Användes logaritm tabeller i svensk skola?

Innan den moderna räknestickan kom runt 1850 så fanns det bara logaritmtabeller som hjälp, så de måste rimligtvis ha använts i svensk skola innan dess 

Men eftersom räknestickan endast kunde ge 3-4 gällande siffror så borde tabeller ha haft en fortsatt användning ända fram tills miniräknaren kom på 70-talet.

Källa: Räknesticka

En gammal tomte gick på realgymnasiets matematiska gren på 1960-talet. Där och då användes logaritmtabeller så gott som dagligen. Endast vissa av dem var dock godkända att använda på studentskrivningarna som föregick de muntliga förhören på själva studentexamensdagen. Den som då inte klarade sig fick inte ta på sig studentmössan utan smyga sig ut ur skolan någon bakväg. Priset för ”garanterade” kunskaper var av denna dignitet. Det var nog inte ”bättre” förr åtminstone inte alla gånger.

Även efter 70-talet användes tabeller. Ibland var elektroniska hjälpmedel inte tillåtna på proven utan bara godkänd formelsamling som ofta inkluderade ett tabellverk. 

Jag tror att man fortfarande tabellerar t.ex. lösningar på elliptiska integraler som tenderar att dyka upp i diverse konstruktionsproblem.

Tack så mycket!

Tomten skrev:

En gammal tomte gick på realgymnasiets matematiska gren på 1960-talet. Där och då användes logaritmtabeller så gott som dagligen. Endast vissa av dem var dock godkända att använda på studentskrivningarna som föregick de muntliga förhören på själva studentexamensdagen. Den som då inte klarade sig fick inte ta på sig studentmössan utan smyga sig ut ur skolan någon bakväg. Priset för ”garanterade” kunskaper var av denna dignitet. Det var nog inte ”bättre” förr åtminstone inte alla gånger.

Jag tycker Tomten blandar ihop här. Att de som kuggades i muntlig examen fick smyga ut bakvägen är knappast korrelerat till logaritmtabeller. 
För egen del tycker jag man lärde sig en del av att använda tabeller, jag säger inte att vi ska gå tillbaka till dem, men viss förståelse försvann när räknarna trampade in i klassrummen. 

Mogens skrev:

... men viss förståelse försvann när räknarna trampade in i klassrummen. 

... vilket får mig att tänka på Franz G Bengtssons klassiska

"Det var civilingenjörerna som kommo: glada och förfärliga män med räknestickor; jättar i styrka och tanklöshet." 😀

Jodå nog hade vi det. Jag gick första året på gymnasiet 1970 och köpte då denna tabellbok tryckt 1968.

Den var ett nödvändigt komplement till räknestickan som inte gav lika stor noggrannhet som tabellerna. En bild på ett uppslag om lg(x) dvs. 10-logaritmen kommer här.

Det är 4 decimaler som synes, men med siffrorna bredvid decimalerna i högra hörnet kunde man få ännu bättre noggrannhet mha. en Interpolationstabell bak i boken.

Skolan jag gick i köpte in miniräknare c:a 1972 som vi fick prova att använda en lektion under noggrann övervakning. De var egentligen kolossala. Cirka dubbelt så stor som dagens mobiler och tre gånger så tjock. Där fanns bara de 4 räknesätten och ingen minnesfunktion. Först 1975-1976 tror jag att jag köpte min första miniräknare eller möjligen senare.

Vad vackert! Blir man inte varm i själen?

Yngve skrev:

Mogens skrev:

... men viss förståelse försvann när räknarna trampade in i klassrummen. 

... vilket får mig att tänka på Franz G Bengtssons klassiska

"Det var civilingenjörerna som kommo: glada och förfärliga män med räknestickor; jättar i styrka och tanklöshet." 😀

Jag undrar om FGB hade blivit nämnvärt lyckligare ifall ingenjörernas beväpning hade varit räknedosor.

ConnyN skrev:

…

< lg(x) tabelluppslag >

Det är 4 decimaler som synes, men med siffrorna bredvid decimalerna i högra hörnet kunde man få ännu bättre noggrannhet mha. en Interpolationstabell bak i boken.….

Jomenvisst, linjär interpolation för att få en siffras ytterligare noggrannhet blev en del av vardagen. Det är ju väldigt enkel matematik, och ändå inte – inser man när man ska förklara den på ett bananskal i en genomgång.