Argument för hög skatt
Tjena! Går i årskurs nio och vi har just nu på svenskan en uppgift om att vi ska hålla ett argumenterande tal om ett ämne och jag har då valt att argumentera för hög skatt. Vi ska ha minst tre argument för vår sak och minst ett motargument som vi sedan "krossar". Jag har mailat en politiker som jag ska få lite tips från men har ännu inte fått svar därifrån.
Det jag söker är lite argument för hög skatt förutom ett av de vanligaste med billig sjukvård, m.m. Och så undrar jag om någon vet om skattenivån har tydlig koppling till hemlösheten i ett land? Sverige har ju relativt låg hemlöshet kontra USA där skatten är låg.
Om ni har något motargument som kan krossas får ni gärna skriva det också!
Hoppas nån kan hjälpa mig, tack på förhand!
Först och främst så beror det lite på vad man menar med "hög skatt". Det finns ju olika skatter exempelvis inkomstskatt, miljöskatter, värnskatt, fastighetsskatt, moms och bensinskatt etc. Gäller det inkomstskatten eller ett generellt högt skattetryck? Jag diskuterar nedan vad gäller inkomstskatten. I övrigt kan man ju använda höga skatter på det sättet att man kan få folk och företag att använda mindre plast om man lägger höga skatter på det och få människor att röka mindre om man lägger högra skatter på tobak, som sedan kan ge bra konsekvenser för miljö och folkhälsan.
Det främsta argumentet för skatt är ju att det ger mer pengar till staten att använda för att genomföra reformer eller investera i saker. Detta gäller inte bara sjukvård, men även pengar för skola, infrastruktur(vägar etc.), a-kassa, studier, social hjälp(ex. hemlösa, flyktingar). Det är detta vi kallar en gemensam välfärd. Det som är bra med en gemensam välfärd är att alla kan ta del av den, oavsett om man är rik eller fattig. Det ger en stor trygghet. Skatter blir som en pott vi alla betalar in i som vi sen alla får del av genom samhället. Även för dem som har det rätt bra ställt, kan dessa skattepengar till välfärden vara viktiga då vi alla kan riskera att hamna i en situation där vi behöver stöd av det offentliga. Om du plötsligt blir sjuk i cancer, så behöver du den offentliga vården. Om jag plötsligt blir arbetslös eller skadar mig så mycket så jag inte kan arbeta så kommer jag behöva stöd av arbetslöshetsersättning eller sjukpenning. Vi kan aldrig veta när eller om vi kan vara de som kommer behöva hjälp. Därav kan man tycka att det är en bra princip där alla bidrar och alla kan ta del av välfärden. Den offentliga apparaten med skola, sjukvård, public service, äldreomsorg m.m. 'r väldigt stor och kostar mycket pengar och behöver finansieras med höga skatter om den ska kunna hålla ihop.
Många skulle hävda att det kanske inte är rätt att den som inte använder det offentliga i lika hög grad eller kan betala för sig själva, inte ska behöva betala in en massa pengar till välfärden som de sen inte får så mycket tillbaka för. Detta kan man bemöta med att ingen hade kommit till den positionen som de kommit till idag utan den skattefinansierade välfärden. En framgångsrik företagare har gått många år i skola och universitet som varit finansierade av skattepengar. Zlatan som nu tjänar miljoner på sin fotbollskarriär hade inte kommit dit utan föreningslivet, ungdomstränare och sådant som också är uppbyggt av skattepengar.
På samma spår kan man hävda att skattepengarna också kan skapa tillväxt. Vi lägger mycket skattepengar på att utbilda människor och på idrott och föreningsliv men om vi genom detta får fram en välutbildade expereter inom olika områden eller sportsstjärnor, som på längre skit kan stärka Sveriges humankapital och skapa konkurrenskraft som kan inbringa pengar till Sverige och ge tillväxt, så har vi tjänat igen de skattepengarna och mer därtill. Om vi tar in mycket skattepengar som vi lägger på missbruksvård, stöd till kriminella, folkrörelser och fritisgårdar så kan det få konsekvensen att vi kan hålla ungdomar borta från kriminalitet, få färre som är sjuka, färre hemlösa och färre problem i samhället som annars hade kostat samhället väldigt mycket pengar i form av skadegörelse, fängelser, akutvård med mer. Då kan man också få ut en ekonomisk vinst på de skattepengar man investerat.
Eftersom höga skatter oftast hänger ihop med en viss progression i skatterna, det vill säga att höginkomsttagarna betalar mer i skatt än låginkomsttagare så sörjer skatterna också för en utjämning av inkomster och minskar klassklyftorna. Sen kan man fråga sig om det är positivt att klyftorna minskar i samhället. Jag skulle nog hävda det. Ett ojämlikt samhälle där de ekonomiska och sociala skillnaderna mellan invånarna blir ett samhälle som får svårt att hålla samman och skapar motsättningar och utanförskap som skapar problem.
Detta är främst ett ekonomiskt perspektiv men man skulle även kunna argumentera med ett socialt perspektiv.
Wow, tack så jättemycket. Det var ett mycket bättre svar än vad jag hade väntat mig. Du hjälpte mig mycket, tack.
