Åsikter om min text som jag har skrivit, vad kan jag förbättra?
Skulle uppskatta om någon ägnade några minuter åt att läsa min text och ge mig en feedback. Tack på förhand.
Ett världsspråk som är konstruerad av en ögonläkare
Idén om ett globalt språk har länge funnits, idag är engelskan det närmaste ett globalt språk vi kan komma, men historiskt sett har det funnits andra tankar om vilken sorts språk som bör förena oss. Ett av dessa är esperanto, ett språk som konstruerades av den polske läkaren Ludvig Zamenhof, med förhoppningen om att skapa enighet och fred. Riktigt så har det inte blivit, men esperanto har ändå många talare världen över. Vad finns det för fördelar med esperanto som världsspråk, och vad är det som har gjort att det ändå inte har nått så långt?
Mats Karlsson intervjuar i sin artikel “Esperanto i blodet” (Språktidningen 5/2008) Janko Luin som har esperanto som sitt modersmål. Luin lyftar fram idén att esperanto är ett lättlärd språk, som tar mindre insats för alla att lära sig jämfört med engelskan, även om den härstammar från Europa. Luin påpekar att det finns bland annat facebookgrupper och sajter som man komma i kontakt med esperanto. Detta, enligt Luin, inte bara underlättar möten med andra människor med en hel annan bakgrund än sig själv, utan kan öka demokratin och minska krångel drastiskt i organisationer som FN och EU. Vilket kan leda till mindre missförstånd och konflikter.
Karlsson påpekar att en av stora fördelar med esperanto är att den inte tillhör en viss nation, den avspeglar inte ett visst kultur såsom engelskan, den är demokratiskt. “Men avsaknaden av ett land kan förstås också vara en nackdel. Det finns inget ställe att åka till för att tala språket och möta kulturen”, fortsätter Karlsson. Luin menar att i och med att det sker internationella evenemang världen runt, kan det ta de riktigt nyfikna personer till platser som de inte kunde föreställa sig innan. “Många träffar sin partner i den gränslösa esperantovärlden, så träffade Janko Luin sin blivande fru”, nämner Karlsson.
En i sammanhanget mer positivt med esperanto är att den fungerar utmärkt i familjer där det finns olika språkliga bakgrunder, skriver språkforskaren Mikael Parkvall i sin artikel “Är esperanto inte ett fullt fungerande språk?” (Svenska Dagbladet 2017-12-15). Esperanto verkar vara präglad av fördelar, men den har inte kommit riktigt långt som flera har förväntat sig. En förklaring till detta är andra världskriget, bland annat diktaturer som har avskytt idén pga att det kan leda till en internationell misstänksamhet., menar Parkvall.
Det finns diverse negativa reaktioner kring esperanto, den saknar nyanser, inte är kulturbärande och att den inte funkar som ett språk. Även om det över 25 000 böcker och att nästan alla berömda litterära verk är översatta, inklusive poesi och romaner. Parkvall menar att dessa är en myt. Oavsett hur krassa verkligheten ser ut, kan dessa rykten göra att flera avstår från att ta initiativet på bekostnad av andra aktiviteter. Då det krävs en stor nyfikenhet och en enorm vilja för att lyckas med språklärandet, oavsett hur lättlärd ett språk kan vara, speciellt när engelska ändå duger tillräckligt väl världen runt i och med USA är dominant.
Sammanfattningsvis kan man inte sticka under stolen med att språk utgör en viktig kugge i samhället. Människor behöver språk för att kommunicera, känna samhörighet och gemenskap, huruvida det handlar om ett konstruerat språk eller icke. Esperanto har många fördelar som exempelvis att det inte är begränsad till en viss kultur, lättlärd, kan leda till mindre konflikter, mer demokratiskt samhälle och mycket mer. Å ena sidan kan en del fördelar dock anses som nackdelar för vissa. Faktorer som har spelat roll i att esperanto inte blev ett världsspråk är bland annat andra världskriget och att det finns andra alternativ, snarare språk som bär på kultur. Det krävs helt enkelt nyfikenhet, som långt ifrån alla besitter den, speciellt gällande språk. Vilket språk ska man se till att lära sig? Det får var och en svara på utifrån sina intressen, behov och tid.
