Är mitt PM i passiv form?

Hej! Jag har skrivit ett PM som ska snart skickas in och den ska då såklart vara skriven i passiv form men är osäker på ifall jag har prickat i det eller om jag missat något.  Det här är min text:

Metaforernas makt

Forskare såsom författare har märkt av att metaforer- ett bildligt uttryckssätt, har makten att kunna påverka människans tankesätt. Det har hjälpt människor att förstå nya fenomen, att finna känslor för något som inte har upplevts men även att det omedvetet ändrat våra åsikter samt beteende. Med denna makt, kan detta utnyttjas till goda syften men likaså dåliga. Denna dualism i metaforer gör det därför till ett tveeggat svärd. Men hur används metaforerna vid de olika syften och hur mycket påverkar de faktiskt oss?

Detta bildliga uttryckssätt har visat sig vara nyckeln till förståelse när nobelpristagaren i fysiologi som skulle förklara sin upptäckt om vesikelstrafiken till allmänheten. Detta är något positivt då klyftan mellan allmänheten och vetenskapens värld har varit problematiskt. Nobelpristagaren använde sig utav ord såsom “paketeras”, “destination märks” och “trafikledare” vilket är vanliga vardagsord som vi använder oss utav men som nu iscensätts i naturvetenskapligt syfte. Genom att byta ut komplicerade komplexa förklaringar till något konkret som till bildliga uttryck, har detta medfört sig att vi förstår nya fenomen och nya ideer mycket enklare.

Vi kan även finna känslor för andra människor eller upplevelser som vi tidigare inte har varit bekanta med genom metaforer. Detta bevisar en kanadensisk studie. I ett försök där 39 deltagare deltog fick de läsa en berättelse där ena berättelsen hade metaforer inkluderad och den andra hade inte det. Efteråt fick de kolla på 36 fotografier av ögon för att senare tala om vad de olika ögonen gav för känslor. Resultatet av försöket visade att de som hade blivit utsatta för berättelsen med metaforer hade påverkat deras uppfattning av känslorna av ögonen då de kunde förstå känslorna bakom fotografierna. Personerna som hade läst den metafor beriade verisionen av berätellsen kunde inte i samma utrsäckning identifera känslorna i jämförelse med de som hade blivit utsatta med metaforer.

Det är inte bara nobelpristagaren som har märkt av att denna bildliga uttrycket är en viktig brygga mellan vetenskap och förståelse. Lingvisten Joseph Grady anser även detta. För att förtydliga detta finns det ett exempel där växthuseffekten används. Joseph Grady och tillsammans med hans kollegor genomförde intervjuer bland konsumenter om klimatförändringardock märktes det att ingen hade nämnt växthusgaser. Detta gjorde att de frågade konsumenter specifikt om växthusgaser och hur detta hängde ihop med den globala uppvärmningen, dock var det inte många som kunde ge en bra förklaring. När man senare nämnde växthus förknippades detta postivit vilket är problematiskt då denna globala samhällsfråga förminskas. Joseph drog därefter slutsatsen att man istället borde använda sig utav en annan metafor för att på detta sätt få allmänheten att engagera sig mer i denna klimatfråga.

Men denna makt används inte enbart i naturvetenskapligt syfte utan den har även förmågan att omedvetet ändra någons åsikt och beteende vilket kan göra bildspråket farligt. Lera Boroditsky, en psykolog vid University of California i USA har intresserat sig för hur metaforer påverkar vårt tankesätt och beteende. För att se hur de påverkar oss har hon tillsammans med en annan psykologiforskare gjort ett experiment där hennes frågeställning är hur beskrivningen av ett brott uppfattas av oss. Deras hypotes var att om brottslighet beskrivs hotfullt skulle svaren visa på att införskaffa hårdare straff och regler,  däremot beskrevs brottsligheten istället som något vi har “inom oss” skulle svaren visa mer empati för varför brottet genomfördes. Resultat återspeglar hypotesen och visar på att metaforer faktum påverkar våra ställningstagande.

Metaforer har utan tvekan kraften att påverka vårt tankesätt vilket har visat sig vid goda syften men det har även setts vid mindre goda syften. De har hjälp allmänheten att förstå vetenskapen.Vetenskapen kan vara en stor samhällsfråga som vi kan ta ställning till, ifall vi hade tillräckligt med kunskap, vilket vi nu kan få med hjälp av metaforer. Å andra sidan är detta ett effektiv sätt för forskarna att presentera deras upptäckter eftersom att det inte är lika tidskrävande.Vi kan även nu förstå känslorna för något vi aldriga har upplevt, att finna empati, vilket får oss att stå varandra nära. Däremot kan metaforer skapa missförstånd och inte bara ge oss kunskap vilket interjuverna av Joseph Grady har visat. Vid denna front har metaforer visat sig ha en motsatt effekt av det man ville, vilket anses som en nackedel. Inte bara det denna bildliga uttryck har förmågan att ändra ens åsik och ens ställningstagande, vilket kan vara farligt vid fel tillfällen som t.ex vid en dom då man med misstag kan sympatisera sig med brottsligen och förminska straffet.

Sammanfattningsvis kan inte metaforer helt anses som något helt bra eller dåligt. Det är endast ett vertyg med en kraft som återspeglar användarens syfte. Ett citat skriven av Charles de Gaulle “Storheten behöver mystik. Det välbekanta lockar sällan till beundrare” passar in vid detta fall eftersom metaforer ger en annan verision av samma förklaring, en mer intresseväckande men kan därför locka folk till de dåliga syften. Kanske kan detta vara förklaringen till varför metaforer har den makt den har? Dock kan vi i slutet av dagen inte undvika metaforer utan istället vara mer vaksamma, eftersom metaforer kommer fortsätta kretsa och föras fram till nyare generationer för den har trots allt makten att påverka.