Jag behandlas just nu för cancer vid ett sjukhus och har uppnått ett s.k. "frikort" (maxbelopp innan alla besök+undersökningar o.s.v. är gratis). Jag behöver alltså inte betala varken buss/taxi/resa in till sjukhuset och inte heller medicin, undersökning, att ligga inne på sjukhus o.s.v. vilket skulle kosta hundratusentals kronor. Min bekanta har en person som har fått cancer i USA och där beräknas det kosta i början av stadie $25000. För i princip samma vård betalar jag alltså ~3000 kr för frikort på medicin och vård medan hon tvingas betala minst 250000 SEK. Totalsumman är troligtvis dubbla det efteråt beroende på behandlingens framgång.
Det är ett känsloargument som kanske inte nödvändigtvis behöver bära vikt för andra, men jag tror de flesta är alldeles överens att de hellre har bra sjukvård med skatt än att skuldsätta sig i resten av livet (eller än värre, tvingas dö) för att försöka överleva.
Jonto skrev:Först och främst så beror det lite på vad man menar med "hög skatt". Det finns ju olika skatter exempelvis inkomstskatt, miljöskatter, värnskatt, fastighetsskatt, moms och bensinskatt etc. Gäller det inkomstskatten eller ett generellt högt skattetryck? Jag diskuterar nedan vad gäller inkomstskatten. I övrigt kan man ju använda höga skatter på det sättet att man kan få folk och företag att använda mindre plast om man lägger höga skatter på det och få människor att röka mindre om man lägger högra skatter på tobak, som sedan kan ge bra konsekvenser för miljö och folkhälsan.
Det främsta argumentet för skatt är ju att det ger mer pengar till staten att använda för att genomföra reformer eller investera i saker. Detta gäller inte bara sjukvård, men även pengar för skola, infrastruktur(vägar etc.), a-kassa, studier, social hjälp(ex. hemlösa, flyktingar). Det är detta vi kallar en gemensam välfärd. Det som är bra med en gemensam välfärd är att alla kan ta del av den, oavsett om man är rik eller fattig. Det ger en stor trygghet. Skatter blir som en pott vi alla betalar in i som vi sen alla får del av genom samhället. Även för dem som har det rätt bra ställt, kan dessa skattepengar till välfärden vara viktiga då vi alla kan riskera att hamna i en situation där vi behöver stöd av det offentliga. Om du plötsligt blir sjuk i cancer, så behöver du den offentliga vården. Om jag plötsligt blir arbetslös eller skadar mig så mycket så jag inte kan arbeta så kommer jag behöva stöd av arbetslöshetsersättning eller sjukpenning. Vi kan aldrig veta när eller om vi kan vara de som kommer behöva hjälp. Därav kan man tycka att det är en bra princip där alla bidrar och alla kan ta del av välfärden. Den offentliga apparaten med skola, sjukvård, public service, äldreomsorg m.m. 'r väldigt stor och kostar mycket pengar och behöver finansieras med höga skatter om den ska kunna hålla ihop.
Många skulle hävda att det kanske inte är rätt att den som inte använder det offentliga i lika hög grad eller kan betala för sig själva, inte ska behöva betala in en massa pengar till välfärden som de sen inte får så mycket tillbaka för. Detta kan man bemöta med att ingen hade kommit till den positionen som de kommit till idag utan den skattefinansierade välfärden. En framgångsrik företagare har gått många år i skola och universitet som varit finansierade av skattepengar. Zlatan som nu tjänar miljoner på sin fotbollskarriär hade inte kommit dit utan föreningslivet, ungdomstränare och sådant som också är uppbyggt av skattepengar.
På samma spår kan man hävda att skattepengarna också kan skapa tillväxt. Vi lägger mycket skattepengar på att utbilda människor och på idrott och föreningsliv men om vi genom detta får fram en välutbildade expereter inom olika områden eller sportsstjärnor, som på längre skit kan stärka Sveriges humankapital och skapa konkurrenskraft som kan inbringa pengar till Sverige och ge tillväxt, så har vi tjänat igen de skattepengarna och mer därtill. Om vi tar in mycket skattepengar som vi lägger på missbruksvård, stöd till kriminella, folkrörelser och fritisgårdar så kan det få konsekvensen att vi kan hålla ungdomar borta från kriminalitet, få färre som är sjuka, färre hemlösa och färre problem i samhället som annars hade kostat samhället väldigt mycket pengar i form av skadegörelse, fängelser, akutvård med mer. Då kan man också få ut en ekonomisk vinst på de skattepengar man investerat.
Eftersom höga skatter oftast hänger ihop med en viss progression i skatterna, det vill säga att höginkomsttagarna betalar mer i skatt än låginkomsttagare så sörjer skatterna också för en utjämning av inkomster och minskar klassklyftorna. Sen kan man fråga sig om det är positivt att klyftorna minskar i samhället. Jag skulle nog hävda det. Ett ojämlikt samhälle där de ekonomiska och sociala skillnaderna mellan invånarna blir ett samhälle som får svårt att hålla samman och skapar motsättningar och utanförskap som skapar problem.
Detta är främst ett ekonomiskt perspektiv men man skulle även kunna argumentera med ett socialt perspektiv.
Skattetryck skulle jag nog undvika att använda, lite av ett vinklat högerord (skatt anses som stöld, anses vara ett tryck etc) Bättre med skattekvot 👍
Ett inlägg raderat. /Mod
