriver skillnader som kan ses, t.ex. färgen på ärtor. Generna som ger upphov till detta finns det ingen information om (ärtans färg betraktas ju bara med ögonen).
Men, om fenotyper studeras bland tillräckligt många ärtväxter, kan ett klyvningstal fås. Och detta ger information om hur anlagen ärvs (anlag för att vi endast studerar fenotypen).
Jag hänger med på detta.
Heterozygot/homozygot, samt dominant/recessiv, är också begrepp som används för anlag. Och då för att beskriva hur anlag ärvs.
Jag hänger med på detta.
En procentuell indelning mellan anlagen (som i ditt exempel med 25%), används för att beskriva hur t.ex. ett sjukdomsanlag ärvs vid en korsning/parning.
Detta är alltså inte kopplat till genfrekvens utan är egentligen en omskrivning av förhållandet mellan anlagen, dvs. allelfrekvens, visst?
En allel är en variant av en gen. Vi har två kopior av (nästan) alla gener, d.v.s. vi har två alleler som kan vara identiska (homozygot), eller skilja sig åt (heterozygot).
Jag hänger med på detta.
Begreppet genfrekvens används, för att beskriva hur vanligt en genvariant är inom en population. T.ex. i en population av vilda harar i Norrbotten är genfrekvensen 68% för genvarianten A, 22% för genvarianten B, och resten är andra varianter. Genfrekvensen/allelfrekvensen anger hur vanlig en allel är inom en population.
Detta kan man alltså inte komma fram till genom att endast göra ett korsningsschema eller dylikt utan måste studera en verklig population? Har genfrekvens någon koppling till korsningsschemat?
Jag tänker mig att allelfrekvensen styrs någorlunda av hur förhållandet mellan anlagen är, dvs. det kommer finnas många fler individer med Aa i mitt föregående exempel än AA, och allelfrekvensen Aa bör ligga nära 50% desto större population som man studerar, visst?
Det verkar som att allelfrekvens är ett bättre begrepp att använda när man behandlar korsningsscheman för monohybrid klyvning, stämmer det? Genfrekvens används när man jämför olika gener, ex. två gener för två olika sjukdomar?
Tack återigen för din hjälp mag1, dina bidrag är ovärderliga.
Detta kan man alltså inte komma fram till genom att endast göra ett korsningsschema eller dylikt utan måste studera en verklig population? Har genfrekvens någon koppling till korsningsschemat?
Genfrekvensen beskriver en andel av en viss allel/genvariant, så ja det behövs en population. Beroende på hur exakt information man vill ha går det att studera en fenotyp t.ex. ögonfärg (låg detaljrikedom, motsvarande grön/brun/blå), till att titta på hela genens sekvens, eller enbaspolymorfier (single nucleotide polymorphisms, SNP, på engelska) som ger information om enstaka skillnader i DNA.
Korsningsschemat ger endast utfallet vid en korsning/parning, och då är inte genfrekvensen av intresse, avkomman kan endast ha 1-2 varianter av genen (alleler).
Jag tänker mig att allelfrekvensen styrs någorlunda av hur förhållandet mellan anlagen är, dvs. det kommer finnas många fler individer med Aa i mitt föregående exempel än AA, och allelfrekvensen Aa bör ligga nära 50% desto större population som man studerar, visst?
Ja, om alla "föräldrarindivider" har samma fördelning av sina alleler, så kommer frekvensen det att bli så. Det är motsvarande "det finns X % blåögda bland nordbor jämfört med resten av jordens befolkning".
Det verkar som att allelfrekvens är ett bättre begrepp att använda när man behandlar korsningsscheman för monohybrid klyvning, stämmer det? Genfrekvens används när man jämför olika gener, ex. två gener för två olika sjukdomar?
Det är nog mest en smaksak. Allel och genfrekvens används ofta för att beskriva samma sak, men i lite olika sammanhang. En allel är en genvariant, och den variantens förekomst/vanlighet kan beskrivas genom dess frekvens (allel eller gen).
För all del! Det är kul att grotta ner sig i detaljerna ibland.
Toppen,
Tack för hjälpen!
