Använder man hypoteser i modern naturvetenskaplig forskning?
Ja, gör man det? Typ inte? Inte explicit i alla fall. Jag har aldrig läst en forskningsartikel med en hypotes.
Det känns bara som att man direkt producerar kunskap utifrån en frågeställning, man måste inte ha en gissning på förhand, eller ha en konkurrerande teori man vill motbevisa. Dvs 1) vi vet inte pga att ingen tagit reda på det än eller 2) vi vet inte för att det är för många okompatibla teorier som alla har visst stöd. Är 1) vanligare?
Två öppna frågor jag kommer på spontant är av typ 2) är:
- livets uppkomst (biologi),
- the theory of everything (fysik),
- universums början (?) (fysik),
- P vs NP (datavetenskap).
Känns som att man lär sig tänka/skriva rapporter i termer av hypoteser och motbevis i grundskolan för att få en att komma in i naturvetenskapliga tänket, men sen i äkta forskning hamnar det lite i skymundan.
Jag vet om principen om falsifiability och att hypoteser (som är det som ska vara falsifiable) ligger där i bakgrunden men liksom... Man jobbar ju inte ens med påstpenden och bevis?
Där jag arbetat mest med hypoteser var när jag läste statistik. Då användes hypoteser stup i kvarten, för att ha något att utvärdera kring.
Jo ja, hypotesprövning, men jag tänker inte riktigt på matteordet utan på hypotes som i (natur)vetenskapsteori.
Beror på vad du menar med en hypotes. Hypotesbegreppet har divergerat till olika betydelse i undervisning, filosofi, och statistik.
Det mest lustiga är att en hypotes i grundskolan är en kvalificerad gissning som föregår en observation medan hypotes i (klassisk) vetenskapsteori är en begeppsmässig diskurs som följer efter en observation.
Men all vetenskap är i praktiken hypotes- och teori-prövning. Varenda gång en observation görs och tolkas så kan den potentiellt motbevisa någon tidigare hypotes. Kunskapsträdet är bara inte så linjärt att en artikel kan angripa en idé åt gången. Hypoteser är bara vetenskapliga idéer som just är enklast att motbevisa (i kontrast till ett helt fält) så de tenderar dödas rätt snabbt eller övergå från hypotes till element i en större teori och eftersom de gör den övergången så kan de inte uppta en alltför stor andel av publikationerna. Antingen kapas grenen tidigt eller så växer den sig så tjock att en artikel inte kan hugga av den.
Majoriteten av vetenskapligt arbete är bara systematisk datainsamling och även om datainsamling inte är teorioberoende** så är det fortfarande vetenskap och all vetenskaplig praktik måste inte förhålla sig till en i ord formulerbar hypotes. Språk är begränsande och ofta otillräckligt för att fånga praktikens helhet.
Kan hänvisa till xkcd-strip 2456
Exempel 3 kan sannolikt vara hypotesprövning men resten är huvudsakligen datainsamling och informationsspridning utifrån vilket man kan forma hypoteser.
Avslutningsvis: Vad gäller hur man skriver artiklar så finns det akademiska incentiv att inte formulera definitiva påståenden som kan testas eftersom man då kan ifrågasättas. Det betyder inte att artiklar inte innehåller testbara påståenden -- men incentiven att formulera dem på ett sätt som går att citera är inte så höga.
**kan rekommendera Karl Poppers böcker och essäer om vetenskapsteori för hur vetenskap omfattar olika praktiker men vad som är gemensamt mellan dem
