Argumenterande text - svenska språkförändringar

Hej! Har fått i uppgift att skriva en argumenterande text ( svenska 3 ). Skulle någon vilja läsa igenom och se om jag gjort rätt och om det är något jag kan förändra. Var så längesen jag gjorde en argumenterande text. Uppgiften lyder: 

Du läser på nätet att Institutet för språk-och folkminnen har en tävling. De vill ha in argumenterade texter om språkförändringar i språkhistorien. Den som vinner tävlingen får sin argumenterande text publicerad på deras hemsida och 10 000 kronor. Du bestämmer dig för att skicka in ett bidrag!

Och här kommer min text:

Bevara det svenska språket!

Nusvenskan uppstod på 1900-talet och är det språket vi talar idag. Trots att vi idag tillhör samma språkepok som i början på 1900-talet så har det hänt en hel del under dessa år. Pratar man med en äldre idag och en ungdom idag så kan man höra stora skillnader. Den unga personen pratar med mer slang och inte lika formellt som den äldre personen. Svenska artister skriver allt fler låtar på engelska. Vi stöter på fler ord på från engelska språket i vår vardag utan att vi ens lägger märke till att det är ett engelskt ord som vi mycket väl vet vad det heter på svenska.

Från nusvenskans början till idag så har en rad olika händelser påverkat vårt svenska språk till det vi talar idag. 1906 genomfördes en stor förändring som gjorde att skriftspråket och talspråket likar varandra mycket mer. 1951 beslöt skolstyrelsen att avskaffa pluralformer av verb så att elever kunde skriva vi gick, vi åt istället för vi gingo, vi åto. Långt innan dess hade pluralformerna i talspråket försvunnit sedan länge (Jansson & Levander 2012:284) så idag skriver vi det precis som det låter.

Sverige är idag ett land med många språk och kulturer, omkring 200 språk. Mer om vilka språk som talas i Sverige finns att läsa på den här länken: https://www.isof.se/om-oss/for-dig-i-skolan/sprak-for-dig-i-skolan/fragor-och-svar-om-sprak.html#hurmangaspraktalas

Många familjer som kommit till Sverige lär sig inte svenska. Barnen lär sig svenska i skolan men använder sitt modersmål i hemmet vilket leder till att föräldrarna inte lär sig svenska. Då engelskan är ett språk som talas i många länder blir det istället det språk vi talar med varandra för att kunna kommunicera. När man ger den möjligheten att inte behöva lära sig svenska så uteblir även intresset.

Sedan facebook, twitter, youtube och instagram kom så stöter vi dagligen på mer engelska. Små barn som tittar på youtube lär sig andra engelska snabbare och vid en yngre ålder än förr. Meningar som exempelvis ”ska vi gå på after work?”  eller ”Jag har skickat dig ett e-mail” är något som dom flesta av oss har hört. Dessa låneord är bara några exempel på ord som snabbt kan bli ett hot mot det svenska språket.

En annan anledning till att det svenska språket står inför en utmaning är att man idag undervisar helt eller delvis på engelska i svenska skolor. Det leder till att ungdomarna inte lär sig att utveckla det svenska språket tillräckligt om man inte använder sig av det i skolarbeten. Om trenden med engelska skolor i Sverige fortsätter att utvecklas och ta över dom svenska skolorna så kommer det försvåra för de elever som vill leva i Sverige och bo i Sverige i framtiden.

Om trenden med att prata engelska fortsätter och växer sig starkare så står det svenska språket inför en stor utmaning. Då är inte längre det svenska längre ett fullvärdigt språk för vetenskap, politik, teknik och utbildning. (Jansson & Levander 2012:286)

Många kan tycka att det svenska språket ligger rätt till i utvecklingen i och med att Sverige är ett land med många kulturer och språk. Men då kan jag tycka att vi istället bör lägga ner extra mycket tid på att lära ut svenska mer, ge alla som kommer till Sverige en större chans att få lära sig språket. Och såklart lägga ner dom engelska skolorna då undervisningen till största del bör vara på svenska. Annars finns det en stor risk att svenskan förlorar sin makt som språk och inte är ett fullvärdigt språk som snart är ett minne blott som tillhör historieböckerna.