Antibiotika ger magont
Varför kan man få ont i magen av antibiotika? Efter att ha pluggat om antibiotika tänker jag att det är för att man även slår ut de goda bakterierna (främst vid bredspektrumantibiotika) och att detta leder till diarré. Jag vill dock jättegärna få lite mer info om varför man får ont i magen. Tack!
Magont kan man få av massivs av orsaker. Du är inne på rätt tankebana, det blir en påverkan på alla bakterier i matsmältningsapparaten. Det kan ske antingen direkt då stora delar av vissa arter dör eller kan inte dela sig normalt, eller indirekt då en art klarar sig lite bättre eftersom konkurrenter minskat till antalet p.g.a. antibiotikan. Generellt kan man säga att balansen i floran av mikroorganismerna i matsmältningsapparaten störs av antibiotikan, vilket skadar vissa arter av bakterier/svampar/arkéer, vilket då indirekt gynnar andra arter. Kroppen kan även reagera på denna störning av balansen t.ex. genom att släppa ut mer vätska, och individen får diarré, eller krampa, vilket tillsammans med gasbildning i bakterierna kan ge magont.
Varför leder störningar i normalfloran till att man får ont i magen? Är det bara för att de goda bakterierna dör?
Tack så mycket förresten!
naturarecheck skrev:Varför leder störningar i normalfloran till att man får ont i magen? Är det bara för att de goda bakterierna dör?
Goda och onda bakterier är mer ett begrepp som används i samband med marknadsföring av "goda bakterier som ger bra mage och hälsa". Motsvarande någon yoghurt med fräsig affisch och leende personer i reklamen som smeker sin "numera glada mage".
Men det finns så klart inga goda eller onda bakterier (tur är väl det). Vissa bakterier ger oss problem med magen, och ett fåtal kan t.o.m. få oss att reagera så häftigt att vi kan dö (t.ex. kolerabakterier). Bakteriefloran vi har i magen är i princip individuell, men många av bakterierna som lever i floran finns hos de flesta. Vilka mikroorganismer som finns i tarmfloran beror bl.a. på vad vi äter, d.v.s. vad vi matar mikroberna med, vissa gillar snabbmat, andra baljväxter, vissa animaliska proteiner os.v. Vilken del av jordens population vi har levt/lever i påverkar även. När vi föds finns det inga mikroorganismer alls i matsmältningsapparaten (bebisen bildades i den helt sterila miljön inom fosterhinnan), men redan under förlossningen får bebisen mikroorganismer på/i sig, och sedan fortsätter exponeringen med mikroorganismer från fram för allt föräldrar och syskon tills nästan hela kroppens yta/mag-tarmsystem är täckt med mikroorganismer.
Om man generaliserar en hälsosam magflora som "goda bakterier" så kommer dessa bakterier fortfarande att konkurrera med varandra, och hålla varandra i schack för att överleva, så att inte en art blir helt dominerande. Men påverkar antibiotikan vissa av dessa bakterier mer än andra bakterier, kommer de som inte påverkas lika hårt att få friare tyglar under en tid när konkurrensen är tillbakapressad och växa till sig. Men över tid återfås oftast en balans mellan bakterierna, även om bakteriefloran kan ha förändrats en del.
Motsvarande långsiktigt förändring kan ses om kosten läggs om dramatiskt, men även kortsiktigt förändras vilka bakterier som gillar läget beroende på vad man äter. Äter du t.ex. endast ärtsoppa och bönor under några dagar är det troligt att det märks, i allt från mer gaser till magont.
Det som kan ge långsiktiga effekter är om vissa typer av bakterier slås ut helt, eller om enstaka bakterier får alltför fritt spelrum, eftersom tarmfloran då kan ändras långsiktigt. På sjukhus får t.ex. vissa patienter som behandlas med antibiotika infektioner med Clostridium difficile som dels kan förekommer naturligt i tarmfloran, men även kan smitta mellan patienter. De patienter som får en störd normalflora av antibiotika, kan då få kraftiga diarréer, som i sin tur är en källa till smitta av andra patienter.
Wow tack! Men varför får de diarré när normalfloran slås ut?
naturarecheck skrev:Wow tack! Men varför får de diarré när normalfloran slås ut?
Clostridiebakterierna som är mer (eller i princip helt) resistenta mot den form av antibiotika som patienten behandlas med, växer till sig rejält och kan då bilda toxiner. Och om immunförsvaret inte svarar ordentligt på toxinerna, och rensar undan dessa, leder det till inflammation i tarmarna och diarréer. Och under diarréerna kan bakteriesporer spridas, som senare kan infektera andra patienter.