Argument till flygskatt?
Vad kan det finnas för argument för flygskatt förutom koldioxidutsläpp? Ur ett mer samhällsekonomiskt perspektiv?
Flygskatt kan fungera lite som tull mellan olika länder (regioner).
Tex. Lax fiskas i Norge. Idag flygs den till Asien för att packeteras och sedan flygs den tillbaka till Norge för att säljas.
Flygskatt skulle göra att det blir mer ekonomiskt att packetera laxen i Norge trots högre löner. Det påverkar såklart samhällsekonomin.
Samtidigt skulle det göra laxen dyrare ...
Som oftast finns det fördelar och nackdelar med allt.
En fråga som ofta dyker upp, och som lite anknyter till joculators inlägg ovan, är vad pengarna ska användas till. Det kanske kan verka märkligt – sedan när har extra pengar varit ett problem? Men det blir en kontroversiell politisk fråga. Ett alternativ är självklart att använda dessa skatteintäkter som de flesta andra – lägg dem där de behövs. Men ett argument för flygskatt kan vara de möjligheter som kan öppnas genom att öronmärka pengarna. Flygskatteintäkter skulle kunna öronmärkas under temat "minska och åtgärda effekterna av klimatförändringar orsakade av människor", eller liknande. Då skulle dessa pengar kunna användas för att understödja verksamheter som erbjuder miljövänligare, men lite dyrare alternativ, finansiera utveckling av mer miljövänliga varianter av nödvändiga varor och tjänster, forskning inom koldioxidinfångning, och andra projekt och processer som annars inte skulle vara genomförbara, helt enkelt för att det inte finns marknadsmässiga incitament.
Det är även möjligt att använda dessa olika koldioxidskatter till att betala organisationer som ser till att undvika att använda icke-förnybara bränslen, vilket skulle kunna hjälpa ekonomier som idag är beroende av olja eller fossilgas att ställa om till mer hållbara inkomstkällor. Oavsett hur pengarna används, blir det ett sätt att straffa den som gör något dåligt, genom att tvinga den som flyger att betala för att städa upp den skada flygresan orsakar.
Vi har sett vissa framgångar med olika program av denna typ, exempelvis svavelutsläpp i USA (även om det alltid är svårt att mäta), där de företag som släppte ut mindre svavel än de får möjlighet till, kunde sälja dessa utsläppsrätter till andra företag (eller behålla dem till nästa år) och därmed tjäna pengar (dock bör då utsläppsrätterna stramas åt varje år). På så vis blev det ibland ekonomiskt hållbart att investera i dyra förändringar, eftersom dessa pengar kunde fås igen genom att sälja utsläppsrätter.
Utsläppsrätter och öronmärkta pengar är dock otroligt komplicerade, och jag är verkligen ingen expert på frågan, men det är ungefär så det är tänkt att fungera. Som joculator skriver dock, det finns för- och nackdelar med allt. En nackdel är att dyrare flygresor kanske inte slår på det vis vi hoppas på. Tyvärr kommer det att finnas behov av flygtrafik, vad vi än gör. Förhoppningen skulle vara att nöjesresandet skadas, utan att slå alldeles för hårt mot de personer som faktiskt behöver flyga.
Om person A vill åka till Chile för att utforska landet och ha lite semester, medan person B vill ta farväl av en svårt sjuk släkting, då vore det kanske önskvärt att flygskatten slog mot person A, vars resa inte har ett syfte utöver nöje, medan flygskatten inte skulle slå så hårt mot person B. Men det är inte nödvändigtvis så resultatet av en flygskatt kommer att bli. Den som har tillräckligt med pengar för att åka på semester till Chile, kommer i större utsträckning ändå ha råd att resa, än person B, vars ekonomi kanske är helt annorlunda. En flygskatt skulle i sådant fall kunna resultera i att person A reser till Chile och har semester, medan person B inte kan åka alls, vilket var rena motsatsen.
Självklart är detta ett extremt exempel, men när vi pratar om utsläppsrätter på internationell nivå, är det något vi behöver ta hänsyn till – att kunna leva miljövänligt är i stor utsträckning en inkomstfråga. En person med gott om pengar som bor i en storstad, åker kollektivt, undviker flygresor och äter vegansk mat, har troligtvis ett ganska lågt klimatavtryck, medan en person som bor på landsbygden och har mindre pengar, måste använda en bil och inte har råd att äta vegansk mat, kanske har ett större klimatavtryck, men det är inte riktigt rimligt att straffa personer som lever omiljövänligt, om de inte har möjlighet att leva mer miljövänligt på grund av låg inkomst.
TL; DR: Vi skulle kunna använda pengarna från en flygskatt till att ge ekonomiskt stöd till klimatmässigt rimliga, men idag marknadsekonomiskt ogenomförbara, förslag, men skatten kanske slår mot de personer som redan har sämre ekonomi, medan den som redan har råd att flyga för nöjes skull reser ändå.
Vi beskattar ju andra transportmedel med både energi- och koldioxidskatt. Flyget beskattas inte på detta sätt - rimligt att särskilja?
Så om jag förstår rätt kan argumenten vara:
1. Onödiga transporter lär omprioriteras (t.ex med laxen som packas i Norge istället för Asien där det troligen är billigare?
2. Pengarna från flygskatten kan användas till annat - t.ex satsa på miljövänligare lösningar
3. Motargument - flygskatten kan drabba vissa mer än andra (socialt dilemma)
4. Flyget borde inte få förmåner, utan beskattas precis som andra transportmedel
Hur kan jag förhålla mig till teorierna miljöekonomi, ekologisk ekonomi, monetarismen och keynesianism i mina svar?