Är detta en argumenterande text?

Paradigmer är företeelser som har varit oföränderlig sedan begynnelsens tid. Att ha en gott bemötande med sina medmänniskor har varit en rätt handling både under antiken och i nutid. Detsamma med en meningsfull och framåtriktad tillvaro. Detta är grundpelaren till individen- och samhällets stabilitet och balans, och är en företeelse som kan formas på olika sätt.

Stabilitet och balans är en central del inom alla aspekter i en levanvde organisms liv, där för mycket av det ena och för lite av det andra skapar rubbningar. Individen har en tydlig mål och struktur i livet, en vilseledd tillvaro som präglas av förtvivlan. Precis som alla val i livet kan dessa val antingen vara korrekta eller felaktiga till den balans som eftersträvas i livet. 

Ur artikeln “Slappa lagom” (Modern Psykologi 2013:3) får vi följa unga Simon Gärdenfors som väljer en väg som är absurd och skamlös i många människors öron. Den enkla vägen, vägen av att leva på socialbidrag. En dröm att spendera dagarna med att sysselsättas med absolut ingenting. En dröm där dagarna är baserade på vandringar runt den lokala staden och konsumera alkohol med sina vänner. En dröm där dagarna är endast till för underhåll. Att underhåll skall definieras som en omoralisk akt är inte rättvis, men att grunda sin livs existens på underhåll som bekostas på av andra människor är inte endast befrämjande för den meningsfyllda och balanserade tillvaron som alla individer behöver vara för att vara en fungerande entitet.

Alla individer har ett personlig ansvarstagande att kunna försörja sig själv vid det tillfället man har möjligheten att göra. Sedan en ung ålder har en personlig grundprincip varit att aldrig tro sig ha rätten att leva på andra individers bekostnad. Dessvärre är det alldeles för enkelt att kunna göra det eftersom de stämmer som står i artikeln ”Slappa lagom”, att det är “mycket enklare att få socialbidrag än vad föräldrar och andra vuxna vill påstå” och detta är ett extremt problem som måste läggas märke till.

Men om andra skulle vilja följa Simons väg är det som Enqvist sa ”Man försätter sig i ett alltför svårt utanförskap”. Man kan bland annat förlora det sociala som vänner och familjen under utanförskapet. Simon säger det själv att han inte mådde bra som slacker, livsstilen är cool men livsfarlig för den som utför den och det är faktiskt så att vi människor vill känna någon form av tillhörighet.

Jag kan fatta att livet som slacker är lockande, ligga hemma och göra sånt man känner för. Men konsekvensen utav slacker kan leda till att man blir deprimerad och bidragsberoende. Däremot om man väljer ”rätta vägen” får man många möjligheter. Det spelar ingen roll vem man är, en blivande student eller medelåldersman så är de dags att ta tag i livet och bevis vem man är. “Vi växer inte när allt går vår väg, vi växer när vi tar oss förbi hinder”.